De kommunala bolagen bryter mot FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.
Artikel 25
1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa
och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster
samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes
död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller
hennes kontroll.
Artikel 7
Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering
av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som
strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering.
Internationell konvention om ekonomiska sociala och kulturella rättigheter
1. Konventionsstaterna erkänner rätten för var och en till en tillfredsställande levnadsstandard
för sig och sin familj, däribland tillräckligt med mat och kläder, och en lämplig
bostad samt till ständigt förbättrade levnadsvillkor. Konventionsstaterna skall vidta lämpliga
åtgärder för att säkerställa att denna rätt förverkligas och erkänner att internationellt
samarbete på frivillig grund är av väsentlig betydelse i detta sammanhang.
Hur kan då politiska partier, som ständigt hänvisar till FN-deklarationen och internationella konventioner om mänskliga rättigheter, tillåta direktörerna i de kommunägda bostadsbolagen att bryta mot och anstifta brott mot denna deklaration och denna konvention? Även anstiftan är förbjudet. Det borde alltså räcka med att en VD för ett kommunalt bostadsbolag föreslår diskriminering av personer med svag ekonomi, för att han själv ska fråntas både anställning och inkomst.
