Nedanstående lista på liberala reformer gör inte anspråk på fullständighet. Jag har kon centrerat listan till liberala reformer som lett till ökad näringsfrihet och frihet att välja yrke. Den absolut viktigaste reformen inom näringsfrihetens och yrkesvalfrihetens omsråde är avskaffandet av skråtvånget 1846. Detta innebar att formella hinder att välja yrke och starta företag avskaffades.
Detta lade grunden för omvandlingen av Sverige från ett efterblivet fattigsamhälle till en modern välfärdsstat. Detta ledde till att en mängd nya företag startades, att nytt kapital satsades i nya företag, att industriell produktion startade med nya uppfinningar som bas, att handeln utvecklades, att vi fick en expansion av nya konsumenvarumarknader.
I många fall var det fattiga bondpojkar utan vare sig särskilt mycket pengar eller utbildning som startade små verksamheter, som efter några decennier vuxit till stora koncerner eller affärskedjor. Utan de möjligheter, som de liberala reformerna gav, hade vi idag inte haft företag som Åhléns-varuhusen, Clas Ohlson eller IKEA.
Den som bryter nu mark går inte i andras fotspår. De är först med något. De har inte fått sin kunskap och sina idéer genom studier av läroböcker, eftersom läroböckerna inte har hunnit skrivas. De har saknat betyg och formella meriter. Härmed inte sagt att akademiska kunskaper är överflödiga, men att kravet på sådana kan verka hämmande på utvecklingen.
Det väckte ett ganska stort uppseende när det visade sig att en lokalt framgångsrik affärsman var analfabet. När han fick frågan om hur han som analfabet kunnat starta och leda ett så stort företag, hade han svarat:
"De finns ju läs- och skrivkunnigt folk att anställa. Och själv har jag tränat upp förmågan att klara mig utan anteckningslappar, att komma ihåg allting."
Självfallet behövs yrkeslegitimationer för personal, som bara inte får göra fel, när misstag inte kan rättas till efteråt, ens om de upptäcks omedelbart. Men det finns idag tendenser att använda krav på yrkesbehörighet som ett sätt att stänga ute personer utan formella meriter från den egna arbetsmarknaden. Det finns fackföreningar, som kämpar mot medlemmarna i andra fackföreningar. Eller som kämpar mot de arbetslösa, för att de inte ska få jobb och konkurrera med de egna medlemmarna.
Och det finns yrkesutbildningar, som inte leder till breda behörigheter utan snarare låser in folk i alltför snäva kompetensområden. Lönenivåer hålls upp genom konsgjord arbetskraftbrist, samtidigt som vi har rekordstor arbetslöshet. Man kan inte påstå att det parti, som hyllar sig själv som arvtagaren till det liberala idéarvet under gången tid, slår vakt om den tidens liberala reformer idag. Nu handlar det om att försvara privilegier snarare än att frigöra de oprivilegierades möjligheter.
- Fortrbildning och kompetenshöjning är LO:s och SAP:s svar på "missmatchningen" mellan efterfrågan och utbud av arbetskraft. Man kan inte beskylla alliansregeringen för att vara särskilt intresserad. Det handlar ju om de egna väljrgruppernas skråprivilegier.
Men även LO och SAP förtjänar en rejäl känga, för att de underskattar de lågutbildades kompetens. Som exempel: När grundskolan, som motsvarar den gamla realskolan, infördes blev plötsligt realexemen värdelös. Men kunskaper kan väl inte bli värdelösa för att alla har dem? S.k. spetskompetens behövs inte i alla yrken.
Listan ävr liberala reformer omfattar tiden före det 44-åriga socialdemokratiska regeringsinnehavet fr.o.m. 1932. Nya liberala reformer har dock tillkommit även efter 1932.
1765 Bottniska handelstvånget avskaffas.
1766 Subventionerna till manufakturerna skärs ner.
1776 Spannmålshandeln släpps fri.
1802 Viss avreglering av marknadsväsendet.
1810 Inrikestullarna avskaffas. Vissa lättnader i skråregleringarna.
1815 Viss avreglering av livsmedelshandeln.
1835 Tackjärnstillverkningen släpps fri.
1842 Folkskola införs för flickor och pojkar.
1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män.
1846 Skråväsendet avskaffas.
1848 Första aktiebolagslagen.
1852 Förbud mot minderårigas nattarbete.
1855 Spö- och risstraffet avskaffas.
1858 Ogifta kvinnor kan bli myndiga efter ansökan.
1859 Folkskoleseminarier och vissa lägre statstjänster öppnas för kvinnor.
1860 Fri ut- och invandring och fri rörlighet inom landet.
1864 Näringsfrihet. Ny banklag.
1873 Kvinnor får rätt att avlägga akademisk examen i ett flertal ämnen.
1874 Gifta kvinnor kan genom äktenskapsförord få rätt att förvalta sin enskilda egendom.
1881 Barnarbetet begränsas ytterligare.
1884 Ogift kvinna myndig vid 21 års ålder.
1889 Första arbetarskyddslagen för vuxna.
1890 Yrkesinspektion och stärkt arbetarskydd för minderåriga och kvinnor.
1891 Statsbidrag till sjukkassor.
1906 Lag om medling i arbetstvister. Statsbidrag till arbetsförmedlingar.
1912 Arbetarskyddsreform.
1913 Folkpension.
1914 Uppluckring av apoteksmonopolet.
1918 Arbetsolycksfallsförsäkring.
1923 Ett stort antal statliga ämbeten öppnas för kvinnor.
1928 Kollektivavtalslag och arbetsdomstol.
1931 Statsbidrag till moderskapshjälp (en form av föräldraförsäkring).
