Vilka ställde upp för rätten att håna, förlöjliga och kränka?
Stängningen av Sverigedemokraternas webbplatser 2006 var ett led i händelseutvecklingen i samband med kontroversen kring de omtalade Muhammedteckningarna i Jyllands-Posten 2005/2006. Sverigedemokraterna hade i sin partitidning SD-Kuriren utlyst en teckningstävling där man uppmanade läsarna att skicka in "den bästa karikatyren" av profeten Muhammed.
En inskickad karikatyr publicerades därefter på SD-Kurirens webbplats den 3 februari 2006. Publiceringen kritiserades hårt av utrikesminister Laila Freivalds, och det politiska läget mellan Sverige och de muslimska länderna upplevdes av Sveriges regering som mycket spänt, bl.a. sedan en shiitisk tv-kanal i Beirut rapporterat om publiceringen. En tjänsteman vid Utrikesdepartementet och personal från Säkerhetspolisen tog därefter kontakt med Sverigedemokraternas webbhotell, Levonline AB, som den 9 februari 2006 stängde ned webbplatserna.
UD:s och Säpos agerande vid stängningen kritiserades från flera håll. Publicistklubbens ordförande Stig Fredrikson kallade det hela "oerhört anmärkningsvärt och sade att det "verkar som om yttrandefriheten får ge vika för utrikespolitiken". Även pressombudsmannen Olle Stenholm var starkt kritisk och jämförde händelsen med den svenska censurlagstiftningen under andra världskriget.Folkpartiledaren Lars Leijonborg anmälde ärendet till riksdagens konstitutionsutskott, för att utreda om UD:s agerande inneburit brott mot tryckfrihetsförordningen. Justitiekanslern Göran Lambertz fann dock efter sin granskning inga skäl till kritik mot vare sig Säpos eller UD:s agerande rörande frågan om brott mot yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud.
Konstitutionsutskottet gick senare på samma linje och konstaterar i sitt betänkande 2006/07:KU20 att "UD-tjänstemans besök hos webbhotellet Levonline, med anledning av publiceringen på en hemsida som drivs av Sverigedemokraterna, innebar inte att man bröt mot censurförbudet" men att man "anser dock att agerandet inte kan anses som lämpligt".Laila Freivalds meddelade den 21 mars 2006 sin avgång som utrikesminister, bl.a. sedan det framkommit uppgifter om att hon i förväg känt till UD:s kontakter med Levonline, vilket hon tidigare enligt fleras tolkningar (däribland statsminister Göran Perssons) hade förnekat. Huruvida detta var den främsta anledningen till hennes avgång är dock omdiskuterat.
Om utrikesministern hade agerat i frågan är oklart. Det förekom emellertid attentat mot det svensk-danska mejeriföretaget Arlas anläggningar och personal i Mellanöstern efter Jyllandspostens publiceringar, vilket hon måste ha känt till. En av de mest upprörda pressrösterna var tidningen Expressen. Hela det publicistiska etablissemanget ställde upp för Sverigedemokraterna, och bidrog därigenom till SD:s politiska genombrott i valet 2006, då partiet gick starkt framåt, dock utan att komma in i riksdagen. De ställde upp för den lagstadgade rätten att håna, förlöjliga och kränka. De ställde upp för sin kollega Rickard Jomshoff.
Chefredaktör för SD-kuriren vid den här tiden var Rickard Johshoff, som mötte Mona Sahlin i en TV-debatt härom dagen. I denna debatt försökte han, precis som efter Jyllands-Postens publiceringar blåsa under motsättningar mellan muslimer och andra svenskar. Han skyllde terrorismen på massinvandringen och "islam självt". Han räknade upp en mängd terrororganiationer, och sa att de har en sak gemensamt: islam. Han räknade upp ett antal skurkstater, och sa att de har en sak gemensamt: islam. Han sa inte att de har mycket annat gemensamt. Och sa heller inget om Europas mörka historia och vad de europeiska fasciststaterna hade gemensamt med varandra. Och med de nuvarande skurkstaterna i den muslimska delen av världen. Han gjorde ingen skillnad mellan islam och islamism. Det, som terrororganisationerna har gemensamt, är den extrema våldsbejakande islamismen. Det ena en religion. Det andra en politisk ideologi, som har gemensamma rötter med europeisk högerextremism och rasism.
En massinvandring, som enligt Jomshoff är orsak till terrorismen kan inte göras ogjord. Ett stopp för fortsatt invandring kan inte heller göra den invandring, som har varit, ogjord. Hur skulle det ske? Man kan bemöta den islamfientliga argumentationen från två aspekter. Den ena säger: Är det sant? Den andra säger: Kan man bekämpa terrorismen genom att göra fredliga muslimer rädda och hatiska mot den kristna /ateistiska folkmajoriteten? Det handlar verkligen inte bara om att skydda den muslimska minoriteten. Det handlar också om att skydda den kristna / ateistiska majoriteten. Raskrig kräver offer på båda sidor. Det är precis vad terrororganisationerna är ute efter. De vill skapa en polarisering i samhället, fler och värre konflikter. Det är verkligen inte sverigevänligt. Och det är faktiskt motsatsen till assimilation.
En sak har de extrema våldsbejakande islamisterna gemensamt med SD-kuriren. Det är hur Koranen ska läsas och förstås. Med sin förvridna verklighetsbild hoppas extremisterna att få uppskattning från vanliga fredliga muslimer. Därför skyller de sina dåd på att profeten har skändats, även om syftet med attentaten är ett annat.
Efter Jyllands-Postens publiceringar förekom flera upplopp mot svenska och danska företag i Mellanöstern. På bilderna från upploppen kunde man snart känna igen ett gäng kringresande "yrkesdemonstranter", troligen al Qaida-män. Så skapades den vanliga nidbilden av muslimer, att de är helt vansinniga människor begår upplopp och kastar brandbomber för några teckningar. Varför vill islamisterna inympa de bilden av sina "trosfrändeer" hos européer? Brinnande moskéer i Europa vill de gärna se, dessa extremister.
.
Kommentarer
Trackback
