Prästbarn

Nu ska vi väl inte generalisera och anklaga alla prästbarn, inte ens alla prästbarn som själva har blivit präster, för att hämnas på tyranniska fäder genom att bekämpa kristendomen eller åtminstone kyrkans traditionella lära. Men somliga gör det. Och de bär sig åt som om de hade ärvt något gammal familjeföretag, som nu har blivit deras egen privategendom. Men fenomet finns och är dessutom inte speciellt nytt.

När man i ett vanligt företag upplever en sjunkande efterfrågan på företgagets traditionella produkter, börjar man fundera på nya produkter. Även om någon speciell produkt, kanske grundarens egen uppfinning, är grunden för företagets existens, kan man vara beredd att offra traditionerna och alltså byta sortiment för att rädda själva företaget.

Räddningen för den kristna kyrkan är kanske att kasta ut kristendomen och börja med något annat i stället? Det tycker i varje fall biskop Spong, som har varit en flitig gäst hos svenska biskopar.

Ska man byta sortiment, bör man välja något som tilltalar köpare med ekonomiska resurser, gärna stat och kommuner. Gudomlig sanktion av politiska beslut har i alla tider och i alla religioner varit en storsäljare på det religiösa marknadstorget. 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0