larsflemstroms

Nu tror du kanske att det handlar om en f. d. ärkebiskop som har nekats inträde i Himmelriket p.g.a. sitt privatliv, men blivit räddad av nåden. Inte dum att likna Guds nåd vid en fallskärm. Och visst handar det om den f.d. ärkebiskop, som finanisierade sina privata excesser med kyrkans pengar i stället för att samtala och förlåta dem som på ett eller annat sätt misshagat honom utan att ha gjort honom personligen något ont.

 

Om något, som jag skriver är felaktigt, så rättar jag så gärna. Men är något felaktigt för att jag inte fått med alla detaljer? Nu skriver den person, som fick fallskärmen, att den då blivande ärkebiskopen visst var inblandad. Men har jag förnekat att det var han som låg bakom sin numera ökända metod att lösa konflikter, nämligen genom utlösning? Men vad jag har hört började konflikten med att personen i fråga blev omedelbart avskedad, utan någon förklaring och i strid med lagen om anställningsskydd. Efter förhandlingar med facket ingick något slags förlikning och en underskrift om något slags tystnadsplikt om hur det gått till.

 

Att nu efteråt försöka påskina att avgången var frivillig stämmer inte med vad som har sagts till mig persnlligen av personen ifråga. Det troliga är väl att den kyrkliga arbetsgivaren var beredd att stämmas inför Arbetsdomstolen och då tvingats betala ut ett stort skadestånd. Detta hade givetvis skadat båda parter, och inte minst den berörda personen själv, som hade fått rykte om sig att "det var värt en halv miljon" (i dåvarande penningvärde) "att bli av med henne." Därför omvandlades  skadeståndet till ett avgångsvederlag, s,k. fallskärm.