larsflemstroms

Uppdrag Granskning, som därefter har avslöjat sig själva som Uppdrag Ljug hade i tisdags ett långt inslag om en pedofil i nordvästra Skåne. Större delen av programmet bestod av en intervju med pedofilen, och resten intervjuer med polis och en behandlare (psykolog eller psykiater), som menade att pedofiler inte kan botas, utan möjligen läras att behärska sig. Polisen hade trots långa utredningar inte lyckats bevisa något brott. Men tendensen i programmet var att han var skyldig, bl.a. till övergrepp på sin dotter, som hade omhändertagits av socialen.

 

Att polisen hade misslyckats förklarades bero på att den tidigare dömde mannen, sedan han avtjänat straff för det brottet, varit för smart för att ertappas med något brottsligt. Intervjusvaren lästes upp av en skådespelare, eftersom mannen fruktade för sitt liv, om någon skulle känna igen rösten. Existerar han över huvud taget?

 

Däremellan kom Debatt om det kommande dolda kameran - programmet i biktsituationer, där den ansvarige utgivaren för Uppdrag Granskning, som jag därför kallar för Uppdrag Ljug, visade sig ha en mycket liberal syn på journalisters rätt att ljuga för att avslöja "missförhållanden". Som torde framgå att mitt inlägg Uppdrag Ljug, så har falska bögar själva konstruerat det missförhållande som avslöjades (eller rättare sagt kommer att avslöjas, för programmet är ju fortfarande inte sänt).  Journalister har ljugit att de är homosexuella och att de har lidit av denna läggning.

 

Och så avslutas veckan med pedofilen i Högsby, som misstänkt för grov våldtäkt på elva barn på ett daghem, några så unga som bara 2 - 3 år. Om det är fråga om verkliga våldtäkter, d.v.s. penetration, så måste ju barnen ha blivit svårt skadade även rent fysiskt. Men det vet vi inte. Det har inte sagts i nyhetssändningarna. Det juridiska begreppet våldtäkt avser ju numera flera olika typer av sexualbrott, bl.a. det som förr kallades sexuellt utnyttjande av underårig (d.v.s.person under 15 år). Jag vet inte om brottsoffrens mycket låga ålder i detta fall räcker för brottsrubriceringen "grov", eller om den misstänkte pedofilen verkligen har gjort grova saker med barnen (t.ex. utsatt dem för våldtäkt i ordets egentliga mening).

 

Har barnen bara fått psykiska skador, och hur allvarliga är de, eller har de även fått psykiska skador? Och hur påverkas så små barn av sexuell beröring, om nu det är det enda som har förekommit? Och hur påverkas de av rollen som brottsoffer, exempelvis av de förhör som kommer att hållas med dem och de kan få uppfattningen att de själva har gjort något "fult". Frågan är ju vad de har utsatts för.

 

Kommer ni ihåg Alexandra-mannen, som mutade sig till sex med flickor i 13- 14-årsåldern med dyra presenter, resor och hotellvistelser? Jag såg ett TV-program om detta. Trots att programmakarna verkligen ansträngde sig att framställa flickorna som svårt skadade offer för denna uppvaktning, så framgick det ganska tydligt av programmet att det snarare ar rättegångarna som hade tillfogat dem deras svåra psykiska skador. De hade ju frivilligt medverkat i något, som var mycket skamligt, och hade alltså själva tagit på sig skulden för detta. De hade utsatts för psykisk våldtäkt av domstolen. Ändamålen helgar  medlen? Men visst var det viktigt att Alexandra-mannen åkte dit.

 

Nu drabbas ett helt samhälle av pedofiljakten. En sak är dock säker. Den här mannen ska aldrig mer arbeta med barn. Vilka påföljder han i övrigt ska drabbas av får den fortsatta utredningen och rättegångarna visa.

 

 

 

.