larsflemstroms

Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Ylva Johansson har skrivit ett inlägg om arbetsmarknadspolitiken hos Dagens Arena. Detta är intressant. Dagen före YJ:s artikel fanns en artikel av folkpartisten Hans Backman. Man får intrycket ade pratar förbi varandra, men det handlar nog om fristående artiklar i en artikelserie, varför YJ:s artikel inte ska uppfattas som en replik på Backmans artikel. Jghar skrivit en kommentar på en s-blogg. Kommentaren återges med här med vissa kompletteringar. Kompletteringarná är dels införda i texten, under "Komlettering" och dels som fotnoter, utmärktamed  stjärnor (*).

Jag håller med om det mesta som Backman skriver, utom en enda sak, och den tycker jag rejält illa om. Dessutom vet jag för lite om den danska arbetsrätten för att kunna avgöra om den är något som Sverige borde ta efter.

Men om vi håller oss till Backmans egna resonemang, så borde det vara möjligt till samförstånd och samarbete mellan s och fp om arbetsrätten, om bara fp kunde koppla loss från moderaterna, och slopa förslaget om turordningsreglerna. Jag ska nu kommentera Backmans förslag:

1) HB: "Folkpartiet vill därför att de nuvarande turordningsreglerna i Lagen om anställningsskydd (Las) avskaffas och ersätts med turordningsregler som baseras på den enskildes kompetens."

LF: Detta låter väldigt krångligt och dessutom framgår det ju inte av vem de nya reglerna ska tolkas. Ska de förhandlas med facket eller tillämpas enväldigt av arbetsgivarna? Men varför då inte behålla den fria förhandlingsrätten för arbetsgivare och fack. Med HB:s förslag skulle ju den absurda situationen kunna uppstå att arbetsgivare och fack är fullständigt överens, men då faller det på en lagparagraf.

Ärligt talat: En av de största tjänster som liberalismen har gjort det svenska samhället, var att man avskaffade skråtvånget. Nu är fp-liberalerna i full färd med att återinföra skråväsendet, med allt från förslaget om lärarlegitimation till förslaget om turordeningsregler som sätter formella meriter före visad duglighet i det akutella jobbet.

2) HB: " Vi vill införa en allmän arbetslöshetsförsäkring som ska omfatta alla och ge trygghet till alla som arbetar."

LF: Det håller jag med om. Men regeringens hantering av a-kassan visar att det fackliga inflytandet över a-kassan måste stärkas och inte avskaffas. 

Komplettering 1: Regeringen har "stulit" pengar från bl.a. a-kassan och använt till skattesänkningar. Motioner till rikdagen om införandet av en statlig arbetslöshetsöfrsökring har förekommi sedan 1908. Detta gav resultat först 1935 genom införandet av statsunderstödda erkända a-kassor.

En erkänd a-kassa är en särskild organisation i föreningsform (ofta knuten till en fackförening), vilken är upprättad enligt lag och står under statlig tillsyn. Från början var fackföreningarna skeptiska mot bildandet av erkända a-kassor på grund av det statliga inflytandet över kassorna, vars verkningar vi nu ser. Statens bidrag finansieras genom en del av den arbetsgivaravgift, som arbetsgivaren betalar ovanpå lönen till anställda, men också genom avgifter från de försäkrade själva*.

Jag anser att a-kassorna ska slås ihop till en enda, medlemsägd och fackföreningsadministrerad a-kassa. Dern ska vara ett privat rättssubjekt, så att inte regeringen kan norpa pengarna. Den ska finansieras genom:
a. En obligatorisk avgift för alla anställda och egenföretagare**, som betalas in som en arbetsgivaravgift för alla som arbetar i ett företag eller hos en offentlig arbetsgivare. 
b. Medlemsasvgifter som betalas tillsammans med fackföreningsavgiften. 
c. Ett särskilt statsbidrag, som finansieras med allmänna skattemedel. 

Komplettering 2: Jag föreslår att alla arbetslösa och inte bara de som har haft ett arbete ska ha rätt till ersättning från a-kassan, exempelvis den som går direkt ut i arbetslöshet efter avslutade studier. Eftersom ingen avgift har betalats för dem, bör alla skattebetalare bidra till finansieringen. Eftersom de inte har haft någon lön, som ersättningen kan beräknas på, ska de ha den lägsta ersättningen.

