larsflemstroms

Att den som angrips ska ha rätt till genmäle i samma artikel torde vara den av de pressetiska reglerna som det mest sällan bryts mot. Det måste erkännas. Så, det finns nog anledning att tvivla på att den som bryter mot denna regel verkligen är "riktig" journalist. Därför brukar det stå: Vi har sökt NN, som dock inte har varit anträffbar...", när genmäle saknats. Men varför har man då inte väntat med publiceringen?

 

Så här lyder en av de pressetiska regllerna: Var kritisk mot nyhetskällorna. Kontrollera sakuppgifter så noggrant som omständigheterna medger, även om de tidigare har publicerats.Detta är absolut inget krav på att det som skrivs ska vara sant. Som omständigheterna medger? Om det finns risk att konkurrentblaskan hinner före med den påstådda skandalen - som kanske inte ens har inträffat - på löpsedeln? Eller om tidningsföretaget inte vill betala lön för den tid, som en riktig faktakontroll hade tagit. 

 

Många tror att att det är en garanti för saklighet att en tidning står under pressokbudsmannens "tillsyn". Eller att en anmäld artikel var sann i sak, om den har friats av Pressens opinionsnämnd. Helt fel. 

 

Så här lyder en annan av de pressetiska reglerna: "Sträva efter att ge personer som kritiseras i faktaredovisande material tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter." Rena snömoset. För det första är "Sträva efter" inget exakt begrepp. Och för det andra gäller det bara "faktaredovisande material". Om artikeln är utformad som en kulturartikel, kanske skriven av en kulturpersonlighet som ett kåseri? Jo, den kan nog bli "fälld" i Pressens opinionsnämnd ändå. Men därmed torde saken vara utagerad, om inte anmälaren tar risken att gå vidare till domstol. 

 

Den ansvariga utgivaren kan bli dömd för förtal. även om brottet har begåtts av en journalist, som den ansvariga utgivaren har litat på, utan dennes vetskap. Detta är makalöst i ett rättssamhälle, att vissa brottslingar går fria och någon annan straffas - må vara att den som straffas brukar ha en mycket hög lön och antagigen också får böterna och eventuellt skadestånd betalda av tidningsföretaget.