Två inlägg om arbetsliv och vuxenliv
Det är lätt att sitta fast i det samhälle som format oss, och tro att det är den optimala tillvaron för alla framtida generationer. Det fanns en tid, när det fanns en arbetarrörelse vars äldre medlemmar ville ge de unga en bättre framtid, ett helt annat liv än de själva hade haft. När man hör en del nutida tongångar hos s-partiet kommer man att tänka på Voltairs hejdlöst roliga satir "Candide", som var en drift med Leibniz' filosofi. Leibnitz var en filosof, som överheten gillade, eftersom Leibnitz menade att Gud inte hade varit fri att skapa världen som han ville, utan hade all välja mellan olika dåliga modeller. Och då valde Gud förstås den bästa!
Nåväl, man kan nog baka pizzor utan att känna till vare sig Voltaire och hans Candide, eller Leibnitz och hans filosofi. Studier kan nog vara till både nytta och nöje - eller varför inte för att visa hur "bildad" man är? Jag trodde inte mina öron, när jag hörde att s vill tvinga alla arbetslösa ungdomar i ålder 18 - 25 år, som inte har en högskolebehörighet att läsa in en sådan. Annars skulle de minsann få sänkt socialbidrag! Jag har skrivit två inlägg på en annan blogg, vilka jag återger här:
1.
”Det hänger väl ihop med att man ofta börjar sitt yrkesliv senare (efter högre studier) och har ett arbete som är icke fysiskt utslitande.”
”Begär man att fler ska kunna arbeta längre upp i åldern gäller det ju att även satsa resurser på att skapa förutsättningar för ett yrkesliv där alla kan arbeta längre.”
En ung, frisk och stark kropp klarar tunga arbeten bättre än en gammal, sjuk och utsliten kropp. Du skriver om att skapa förutsättningar för ETT (?) yrkesliv där alla kan arbeta längre.
Varför inte TVÅ yrkesliv för samma individ? (Dock med undantag för yrken som kräver extremt lång utbildning samt mycket lång erfarenhet innan man når toppen. Detta speciellt om yrket dessutom kräver perfekt finmotorik, såsom kirurg.) Det finns många yrken där lång LIVSERFARENHET uppväger minskad fysisk styrka och långsammare reaktioner, inte minst yrket yrkespolitiker! Nåväl, det kan ju mycket väl börja med ett fackligt uppdrag eller uppdrag som fritidspolitiker. När jkesag var ung, var det fortfarande vanligt att gamla arbetare befordrades till arbetsledare och chefer.
Vi måste erkänna att även en politisk motståndare kan ha rätt ibland. Jag tycker att Jan Björklund har helt rätt, när han vill inrätta speciella yrkesgymnasier som leder till jobb direkt efter ett eller två år. Men förslaget skorrar falskt, när samme Björklund är skolminister i en regering, som kraftigt har rustat ner vuxenutbildningen, och dessutom har halverat den yrkesinriktade vuxenutbildningen.
Socialdemokraterna gör fel, enligt min mening, när man vill stressa arbetslösa ungdomar till högskolebehörighet före 25. Denna ”behörighet” ger ju dessutom ingen yrkesinriktad kompetens, utan är en behörighet att studera vidare. Nej, ge alla ungdomar över 18 år ett riktigt jobb, med en lön så att de kan försörja en familj, slå hål på myten att ”tonårsgraviditeter” är ett socialt misslyckande, inskärp i stället hos de unga deras roll som familjeförsörjare och barnuppfostrare. Lär dem att ta ansvar!
Och när barnen är utflugna, då föräldrarna är 30 – 40 år gamla, då är det dags att läsa in högskolebehörighet (om man inte har gjort det tidigare) och utbilda sig för sitt nya yrke! Med examen från högskola eller universitet vid 45 års ålder, återstår ett arbetsliv på hela 30 år, om man ska arbeta till 75. Det är ju, med nuvarande pensionsålder, bara obetydligt kortare än den yrkesaktiva tiden för en läkare, som är färdig vid 29 – 30 års ålder.
Nej, att gamla undersköterskor, som kommer ut som färdiga läkare vid 45 års ålder, ska börja arbeta som kirurger tror jag inte riktigt på. Däremot kan de säkert arbeta på vårdcentral som allmänläkare, som behandlar enklare åkommor själva och skriver remiss till specialister vid svårare sjukdomar.
Nej, jag föreslår inte att alla ska bli akademiker i sina nya yrkesliv. Det måste också finnas fysiskt lätta jobb, som inte kräver så förfärligt långa studier. Visionen om möjlighet för alla att byta yrke mitt i livet är en gammal socialdemokratisk idé, som kommit i skymundan för gråvädersrealismen, som om regeringens nedrustning av vuxenutbildningen kommer att bli evigt betående.
Det finns jobb för LO att göra. Förbered en sammanslagning med TCO och kanske delar av Saco (alla som föredrar kollektivavtal framför individuella avtal) till en gemensam facklig centralorganisation! Våga ifrågasätta den revirbevakning, som vissa tjänstemannagrupper idag ägnar sig åt! Öppna vägar till ett nytt yrkesliv mitt i livet för alla!
Det finns f.ö. psykiskt slitsamma akademikerjobb, där omskolning till ett lättare industriarbetarjobb kan vara lösningen. Det finns exempelvis lärare, som fastän de är kroppsligt friska, måste sjukpensioneras före 65 föra att de inte orkar med jobbiga klasser.