Kvalifikationskravet för rätt till ersättning ska vara att man står till arbetsmarknadens förfogade, d.v.s. söker jobb.  



3) HB: "Vi vill förbättra ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen under de första 4,5 månaderna samt att det ska bli möjligt för arbetsgivaren att avsätta medel till kompetenssparande."

LF: Ingen har väl något emot en FÖRBÄTTRING av ersättningen, även om det bara är under de första månaderna, förutsatt att det inte betalas genom nya försämringar för de långtidsarbetslösa.

Komplettering: Jag föreslår att medlemsavgiften, som ska betalas av de fackligt anslutna används till att finansiera förhöjningen av ersättningen under de första månaderna.

4) HB: "Vi vill också ge ökade möjligheter till anställning för ungdomar genom att förlänga provanställningstiden från ett halvår till ett år för personer under 26 år.

LF: Åldersgränsen är satt för högt. Det vore en diskriminering av unga vuxna, vilket skulle försvåra familjebildning och få oönskade demografiska effekter - samt leda till ännu fler aborter.

Jag tycker i stället att provanställningar borde förbjudas helt. 

Komplettering: Provanställningar är till skada för båda parter. Den somhar en provanställning har inget som helst anställningsskydd. Arbetsgivarna lurar sig själva. Det finns många exempel på personer som har skött jobbet perfekt tills provanställningen övergått i en normal anställning. Och det finns exempel på arbetsgivare som har satt i system att avskeda folk dagen innan provanställningen skulle ha övergått i en normal anställning. Denna osäkerhet gör att många inte vågar byta jobb, vilket minskar rörligheten på arbetsmarknaden, vilket i sin tur minskar arbetsgivarnas möjligheter att få tag i önskad arbetskraft.

Vartill chanserna för arbetslösa att ta sig in på arbetsmarknaden minskar på ett katastrofalt sätt. Att folk, som har en normal anställning, inte vågar sluta och prova något nytt, samt det att ungdomar inte kommer in på arbetsmarknaden och lär sig normala arbetsrutiner, sänker kvaliten på arbetskraften. Vilket är mycket negativt för både arbetsgivarna och de anställda själva.

Att svenska arbetstivare, och inte minst småföretagare, är livrädda för att anställa "fel" person är ett mycket stort problem, som inte alls har avhjäpts med provanställningarna. Ett problem som måste tas på största allvar. Jasg kan föreslå ett helt batteri av åtgärder***. Läsaren kan kanske komma på ännu fler åtgärder.

Vi måste inse att vi har en föräldrad arbetsrätt, som måste förändras. Inte försämras.

5) HB: "Vi vill också att fler branscher följer Metalls exempel och inrättar ungdomsavtal med lägre ingångslöner för unga personer så att trösklarna in på arbetsmarknaden sänks för ungdomar."

LF: Vet inte hur Metall har resonerat. Men skulle möjligen kunna accepteras om det gäller ungdomar som aldrig har haft ett jobb. Föreslår i så fall en åldergräns på 20 år. Motivering; Se punkt 5!


---------

*) Den lagreglerade arbetslöshetets försäkringen är en snårskog av olika a-kassor, regler, avgifter och ersättningar, som jag inte kan gå in närmare på. Men denna snårskog har förstås undrlättat regeringens försämring av a-kassan. Den del som finansieras genom arbetsgivaravgifter består naturligtvis av "löneutrymme" som arbetstagarpartien har avstått från vid löneförhandlingar. Den dubbla finansieringen, genom både en arbetstivaravgift och medlemsavgifter som de försäkrade själva betalar gör systemet ytterst oöverskådligt, varför det inte går att räkna ut på något enkelt sätt om något har "stulits" eller inte. Men det görs gällande att mycket stora belopp har "stulits".

Orsaken till att jag använt citattecken kring ordet "stulits" är de erkända a-kassornas unika ställning, närmast som ett mellanting mellan offentligt rättssubjekt (myndighet) och privat rättssubjekt (bolag eller förening). Om regeringen hade använt pengar från ett vanligt försäkringsbolag (privat rättssubjekt) till skattesänkningar, hade det varit en konfiskation av privat egendom, vilket är förbjudet.

