larsflemstroms

En fobi är, som bekant, en obefogad eller kraftigt överdriven rädsla för något. Att ordet fobi har kommit att användas som synonym till fientlighet är ett exempel på begreppens föränderlighet. För att inte säga språkets förfall. Homofobi har länge nog varit ett sätt att stämpla meningsmotståndare i diskussioner om homosexualitet som sjuka. I kölvattnet har vi fått nya fobier, såsom xenofobi, islamofobi och till och med kristofobi. År det inte snart dags att lansera begreppet homofobi-fobi, som benämning på personer, som ser fientlighet mot homosexuella bakom varje försök till diskussion om homosexualitet eller om någon homosexuell person?

 

På denna och på en annan blogg har jag drivit tesen att Thomas Quick /Sture Bergwall inte hade dömts för åtta mord om han inte hade varit homosexuell. Om jag har rätt i detta, och det har jag säkert, har jag försökt dra fram i ljuset en tidigare nästan osannolik diskriminering av homosexuella inom psykvården och rättsväsendet. De läkare och psykologer som har konstruerat en seriemördare, den åklagare som har väckt åtalen, och de advokater som har kvitterat ut miljonbelopp i arvoden utan att försvara sin klient, kan ju inte ha varit ovetande om Quicks läggning.

 

Vid den här tiden, när domarna föll, var det en vanlig (van-) föreställning att det finns ett kausalsamband mellan homosexualitet och pedofili. Och Quick hade ju tidigare dömts till rättspsykiatrisk vård för pedofila (?) brott, som han emellertid inte har återfallit i. Diagnosen hade överklagats till Socialstyrelsen, som hade upphävt densamma. Den felaktiga diagnosen om en allvarlig form av pedofili kan ha medverkat till de felaktiga morddomarna. Tanken har varit att homosexuella har lätt att begå pedofila handlingar. I Quicks fall verkar dessa snarare ha utlösts av drogmissbruk än av läggningen.

 

Med kausalsamband menas orsakssamband, att A leder till B, och alltså inte endast ett statistiskt samband. Att B är vanligt i samband med A (statistiskt samband) behöver ju inte betyda att A är orsak till B. Quick var 18 - 19 år då de pedofila brotten, som bestod i att han hade "antastat" pojkar under 15 år, ska ha begåtts. Var brottsoffren i detta fall barn eller pojkar i nedre tonåren? I båda fallen förstås olagligt, men var det dessutom "sjukt"? Det är väl inget märkligt att intresset hos en lagöverträdare (vid överträdelse av 15-årsgränsen) riktar sig mot det egna könet om lagöverträdaren är homosexuell, och mot det andra könet om han är heterosexuell?

 

 

Detta är något helt annat än en teologisk diskussion om huruvida det är Guds mening att homosexuella ska gifta sig eller om äktenskapet bara är menat för personer som kan bli föräldrar till biologiskt avlade barn, som de har avlat tillsammans? De flesta äldre personer, som numera tycker att det är okej med samkönade äktenskap, har någon gång i livet varit av motsatt uppfattning.

 

 

Skribenten verkar utgå från att Quick är en massmördare för att han har betraktats som en massmördare. Skribenten har i en senare kommentar förtydligat:

 

 

Jo, jag förväntar mig faktiskt att fallet tas upp i nästa års Pride-vecka. Om så ej sker kan man inte anse att HBT-rörelsen kämpar seriöst för homosexuella rättigheter, utan att man bara sysslar med fientlighet mot religionen och religiösa. Att fallet Thomas Quick inte var med i årets Pride-vecka kan bero på att han inte hade frikänts för alla morden, när årets Pride-vecka planerades. Hur hade man ställt sig om han hade friats för sju mord men inte för det åttonde mordet? Skribenten har förtydligat ytterligare i ännu en kommentar:

 

 

Skribenten röjer här att han faktiskt anser att Quick är skyldig till morden. Jag har inte påstått att Quick har dömts till en svårare påföljd för de påstådda morden än en heterosexuell massmördare. Skribenten utgår från att jag har skrivit om fallet Thomas Quick för att skapa någon koppling, som andra inte redan har skapat, mellan homosexualitet och mord, och att mitt krav på likhet inför lagen i brottsmålsrättegångar - även för homosexuella - inte skulle vara seriöst menat. I själva verket var jag tidigt ute med att förespråka likhet inför lagen mellan samkönade och särkönade par även i äktenskapslagstiftningen, dock utan vigselplikt för religiösa vigselförrättare.

 

Det är väl detta, att jag inte velat gå hela vägen och ställa profan lagstiftning över religionsfriheten, som ligger bakom attackerna mot mig (som kommit även från en annan person). Har man åsikt A har man åsikt B. Det är detta som jag kallar för homofobi-fobi. Jag har svarat:

 

Hur kan skribenten för resten veta att detta är ett enstaka specialfall, att inte fler homosexuella har blivit dömda när heterosexuella hade blivit frikända på samma material? Att även heterosexuella kan ha blivit dömda för brott som de inte har begått för att de har tillhört någon minoritet, eller bara har dömts av media innan domstolen har dömts, gör väl inte saken mindre allvarlig? Jag begär dock inte att Pride även ska ta upp frågan om oskyldigt dömda heterosexuella minoriteter.