OCH: Ska de, som är unga idag, fortsätta att jobba till de blir 75, så behövs det nog en rejäl arbetstidsförkortning, såvida vi inte står inför en stor AVRATIONALISERING, där arbetsbesparande maskiner skrotas!
Även om dessa tankar kanske inte kan förverkligas förrän efter riksdagsvalet 2018 eller 2022, så är det nu som visionerna måste släppas loss, om de någonsin ska bli verklighet!
2.
Eftersom du använder uttrycket ”slippa tre-åriga utbildningar på gymnasiet”, så får man ju intrycket att det handlar om tvång. Har du tänkt på vilka de människor är, som ska utsättas för detta tvång? Kommer de att lyckas med sina studier om de upplever att det är ett tvång? Du kan tvinga en ung människa att nöta skolbänk (polisen får väl hämta dem, om de skolkar), men du kan inte tvinga någon att lyckas med sina studier. Det enda du kan lyckas med, är att göra så att studielusten aldrig återvänder. Det gör den alltid, men inte nödvändigtvis innan vederbörande fyller 25.
Och vad menar du med ”skoltrött”? Det låter som något dåligt. Och vad menar du med att ”göra unga människor anställningsbara”? Handlar det inte snarare om dåliga attityder hos arbetsgivare mot lågubildade än om någon brist hos den unga personen?
Har du själv fullständig gymnasieexamen? Har alla LO-ombudsmän det? Har de inte varit ”anställningsbara” till sina ganska kvalificerade jobb? Jag har själv inte fullständig gymnasieexamen, men har ändå läst på universtitet, eftersom jag bedömdes ha tillräckliga förkunskaper för de ämnen som jag läste. Jag var en av de första som läste på KomVux. Jag var 24 år, när jag började.
Jag trivdes dock inte med det akademiska livet, utan återvände till industrin. Jag hade svårigheter att få jobb, eftersom jag ansågs ”överkvalificerad” pga mina universitetsstudier. Arbetsgivare har alltid haft fördomar. Ta itu med dem!
Gör Södertälje fel, som skaffar jobb åt arbetslösa ungdomar? http://www.telge.se/TelgeTillvaxt/Sa-har-fungerar-Telge-Tillvaxt/
__________________
Det första inlägget var en kommentar till ett inlägg om förslaget till höjd pensionålder (75 år) på den andra bloggen. En så kraftig pensionsåldershöjning ter sig orealistisk idag. Men hur blir det för dem, som är nyfödda idag, alltså om 100 år? Om den ökning av medellivslängden, som har pågått sedan Sverige började med folkbokföring i början av 1700-talet, håller i sig kommer de flesta av dagens nyfödda att uppnå åldern 100 år.
Jag fick ett så kraftigt beröm av en kommentator för det första inlägget, så att jag återger en del av det här: "Strålande bra sagt Lars! Jag håller absolut med dig om allt. Det finns inte en tråd av det du säger som inte kan bli kopplad till nästa och till nästa och till nästa." Bloggägaren själv återkom med ett inlägg, där han sågade Björklunds förslag om särskilda yrkesgymnasier, och pläderade den socialdemokratiska partilinjen: "Men man ska heller inte, som utbildningsministern önskar, lägga sig på rygg och cyniskt konstatera att 'skoltrötta' ungdomar ska slippa tre-åriga utbildningar på gymnasiet."
Som exemplet Södertälje visar, så finns det driftiga socialdemokratiska kommunalråd, som tar tag i problemen själva tillsammans med det lokala näringslivet, så att ungdomarna får jobb. Något som borde lyftas fram i stället för att driva kritik in absurdum mot regeringen. Major Björklund har väl under sitt yrkesliv som officer och soldatutbildare kommit i kontakt med unga män i just den åldern, som vi talar om, och sett hur stora skillnaderna i studielust bland dem egentligen är. Man behöver inte vara en dålig pedagog för att man har en militär bakgrund. Det handlar nu om unga vuxna och inte om pedagogik för dagisbarn!
Under debatten om Björklunds yrkesgymnasier hörde jag ett radioinslag om Tullängsskolan i Örebro, som bedriver avancerade yrkesriktade utbildningar för typiska arbetaryrken, byggnadsarbetare, industriarbetare o.s.v. Utbildningarna är visserligen tre-åriga, men studier som leder till högskolebehörighet är FRITT TILLVAL till yrkesutbildningarna.
Ska dessa tillval göras obligatoriska? Ja, då lär det bli ännu större brist på kvalificerade byggnads- och industriarbetare. Som det nu är stor brist på, delvis till följd av att regeringen har rustat ner den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Och delvis till följd av upphaussningen av akademikeryrkena.
Socialdemokraterna måste sluta romantisera verkligheten, och i stället arbeta för att alla får återkommande studiechanser när som helst i livet.
Den obligatoriska värnplikten, som nu har skrotats, med sin inriktning på disciplin var nog en ganska bra skola för livet. Björklund hade nog rätt när han motiverade sitt förslag om yrkesgymnasier, med att ungdomar som hamnar i långtidsarbetslöshet lätt hamnar i både dåliga vanor och i dåligt sällskap, med följd att deras chans att få jobb försämras ytterligare. Hade det inte varit en bättre s-strategi att försöka slå in en kil mellan Björklund och Lööf, med sitt idiotiska förslag om sänkta ungdomslöner?