Ordet "skatt" brukar definieras så att det är pengar som står till mottagarens (statens eller kommunens) fria förfogande, medan en "avgift" pengar som ska användas till något särskilt ändamål. Men som regeringen dribblar med de olika delposterna i arbetsgivaravgiften, så fungerar denna snarare som en skatt än som en avgift.

Vartill de delpost som kallas "allmän löneavgift" tveklöst är en skatt, som bl.a. finansierar Sveriges EU-medlemskap, och därför borde kallas "EU-skatt". Beror den kraftiga höjningen under 2011 på att EU-medlemsskapet plötsligt blivit dyrare eller på att ytterligare än skatt, göms i "avgiften"?

"Konfiskation" är när staten på något annat sätt än genom skatt eller avgift, d.v.s. på ett olagligt sätt, lägger beslag på någons lagliga egendom. Det verkar mycket sannolikt att regeringen har konfiskerat egendom (ekonomiska tillgångar) från a-kassorna. Konfiskation av privat egendom brukar förknippas med kommunistiska diktaturer, och inte med demokratiska regeringar, allraminst moderatledda sådana!

Är Reinfeldt kommunist? Han har ju nu även låtit staten (den kinesiska) ta över SAAB.

**) Arbetsgivaravgiften för egenföretagare kallas "egenavgift". Även egenföretagare betalar avgift till a-kassan. Det finns särskilda a-kassor för egenföretagare.


***) Jag föreslår att;

a) Att den sjuklön, som arbetsgivaren måste betala för de två första veckorna i varje sjukperiod avskaffas helt.

b) Att skadeståndet för ett olagligt avskedande tas ut med en viss procent på hela lönesumman i företaget.

Det är horribelt att en småföretagare, med kanske bara en enda anställd ska betala ett lika högt skadestånd som ett storföretag med flera tusen anställda. För att de pengar, som den avskedade personen får inte ska bli beroende på företagets storlek, kan a-kassan fungera som mellanhand. Summan av de skadestånd som de olagligt avskedande arbetsgivarna betalar till a-kassan ska alltså täcka summa av de eersättningar som a-kassan betalar till de olagligt avskedade personerna.

d) Att det införs ett enhetligt system för hela arbetsmarknaden för de arbetsbetyg, som arbetsgivarna ska skriva. Arbetsbetyget ska ge en verklighetstrogen bild av vilka arbetsuppgifter en arbetssökande kan användas till utan särskild utbildning eller inskolning.

d) Att den, som vill byta jobb, får rätt till ledighet från sin nuvarande arbetsgivare iunder minstt X veckor  per år för att provarbeta hos en annan arbetsgivare. Personen har alltså kvar sin anställning hos den förra arbetsgivaren, om han inte blir anställd av den nya arbetsgivaren. Om den förra arbetsgivaren går med på det får provarbetet pågå under längre tid än X veckor. Och kommer då, sett ur den nya arbetsgivarens synvinkel, att fylla samma funktion som de nuvarande provanställningarna.

Branchvisa överenskommelser bör träffas mellan fack- och arbetsgivareföreningar om provarbetsperiodernas längd (branschanpassning), när anställda vill byta arbetsgivare inom samma branch.

e) Arbetslösa, som har ersättning från a-kassan, ska på samma sätt kunna provarbeta hos en arbetsgivare, efter särskilda överenskommelser i varje enskilt fall med arbetsförmedlingen. Den arbetssökande ska ha kvar sin gamla ersättning från a-kassan, om han inte blir anställd efter provarbetet.

f) Man kan möjligen tänka sig ett något sämre anställningsskydd i början av en anställning, så att en uppenbart "felanställd" person kan sägas upp, om han har undanhållit iformation om sig själv. Det ska gälla sådant som gjort att anställningen inte blivit av, om arbetsgivaren haft vetskap om saken. Det ska emellertid inte vara några godtyckliga avsked, utan det ska kunna prövas rättsligt, genom förhandlingar och i sista instans domstol

g) Arbetsförmedlingen blir en förmedling i ordets verkliga bemärkelse.


http://www.dagensarena.se/debatt/hans-backman-fp-arbetsratten-behover-anpassas-till-behoven/


http://www.dagensarena.se/debatt/ylva-johansson-s-forsamringen-av-las-forsvagar-rorlighet-och-omstallning/#comments