larsflemstroms

 

Om den kritiserade myndigheten inte är överens med JO, kan den strunta i vad JO säger. JO kan då välja att åtala den ansvarige tjänstemannen på den kritiserade myndigheten. Det händer ytterst sällan. JO har nämligen åtalsrätt. Men då gäller samma regler för JO som för andra åklagare. Det är domstolen som dömer.

 

Jag har ju under början av sommaren haft livliga diskussioner om Skolverkets, och särskilt en av deras byråkraters försök att bestämma över vad som får sägas i kyrkan under en skolavslutning. Skolverket och deras byråkrat har i det fallet klart överträtt sina befogenheter. Att Skolverket har rätt att bestämma vilka läroplaner som ska gälla i alla skolor, rätt att bestämma över nationella prov, och annat som tillhör Skolverkets uppgifter, har inte med saken att göra. Det är ju befogenheter som Skolverket har fått genom ett särskilt bemyndigande från regeringen.

 

Något särskilt bemyndigande att bestämma över skolavslutningar har Skolverket däremot inte. Det får alltså varje rektor själv avgöra. Naturligtvis ska rektor därvid följa Skollagen. Rektorerna får själva tolka lagen så gott de kan. Skolverket har alltså ingen befogenhet att bestämma hur rektorerna ska tolka lagen. Det framgår klart av grundlagen, RF 12 kap 2 §.

 

Det är endast förvaltningsdomstolarna som har befogenhet att fastslå vad som är "gällande rätt", om någon tycker att en rektor har tolkat Skollagen fel. För att detta ska ske måste en anmälan först göras till Skolinspektionen, som sedan ska ha fattat ett beslut, som någon har överklagat till Förvaltningsrätten. Ganska krångligt, alltså!

 

 

Uttalanden av regeringen innan ett lagförslag har antagits är ett hjälpmedel i förvaltningsdomstolarnas lagtolkning. Däremot får uttalanden som görs av regeringsledamöter, sedan lagen har antagits av riksdagen, inte tillmätas någon betydelse, Det är visserligen troligt, speciellt när det gäller en ny lag, att en regeringsledamot minns hur man tänkte, innan lagen antogs.

 

Men domstolarna kan inte utgå från att inte nya politiska förhållanden kan ha påverkat uttalanden i efterhand. Och även en politiker kan ju minnas fel, eller varfa påverkad av felaktiga påståenden i den allmänna debatt, som då och då  blossar upp i lagtolkningsfrågor.

 

________

*) Den typ av mål som döms av förvaltningsdomstolarna är nästan  endast tvister mellan en myndighet och en enskild. I de målen har den myndighet, som är den ena parten i målet, utredningsskyldigheten. Förvaltningsdomstolarna utgår nästan alltid från att myndigheten har fullgjort denna utredning på ett opartiskt sätt, trots att myndigheten själv är part i målet. Detta ger, enligt min mening, en låg rättssäkerhet i förvaltningsmålen, men så är det.

 

De nästan enda målen, där förvaltningsdomstolarna faktiskt gör någon bevisvärdering är skattemålen. Detta beror på att skatt är något som tas från någon, och därför ligger bevisbördan på skattemyndigheten att bevisa att staten har rätt att ta ut skatten, att den enskilde verkligen har haft den påstådda inkomsten, och att den enskilde inte har rätt att göra de avdrag, som han har yrkat på.