larsflemstroms

Ja, vad säger man? Det lär ha varit Alla hjärtans dag i dag. Jag har uppmärksammat att det pågår någon konstig debatt om mig på en annan blogg. Bloggägaren skriver om mig, ganska genomskinligt, och påstår att någon skickat kommentarer som hon vägrar lägga ut. Upplysningsvis kan jag meddela att jag förlovade mig med bloggägaren, när vi känt varandra några månader. Skönt att slippa vara ensam på ålderdomen, tänkte jag då. Ja, det var som en skänk från ovan, eftersom jag dittills inte trott annat än att jag skulle leva ensam resten av mitt liv.

 

Det hann inte gå mer än fyra veckor efter förlovningen, förrän hon gjorde något, som var en mycket grov kränkning mot mig. En person hade några år tidigare angripit mig, och ljugit ihop att jag hade angripit honom. Vad jag minns av händelsen var att några personer hade talat om att ringa efter ambulans, men angriparen hade sagt att det skulle bli skandal. Efteråt upptäcktes att jag hade genomgått en hjärtattack av det slag som kan drabba äldre personer. Denna person har sedan spridit ut förtal mot mig.

 

Fästmön fick kännedom om detta, och frågade vad det var, som antyddes. Jag svarade att det var gripit ur luften, men hon var tvärsäker på att "dom" kan inte påstå något utan orsak. Hon har sedan föröljt mig med ideliga anklagelser om att ljuga för henne. Det är lite märkligt, eftersom hon själv har blivit utlöst från ett chefsjobb och påstår att hon fortfarande inte vet varför.

 

Varför ska jag lita på hennes ord, när hon inte litar på mitt? Så har hon lyckats förgifta en relation, som såg ut att börja så bra. För en dryg månad sedan orkade jag inte längre. När vi var ny-bekanta var hon förtjust för att vi var något slags olyckssyskon.Hon var upprörd för att jag hade skickat ett julkort till hennes son. Sedan dess har jag fått två mejl, där hon anklagar mig för att ha gjort slut, eller vad man ska säga, utan att meddela detta. Men sanningen är ju att jag är mycket, mycket trött.

 

Det märkliga är att hon jämför mig med sin ex-man, som hon brukar träffa hos sonen, och klagar på att jag inte ens hör av mig. Jo - jag gjorde ju det. Med ett julkort till sonen.