Ska det postindustriella samhället bli ett nytt förindustriellt samhälle?
Lorenzo Lanstroth (1810 - 1895), amerikansk präst, den moderna bikupans uppfinnare.
Ända sedan den kristna kyrkan tog upp kampen mot slaveriet i det romerska imperiet under senantiken har präster, munkar och nunnor varit engagerade i att höja avkastningen av det mänskliga arbetetet. Se inlägget det behövs färre arbetstimmar - inte fler på denna blogg:
http://larsflemstroms.blogg.se/2011/january/det-behovs-farre-arbetstimmar-inte-fler.html
Tack vare Langstroths uppfinning, ramkupan, kunde avkastningen av binas arbete höjas, svärmar tas till vara för att grunda nya bisamhället och tillvaratagandet av honungen rationaliseras och åtgången av mänsklig arbetstid per kilo producerad honung sänkas.
Honung är ett livsmedel med ett stort energi-innehåll i nyttigare form än socker. Serien om björnen Bamse som får oanade kraftr av "dunderhonung" har alltså en verklighetsbakgrund. Härtill kommer att även bivaxet har ett högt energi-innehåll, vilket bevisas av att vaxljus brinner mycket längre än stearinljus.
Svenska myndigheters stora satsnsingar under andra hälften av 1800-talet på att öka socker- och honungsproduktionen hade till syfte att höja arbetsprestationerna hos den arbetande befolkningen med tillskott av energi i födan. Den matkultur som då utvecklades inom arbetarklassen är en förklaring till de nutida överviktsproblemen, sedan muskelarbetet har minskat.
När jag själv för 30 år sedan gick med i Viktväktarna, som är ett multinationellt amerikanskt företag i bantningsbrahnschen, sa konsulenten utan omsvep: "Övervikt är en klassjukdom som framför allt drabbar arbetarklassen, som inte har lagt om sina matvanor." Vilket hon sedan visade med överviktsproblemens fördelning mellan olika samhällsklasser i det amerikanska samhället. Även amerikanska myndigheter hade satsat på ett högt energi-innehåll i den mänskliga födan i syfte att höja arbetsprestationerna i bl.a. industrin.
Energi är energi, oavsett i vlken form den används. Om olja och el ska ersättas med muskelarbete så kommer det att krävas en stor ökning av åkerarealen för odling av enerigrödor i jordbruket. Energi-innehållet i en liter bensin motsvarar eneri-innehållet i mänskligt muskelarbete undee 400 arbetstimmar. Vilken åkerareal som behövs för att producera denna eneregi, och hur mycket insatsvaror i form av traktorbränsle eller hästfoder som detta kräver, kan den intresserade kanske räkna ut själv.
Raps och klöver innehåller mycket nektar som blir till honung.
Det behövs ca 30% större åkerareal för att också producera det foder som hästarna som brukar den kräver. När det gäller muskelarbete är det extra energitillskott som krävs utöver underhållet detsamma oavsett om man går på gym eller gräver diken. Våra kroppar mår bra av varierat fysiskt arbete i lagom doser, det är ett stort problem att många inte får detta genom arbetet. Men det är samtidigt så att vår rikliga tillgång på mat här och nu beror på riklig användning av fossila bränslen. Men detta är mycket mer ineffektivt ur energisynpunkt än att använda våra egna muskler (vi finns ju ändå redan) eftersom det går åt ca 7-8 ggr mer energi för att producera vår mat än vad vi får ut i KJ. Så var det inte tidigare. Ur energisynpunkt har alltså det sk "effektiva" sättet att byta ut arbetskraft mot maskiner gjort oss mer ineffektiva och därtill dragit på oss en rad miljö- och hälsoproblem. Jag håller med dig om att man inte ska "skapa jobb" bara för sysselsättningen men jag håller inte med dig om att det inte skulle vara vettigt att ersätta en del maskiner. Jag tror att människor på många sätt hade ett roligare arbetsliv när de arbetade ihop några stycken för hand än när en sitter bakom spakarna ensam hela dagarna. Vi behöver faktiskt varken mindre rörelse eller mer ensamhet utan motsatsen. Men det är väl inte staten som ska ordna detta genom beredskapsjobb för skattepengar utan vi som på vår fritid (t ex vid 6-timmarsdag) ska jobba oavlönat med sådant t ex inom ramen för föreningsliv eller på kolonilotten.
Jag har nog också tänkt i de banorna. Man har tvångsvis slagit ihop gårdar för att få tillräckligt stora brukningsenheter för att mekaniseringen ska löna sig.
Man har då fått långa transportvägar både inne i ladugårdarna och utanför. I en liten ladugård är dynggrep och skottkärra lika effektivt som mekanisk utgödsling. Varianten att ladugården är byggd i en sluttning, med gödselstack under ladugården, torde vara det mest arbetsbesparande. Dyngan skrapas ner i luckor i golvet.
Om jag hade vunnit några miljoner (men jag spelar inte), hade jag kanske köpt en gård och byggt en sådan ladugård med 16 båsplatser, manuell utgödsling och rörmjölkning med fyra mjölkningsorgan. Korna, vända från varandra, i två rader med separata foderbord (längs väggarna), och manuell utfodring från fodervagn i takräls.
Med bra arrondering, d.v.s. åkrarna samlade runt ladugården skulle man kanske kunna köra åkerbruket med häst. Men jag skulle nog vilja ha en liten traktor dessutom. Traktorn är överlägsen på stora brukningsarealer och långa transportvägar, då traktorn i ena fallet kan dra tyngre maskiner och i andra fallet ger kortare körtider mellan åker och ladugård.
Jordbruk med häst ger mindre jordpackning, varför man borde kunna räkna med något större skörd vid hästdrift. Jordbruksredskap som är konstruerade för traktordrift kan dras av häst också, om de inte är för tunga och försedda med separat motor som ersättning för traktorns kraftuttag.
Men hässjning ger väl inte alls lika stort proteininnehåll i fodret som moderna torkningsmetoder eller enslilering?
Man kan jämföra med maskinkostnaderna för i ett högmekaniserat lantbruk. Med denna gårds- och besättningsstorlek skull det dagliga ladugårdsarbetet garanteras rymmas inom 6-timmars arbetsdagen, och det skulle ändå bli tid över till kringarbeten.
Intäkterna torde räcka gott och väl till en lön motsv industriarbetarlön, men sedan är ju fråga om de också räcker till kapitalkostnader och insatsvaror. Lösenorden är låga kostnader p.g.a måttliga investeringar och rationellt arbete p.g.a småskalighet.
Det är ju rena vansinnet hur man har hårdrationaliserat och "friställt" arbetskraft och sedan hittar på meningslösa manuella arbetsuppgifter för att "sysselsätta" de arbetslösa.
Sedan tror jag att det tilltagande ensamarbetet kräver kortare arbetstid, så att man får tid över till aktiviteter tillsammans med andra människor.
seda
Vilken tur, käre fästman, att du inte spelar, för korna lockar inte mig!
