larsflemstroms

 

 

Det är ett gammalt debattknep för att inte göra muslimer ledsna, att varje gång något våldsdåd i islams namn för på tal, säga att kristna är inte ett dugg bättre, med exempel vanligen ur historien om européers krig och förtrydk. Vilket givetvis förtärker muslimers fördomar (för även de har fördomar om andra) att kristendomen är en särdeles våldsfrämjande och krigisk religion.

 

Katedralakademin, vars skribenter inte drar sig för att förösrjas av den religion, som de baktalar, går nu till nya angrepp mot kristendomen. Men först något om deras fördomstulla inställning till islam. Som icke-muslim kan jag förstås inte vara helt säker på vad som är den rätta muslimska tolkningen av Koranen. Men det är faktiskt inte vanligt att muslimer sliter varandra i stycken. Vilket det borde vara om SD:s och al Qaidas korantolkning är den rätta. Under rubriken "*Vad gör vi med våldet i bibeln?" skriver Katedralakademin:

 

 

"Nu har händelserna i Paris hunnit sjunka in och det har blivit dags att reflektera. Många röster har höjts och hävdat att det faktiskt inte riktigt är så enkelt som att säga att terrorn inte alls har med islam att göra. Det finns i Koranen tydliga uppmaningar till våld och hat. Alltså finns själva problemet inte bara i psykologiska eller sociala faktorer. Våldet finns i religionernas kärna.

Detta är också sant när det gäller bibeln. Där finns hundratals exempel på våld och hat, som använts för att legitimera terrorbrott under många sekel. Jag tänkte i detta inlägg lyfta fram två av de värsta: krossandet av barnen i Psalm 137 och Jesu uppmaning att döda varandra inom familjen i Matteusevangeliet. Hur har vi judar och kristna hanterat dessa texter?"

 

Att våldet finns i religionens kärna var ju vad Rickhard Jomshof sa i Agenda i söndags, men då syftade han förstås bara på islam. Och för det fick han en berättiga uppsträckning av Mona Sahlin. Nu säger ju domkyrkommunister Ulf Lindgren samma sak. Men för det kommer han inte att få någon uppsträckning av någon terroristbekämpare, eftersom han drar in kristendomen som ett alibi för sin islamofobi. Som om islamofobin kunde ursäktas med lika en stor portion kristofobi.

 

Nu är det visserligen sant att Jesus inte tog avstånd från soldatyrket som sådant, utan snarare från missbruk av soldatyrket. En soldat skulle nöja sig med sin sold och inte hota sig till gåvor från civilbefolkningen. Men att Jesus skulle ha uppmuntrat mord inom familjen är inte en av de värsta, utan den absolut värsta kristofobiska lögn som jag någonsin sett. Och detta ska komma från en präst i Svenska kyrkan. Vad säger biskop Åke Bonnier, som har gjort "Ge Jesus äran" til sitt valspråk?

 

Katedralakademin använder i skandalös mordrättegång i Frankrike (Calas-affären 1762) som bevis för att kyrkan under sekler har trott att Jesus har sagt att fäder och söner ska mörda varandra, och att det var upplysningen (Voltaire, som fick domen upphävd) som har lärt de kristna kyrkorna att tolka bibeltexten. Katedralakademin skriver att "Tolkningen har alltså gått från att texten uppmanar till en yttre konkret
konflikt till att Jesus snarare beskriver en inre process där sådant som tidigare gav trygghet inre längre gäller".

 

Men vad Jesus säger i Matteus 10:34 är att man ska älska honom mer än än man ska älska sin far eller mor, sin son eller dotter, sin sonhustru eller svärmor - och värst av allt: en slav (eller "mannens husfolk" som det står i bibeltexten) skall älska Jesus mer än han skall älska sin slavägare. Ja, det kan till om med vara rätt att göra uppror mot sin slavägare. Naturligtvis inbegriper bibeltexten fler släktingar och närstående än de direkt uppräknade. Denna radikalism hos den kristna religionen går ju helt förlorad med Katedralakademins nytolkningar.

 

Således visade helgonet Sankta Lucia olydnad mot sin egen mor, när hon vägrade ingå det arrangerade äktenskapet med en man, som skulle tvingat henne att dyrka avgudar. För att inte tala om hennes olydnad mot sin man - vilket domstolen såg så allvarligt på så att de dömde henne till livslång prostitution. (Se mina inlägg om Sankta Lucia på denna blogg).

 

Att Jesus hade kommit med "svärd" är en vanlig metafor i kristendomen att Jesus skall döma levande och döda. Vad du än har gjort, vilka synder du än har begått, så blir du "frikänd" om du har älskat Jesus mest av allt. För mig är det alldeles självklart att man ska älska Gud (och Jesus är ju Gud) mest av allt och alla, för det är bara då som man kan älska sina medmänniskor. .

 

I sin iver att baktala kristna och judar ger sig Katedralakademin även på Gamla Testamentet, där det står i Psaltaren 137:8: "Babylon, du förstörerska, ycklig den som får vedergälla vad du har gjort mot oss. Lycklig den som får ta dina späda barn och krossa dem mot klippan."   Vi kristna kan ju fega ur med argumentet att detta var under det gamla förbundets tid, och alltså bara har bäring på judendomen. Katedralakademin använder här precis samma smutsiga argumentation som Hitlers kyrkobildning Deutche Christen, som också anklagade judarna för att vara barnamördare. Men här drar författaren in kristendomen som ett alibi,  att det har kristna också varit:

 

"Dessa gräsliga ord har under de gångna 2500 åren (texten är förmodligen skriven ca 500 f Kr) legitimerat åtskillig våldsanvändning mot just civila. Särskilt under det gångna seklet har emellertid både judar och kristna börjat tolka bibelns ord inte som rekommendationer eller krav utan som uttryck för mänskliga reaktioner. Man anser inte längre att orden om att krossa spädbarn uppmuntrar ill att fortsätta dödandet, orden säger inte att Gud tycker att det är bra med errorhandlingar. Orden står där för att visa att sådana känslor av besinningslöst hat kan fylla människan."

 

Att människor kan fyllas av besinningslöst hat, kan ingen förneka. Men detta är inte alls vad bibeltexten säger. Vad Katedralakademin här försöker påskina är att gamla tiders kristendom, judendom och islam (Gamla Testamentet är en helig skrift även för muslimer, med bara ett fåtal korrigeringar) direkt uppmanar till terrorhandlingar. Återigen: Attacker på kristendomen används här som alibi för antisemitism och islamofobi av värsta sort: Sådana är de, judarna och muslimerna.

 

Alla som är någotsånär hemmastadda i klassik bibeltolkning vet att "Babylon" är en metafor för ett korrupt samhällsystem och att "barn" ofta används som en metafor, t.o.m. i det profana språket, exempelvis "dotterbolag". Benämningen "Babylon" kom att användas efter judarnas babyloniska fångenskap. Dessförinnan användes benämningen Nimrod, som räknas som Babylons grundare. "Babylon" har idag använts som benämning på ett korrumperat kyrkosystem, speciellt om Katolska kyrkan. Vilket var ett huvudmotiv i Voltarires författarskap; att Katolska kyrkan var den tidens Babylon.

 

Men frågan är ju då om inte Svenska kyrkan, vars präster (för all del inte alla) baktala kristendomen som alibi för hets mot judar och muslimer håller på att bli vår tids Babylon. Bättre hjälp med värvningen av unga muslimer, med grumliga kunskaper i islam, kan terroristernas värvare inte få. Våldet är religionernas innersta väsen.