Det akademiska livet - här och där och då och nu..
Den avslöjande texten på det nya universitetshuset från 1877 i Uppsala. Då och då rasar debatten i Uppsala om i vilken anda den akademiska eliten fostras, vilka "sanningar" som man söker. Kanske särskilt viktigt nu i nobelpristider. Jag brukar säga att gränsen mellan utbildning och inbillning är hårfin.
Under mina första år efter återflyttningen till Uppsala såg jag det här huset på avstånd. Det fanns en biograf i närheten. Annars var det ju en strikt uppdelning mellan borgarnas och senare arbetarnas Uppsala öster om ån, och akademikernas Uppsala väster om ån. Nöjeslvet var starkt segregerat. Ett apartheid mitt i Sverige. Detta förnekades naturligtvis av de rätt-tänkande med motiveringen av vi som diksriminerades - vi som inte fick komma in - hade samma hudfärg som de diskrinerande.
Men nu handlar det om en annan akademi, den svenska, och ett annat universitet, Stockholms. Jag frågade en gång en studentska varför det var så, varför man inte kunde umgås över klassgränserna, och fick till svar att arbetare inte har sex på samma sätt, har ett brutalare sex. I Stockholms tingsrätts dom berättas att den kvinnliga doktoranden vid Stockholms universitet hade samtyckt till både vagnalt och oralt sex med kulturprofilen, men han hade stoppat ner saken så långt i hennes hals, så att hon inte fick luft och fick kräkreflexter, och hade hållit fast hennes huvud så att hon inte kunde komma loss, samt att detta hade varat i 30 - 60 sekunder.
Så har man alltså sex i akademien - om det är sant. Det fanns ju inga vittnen, och ingen bevarad teknisk bevisning, såsom rivmärken, sperma i munnen eller liknande. Jag tvivlar inte på att det är sant - men är det "bortom rimligt tvivel" att det gått till på just det här sättet? Som förklaring till varför hon väntat nästan sju år med polisanmälan, svarade doktoranden att hennes handledare på universitetet var god vänt med kulturprofilen, som därmed hade möjlighet stt stoppa hennes doktorsavhandling och fortsatta akademiska karriär.
Och att detta även kunde drabba vänninan, som hördes som vittne i domstolen, fastän hon inget sett. Det här ställer fråga om eventuell vänskapskorruption inom det akademiska livet. Och hur insyltade de olika eliterna är med varandra. Borde inte detta "granskas" av journalist-liten? I stället överöses vi av nya avslöjanden om kulturprfilen, som tydligen ensam får bära all skuld, när den informella domstolen (media) fastställer skuld.
Och så var det detta med den påstådda mobbningen av lille Jimmie. Min åsikt i den frågan är att SD har fått precis så mycket utrymme som konstitutionen kräver. Om jag har rätt, har någon annan fel. Eller är det tvärtom? Kan två till synes motstridiga uppfattningar båda vara sanna. Kanske är de delar i samma helhet? Vill påminna om att en professor (socialdemokrat) vid ett av de nyare universteten har uppmanat till näst intill förföljelse mot lokala SD-företrädare.
Och detta med motiveringen av partiledningen är alltför slipade personer, för att det ska löna sig att angripa dem. Med sådana "akademikersossar" är det inte undra på att S har tappat så många LO-medlemmar till SD.Kanske är detta"negrernas" sätt att göra uppror mot det apartheidsystem, som jag mötte som ung arbetare efter återflytten till min barndomsstad Uppsala? Sverige har aldrig haft en så välutbildad arbetarklass som nu - men har aldrig haft så lite att säga till om i "arbetarnas eget parti".
Jag har också läst statsvetenskap - vid Uppsala universitet. Jag var en av de första eleverna vid det, som senare kom att kallas Komvux. Studierna i statsvetenskap handlade om Sveriges statsskic, främmande länders statsskick, den offentliga förvaltningen, hur besluten växer fram, "tredie statsmakten" (media) och om politiska ideologier: liberalismen, konservatismen, marxismen, fascismen och nazismen.
Men jag har ytterligare akademiska ämnen. Det första var sociologi (som handlar om mellanmänskliga relationer utanför de formella strukturerna), men i det fick jag inget betyg. Jag var då fortfarande inte behörig att studera vid ett universitet, så det läste jag på ett korrespondensinstitut, som saknade examensrätt. Det rättänkande folket försvarade sin revirt. Och gör så fortfarande. Det gick till så att jag skickade in uppgifter, som rättades av riktiga universitetslärare.
Jag bodde alltså mitt i (fastän på östra sidan) i en universtietsstad. Men studerade vid ett universitet, som jag aldrig besökte, i en annan del av landet. Det var då. Nu handlar det tydligen om hur och med vem man har sex för att bli godkänd
Kommentarer
Trackback
