larsflemstroms

Det går inte att bortförklara att årets val blev ett fiasko för Socialdemokraterna. Partiet ökade visserligen sitt väljarstöd med en halv procentenhet, men det var från en extremt låg nivå. Partiledningen verkar ha varit inställd å ett valnederlag, eftersom man satt målet så lågt - endast 35 % av de röstberättigade skulle lockas att rösta på S. Vilket inte infriades. "Sikta mot stjärnorna, så når du trädopparna", heter det. Siktar man på de nedersta grenarna är det risk att man inte ens träffar så högt. Man kan tala om markträff.

 

Genom att sätta målet så lågt, har man inte behövt besvara frågan vilka de tilltänkta S-väljarna var, förutom att det talades om inbrytningar i medelklassen. För arbetarklassen fanns inga seciella lockbeten. Det var som under 1970-talet, när socialdemokratiska valstrateger kunde säga rakt ut: "Arbetarna kan vi strunta i, för de har inget annat att rösta på, och gör de det ändå, så röstar de på "kommunisterna" och de stödjer ju oss.

 

Valet för Socialdemokraterna står idag mellan röstmaximering och ideologisk renlärighet. Det är vad de ständiga grälen på s-bloggarna mellan två gamla partiveteraner handlar om, i huvudsak. Ideologisk renlärighet, som den framställs av anhängarna, är att närma sig Vänsterpartiet. Valfiaskot förklaras vara ett resultat av bristen på renlärighet.

 

Hur hanteras då valfiaskot av dessa kombattanter?