Socialdemokraterna fick 62 %.
Statsvetenskapliga insitutionen vid Göteborgs universitet har ställt en massa personliga frågor till folk, och sedan frågat vilket parti de tänkte rösta på. Sedan hardekonstruerat ett test, med vars hjälp man får veta hur partivalet fördelar sig för personer "som är som du". Frågorna gällde ålder, utbildning, anställning, bostadsort, hur ofta man går i kyrkan, osv.
Partisympatierna hos människor "som är som jag" fördelar sig så här:
- Socialdemokraterna 62 %.
- Kristdemokraterna 15 %
- Moderaterna 10 %
- Centerpartiet 5 %
- Folkpartiet 4 %
- Vänsterpartiet 2 %
- Miljöpartiet 2 %
Testet publicerades en månad före valdagen, och är ingen prognos om valresultatet. Det påverkas ju även av både taktikröstning och proteströstning. Jag gissar att många av de röster som SD fick igår var proteströster, som kanske vänsterpartiet hade fått om inte Mona Sahlin hade satt munkavle på Ohly för att inte skrämma bort medelklassväljare i storstäderna. Mina kära läsare känner säkert igen mina argument.
Varför detta starka stöd för Socialdemokraterna om inte vi "som är som jag" skulle ha en hel del att vinna rent ekonomiskt på en "traditionell" socialdemokratisk politik? Andra väljargrupper (och det behöver inte handla om stormrika personer, utan även gruppen medelklass i storstäderna) skulle kanske har mer att vinna på en "traditionell" borgerlig politik?
Men det kan ju också vara intressant att konstatera att människor "som är som jag" föredrar alla fyra borgerliga partierna före socialdemokraternas båda samarbetspartier v och mp. Människor "som är som jag", men är hälften så gamla har f.ö. tre gånger större sympatier för v än min åldergrupp. Jag tror emellertid att människor med s-sympatier i min åldersgrupp i viss utsträckning sedan gammalt röstar på "kommunisterna" (d.v.s. vänsterparitet) för att partiet inte ska falla ur riksdagen. Men betyder det att man vill ha med vänsterpartiet i regeringen?
Hellre en borgerlig alliansregering än "rödgrön röra", men helst en socialdemokratisk enpartiregering, det är vad människor "som är som jag" tycker. Och det gäller inte bara min åldergrupp utan även de hälften så gamla. Att något borgerligt parti och inte något av socialdemokraternas samarbetspartier är andrahandsvalet.
Men jag gissar att yngre /medelåldes medeklassväljare i storstäderna, vilka av ideologiska skäl tidigare har röstat på socialdemokraterna, passade på att byta till miljöpartiet eftersom det hade blivit "riskfritt". Det kan gälla personer som trots ideologiska s-sympatier känt sig obekväma med socialdemokraternas "arbetarklass"-framtoning och röda fanor.
Vad Sahlin borde ha gjort det är att hon borde ha breddat det egna partiet högerut för att göra inbrytningar bland de borgerliga väljarna och samtidigt försöka hålla ställningarna vänsterut. Men det hade inte varit någon katastrof om s, samtidigt med en breddning högerut, hade tappat till vänsterpartiet. Som ju inte hade haft mycket annat att göra än att stödja socialdemokraterna i regeringsställning. Som förr. Men Sahlin borde inte ha varit partiledare. Hon har ju inte stöd från partiets vänsterflygel .
Men hon borde också ha sagt ifrån om religionsfriheten och gjort klart att religionsfrihet ska råda även för socialdemokrater som är aktiva i Svenska kyrkan. Broderskapsrörelsen, som väl knappast längre kan kallas kristen rörelse, gör ju anspråk på partipiskan.
Det finns kongressbeslut på att socialdemokrater som är medlemmar i någon av de opolitiska nomineringsgrupperna i kyrkovalen, skauteslutas ur partiet. Människor, som är socialdemokrater i själ och hjärta, förvägras alltså partimedlemskap och därmed politiska uppdrag på grund av sin religiösa övertygelse. Det är jämförbart med om det funnes en paragraf som säger att muslimer inte får inneha politiska uppdrag för s.
