Ettårsjubileum
Jag svarade artigt och lite undvikande på hennes mejl. Jag visste ju inte vem hon var. Men därmed inleddes en intensiv mejlkontakt. Lite avvaktande under de första tio dagarna, men sedan formligen exploderade det. Det blev flera resor. Vårt första möte blev den 30 april Vi förlovade oss den 8 juni.
Ja, ja, käre fästman, nog kan man ha olika uppfattningar om den första tiden och diskussionerna på ölandsprästens blogg! Men jag har kvar bevisen!
Och, detta har jag sagt hundra gånger, mitt mejl var ingen invit, jag var bara nyfiken på vem du var!
Jag tror att män drömmer om att bli förförda!
Karlar! Kram
Som framgår av fästmöns kommentar är vi inte riktigt överens om hur vår relation började. Men det jag har skrivit är min minnesbild. Jag väntade inte mejl från någon. Och det hade jag väl gjort om jag medvetet hade inlett kontaktförsök. Fästmön påstår att jag varit mer aktiv före den 26:e än vad jag minns, och har också skickat bevis. Men hon var kanske också mer aktiv än vad hon kommer ihåg. Exempelvis har hon upptäckt att hon kommenterade på min blogg redan i november 2009, något som vi båda hade glömt. Närtidshistoria är vansinnigt intressant. Här hade vi gått olika vägar genom livet i långt mer än ett halvsekel, och aldrig hade våra vägar korsats, aldrig tidigare hade vi varit på samma plats samtidigt. Jo, vi kom att diskutera om det var Guds försyn, eller vad det kunde vara, som efter så lång tid fört oss samman.
