larsflemstroms

Jag börjar tröttna på alla beskyllningar och antydningar om att jag skulle dela in människor i "vi och dom". Det är ju dom, som beskyller andra för detta som gör det. På ena sidan står "vi de goda", som inte delar in. Och på andra sidan står "dom de onda", som delar in. De goda är ett enda stort "vi" med "alla människor utom de onda. Jag började diskutera på en politisk blogg, sedan bloggägaren uppmant Kristdemokraterna att "Ta bort Krist ur parinamnet och kalla er något annat". Jag har väl själv reagerat mot att partinamnet kan ge sken av att Kd har monopol på kristendom. Men det är Kristdemokraterna är ett väl inarbetat partinamn, även internationellt. Och om en företrädare fö rnågot annat parti inte vill ge Kd monopol på kristendom, får väl det partiet ta upp kampen om de kristna väljarna. Nu reagerade jag mot att bloggägaren själv anser sig vara "rätt kristen" och att alla Kd-medlemmar är "fel kristna". Dessutom anser han sig vara "rätt socialdemokrat", medan alla som inte håller med honom är "fel". Det är en indelning i "vi och dom", så att det stänker om det, och dessutom mäter han alla åsikter på en skalla från "kärlek till girighet". Naturligtvis står han själv för "kärleken" och alla andra för "girighet". Kärlek är för denne man allting som gynnar flertalet mot fåtalet. Vilket jag reagerar extra starkt mot, eftersom jag i många sammanhang har stått upp för minoriteters rättigheter. Det där har vi haft en lång diskussion om, bl.a. vad som menas med begreppet demokrati. Som enligt mig inte är detsamma som majoritetsdiktatur.- Nu har jag slutat diskutera på den bloggen, eftersom karlen inte vill lära sig, trots invändningar från flera kunniga personer. Man kan få svar i stil med "När jag har bildat regering, kommer jag att förbjuda..." När han skrev att ideologin driver honom, tänkte jag att människor som drivs av ideologi är farliga. Blandar de dessutom ihop ideologi och religionen, som IS-terroristerna gör, blir de extra farliga. Kd är väl enda parti som har funderat över förhållandet mellan politik och religion, och insett att man måste göra en viss skillnad. Men så kommer ett citat ur något tal av Olof Palme om att vi måste erästta "vi och dom" med bara "vi". De som har invändningar är utesluts direkt, som "dom-vi". I kyrkliga sammanhang finns många "dom-vi". Dom där som tycker att de är "rätt" för att de har en viss tro, den mer traditionella varianten. Idag hade vi besök från kyrkan, som ledde en andakt. Vi var åtta gamlingar och en "aktivitetsvärd" som lyssnade, pliktskydligt. Jag tyckte synd om flickan, som ska bli präst. Aktivitetsvärden sa efteråt att det som hon sa var psykologi. Ta bort det religiösa ur anförandet, så är allting psykologi, hur vi känner oss. Att livet kan vara ett "hlevete".