Kristna är inte en socialt och ekonomiskt homogen grupp. Inte ens om de har exakt samma åsikter i teologiska frågor. Det som Kristdemokraterna har åstadkomit i riksdagen är att de har gjort traditionell kristen ansedd som "högerkristendom" , samt att övriga partier har dränerats på kristet inflytande.
Partisympatierna hos människor "som är som jag" fördelar sig så här:
- Socialdemokraterna 62 %.
- Kristdemokraterna 15 %
- Moderaterna 10 %
- Centerpartiet 5 %
- Folkpartiet 4 %
- Vänsterpartiet 2 %
- Miljöpartiet 2 %
Testet publicerades en månad före valdagen, och är ingen prognos om valresultatet. Det påverkas ju även av både taktikröstning och proteströstning. Jag gissar att många av de röster som SD fick igår var proteströster, som kanske vänsterpartiet hade fått om inte Mona Sahlin hade satt munkavle på Ohly för att inte skrämma bort medelklassväljare i storstäderna. Mina kära läsare känner säkert igen mina argument.
Varför detta starka stöd för Socialdemokraterna om inte vi "som är som jag" skulle ha en hel del att vinna rent ekonomiskt på en "traditionell" socialdemokratisk politik? Andra väljargrupper (och det behöver inte handla om stormrika personer, utan även gruppen medelklass i storstäderna) skulle kanske har mer att vinna på en "traditionell" borgerlig politik?
Men det kan ju också vara intressant att konstatera att människor "som är som jag" föredrar alla fyra borgerliga partierna före socialdemokraternas båda samarbetspartier v och mp. Människor "som är som jag", men är hälften så gamla har f.ö. tre gånger större sympatier för v än min åldergrupp. Jag tror emellertid att människor med s-sympatier i min åldersgrupp i viss utsträckning sedan gammalt röstar på "kommunisterna" (d.v.s. vänsterparitet) för att partiet inte ska falla ur riksdagen. Men betyder det att man vill ha med vänsterpartiet i regeringen?
Hellre en borgerlig alliansregering än "rödgrön röra", men helst en socialdemokratisk enpartiregering, det är vad människor "som är som jag" tycker. Och det gäller inte bara min åldergrupp utan även de hälften så gamla. Att något borgerligt parti och inte något av socialdemokraternas samarbetspartier är andrahandsvalet.
Men jag gissar att yngre /medelåldes medeklassväljare i storstäderna, vilka av ideologiska skäl tidigare har röstat på socialdemokraterna, passade på att byta till miljöpartiet eftersom det hade blivit "riskfritt". Det kan gälla personer som trots ideologiska s-sympatier känt sig obekväma med socialdemokraternas "arbetarklass"-framtoning och röda fanor.
Vad Sahlin borde ha gjort det är att hon borde ha breddat det egna partiet högerut för att göra inbrytningar bland de borgerliga väljarna och samtidigt försöka hålla ställningarna vänsterut. Men det hade inte varit någon katastrof om s, samtidigt med en breddning högerut, hade tappat till vänsterpartiet. Som ju inte hade haft mycket annat att göra än att stödja socialdemokraterna i regeringsställning. Som förr. Men Sahlin borde inte ha varit partiledare. Hon har ju inte stöd från partiets vänsterflygel .
Men hon borde också ha sagt ifrån om religionsfriheten och gjort klart att religionsfrihet ska råda även för socialdemokrater som är aktiva i Svenska kyrkan. Broderskapsrörelsen, som väl knappast längre kan kallas kristen rörelse, gör ju anspråk på partipiskan.
Det finns kongressbeslut på att socialdemokrater som är medlemmar i någon av de opolitiska nomineringsgrupperna i kyrkovalen, skauteslutas ur partiet. Människor, som är socialdemokrater i själ och hjärta, förvägras alltså partimedlemskap och därmed politiska uppdrag på grund av sin religiösa övertygelse. Det är jämförbart med om det funnes en paragraf som säger att muslimer inte får inneha politiska uppdrag för s.
Kristna är inte en socialt och ekonomiskt homogen grupp. Inte ens om de har exakt samma åsikter i teologiska frågor. Det som Kristdemokraterna har åstadkomit i riksdagen är att de har gjort traditionell kristen ansedd som "högerkristendom" , samt att övriga partier har dränerats på kristet inflytande.
Kommentarer
Trackback
