larsflemstroms

En numera klassisk bild. 25-procentaren Mona Sahlin flankerad av Miljöpartiets båda språkrör

Det var för en dryg vecka sedan som Aftonsnuskan lancerade sin egen t.f. ansvariga utgivare Lena Mellin som expert på valrörelsen. Samma Mellin som hade gjort arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin oåtkomlig för kritik och jämnat väg för Moderaternas presentation av sig själva som "Sveriges enda arbetarparti."

Det var ju Lena Mellin som hade tagit beslutet att publicera skandalartiklarna om arbetsmarknadsministerns påstådda sexköp. Detta sedan Aftonbladets reporter jagat arbetsmarknadsministern över Visby flygpats med högljudda hot om att han hade bevis för de påstådda sexköpen. Inför drösvis med journalister från konkurrerande medier. Och det var samma Mellin som hade "babblat" i mobiltelefon (förmodligen med den ordinarie ansvariga utgivaren på semesterorten i Spanien) om de påstådda sexköpen. Och detta på Visbys "journalisttätaste" krog.

Den ordinarie ansvarige utgivaren Jan Helin har på din blogg erkänt att man saknade bevis för de påstådda sexköpen. Och om ministern bara hade "satt sig ner" med Aftonbladets reporter, så hade man haft att välja mellan att forska vidare eller avstå från publicering. Jodå, om ministern helt diskret hade satt sig ner med Aftonbladets reporter och om Mellin inte hade gått på krog och "babblat" i mobiltelefon så hade man kanske kunnat begrava hela historien som ett blindspår. Men nu var ju risken att någon konkurrenttidning hade hunnit före. Om det hade funnits någon grund för anklagelserna mot Littorin, vill säga.

Ja, mina läsare ser att jag fortsätter att kalla Socialdemokraternas mediala flaggskepp för "Aftonsnuskan". Tidningen ägs av samma norska kapitalist, om äger Moderaternas mediala flaggskepp Svenska Dagbladet. Detta säger allt. Vad den norska kapitalisten tror om Socialdemokraternas respektive Moderaternas väljare. Till sosse-väljarna säljer man politiska budskap med snusk och snask och till moderat-väljarna säljer man politiska budskap med seriösa artiklar i angelägna ämnen.

Inför årets val ser sosse-väljaran ut att bli färre än någon gång sedan den allmänna rösträtten infördes. Socialdemokraterna bör säga upp samarbetet med den norska kapitalisten. Och med Aftonsnuskans redaktion. De har ju visat vad de går för. Kritiken mot partiledningen borde ha kommit för minst ett år sedan, och inte kanppt tre veckor före valet. Mellin fortsätter att visa lika dåligt omdöme som när hon plockade bort målvakten från det moderata målet. Men hon har kanske gått på krog igen?

Tänk om Littorin hade fått svara på frågor om de nya jobben.

Men det saknas sannerligen inte anledning till kritik mot "25 procentkvinnan" Mona Sahlins partiledarskap. Trots att Socialdemokraternas väljarandel var nästan 45 %, vilket innebar att s var flera gånger större än mp och v tillsammans, så har Mona Sahlin föredragit att vara ensam socialdemokrat när oppositionen har framträtt, En av fyra. 25 %. Hur hon har kunnat gå in i ett samarbete, där miljöpartiets partiledning har tillåtits framträda i dubbel upplaga är ofattbart, bara det., Borde inte Socialdemokraterna ha tagit sig den rätten som det största av de tre oppositionspartierna.

Om man nu överhuvud taget skulle framträda gemensamt före valet. Oppositionens väljarandel är nu mindre än den väljarandel Socialdemokraterna ensamma hade innan samarbetet inleddes. Vänsterpartiet stampar på samma andel som före, efter att ha blivit vingklippt för samarbetets skull. Och över en tredjedel av de socialdemokratiska väljarna har flytt till miljöpartiet eller alliansen.

Och det är både de socialdemokratiska kärnväljarna och marginalväljarna mellan blocken, som har lämnat. Uppgiften var ju att behålla den förstnämnda och vinna de sistnämnda.

De förstnämnda, de socialdemokratiska kärnväljarna, torde inte ha varit imponerade av miljöpartiet. Och de sistnämnda, marginalväljarna mellan blocken, torde inte ha varit imponerade av vänsterpartiets skattehöjningar.

För skattehöjningar är det enda som Mona Sahlin har tillåtit Lars Ohly att prata om. En balanserad statsbudget har varit viktigare än löften om återställda bidrag till de utförsäkrade.

Om någon undrar varifrån de nya SD-sympatisörerna kommer har jag svaret: Från dem som skulle ha vunnit på en traditionell vänsterpolitik.

Men nu har ju "vänsterpolitik" kommit att förknippas med familjpolitiska experiment och religiöst tvång, snarare än med ekonomisk utjämning. Vänsterväljarna har svårt att hitta ett alternativ som passar dem i årets valrörelse.

Och en sak är säker: Att potentiella sosse-väljare känner sig oerhört nedvärderade av föreställningen att man kan köpa deras röster med hycklad  moralisk indignation över en ministers påstådda sexköp.