Väntans tider utanför kvinnofängelset
Jag har tvekat några dagar om jag skulle lägga ut det här citatet eller ej, av rädsla för att motta ännu fler glåpord och anklagelser. Men här kommer det. Det är nämligen mig det handlar om. Det är jag som anklagas. För det som hon har gjort mot mig. Det är så kvinnor förstör relationer. Vill hon ha den kvar borde hon inte hålla på så- Men hon har ju gått på journaistskola och lärt sig precis hur mycket man kan ljuga om andra utan att döma för förtal. Inget namn n'ämns, men alla som känner till vår relation, vet ju vem som åsyftas.
- Jag är som en av dem, sade jag till en väninna häromdagen, de där kvinnorna som står utanför fängelset när deras man har suttit inne för misshandel av dem och väntar på honom. Sedan går de hand i hand bort från fängelset. Jo, nu rör det sig inte om fysisk misshandel, inte alls. Och ingen har heller suttit inne. Nej, det rör sig om många års nedvärderingar och kränkningar, som till slut har fått mig att känna mig som en urvriden skurtrasa. Och ändå har jag återvänt, gång på gång. Varför? Saker är sällan svarta eller vita, utan oftast svarta och vita.
Vid vårt senate telefonsamtal sa jag att hon är ambivalet vilket hon höll med om. Men det kanske hon också kan få till en nedvärdering. Vi skulle tr'äffas till midsommar, men det blev inställt efter den utskällning som ag fick för det som jag skrivit här på bloggen de senate veckorna.Det är lätt att drabbas av depression och orkeslöshet. Men att hänga ut en närstående på det här sättet. som hon brukar göra, kan skadda den utpekade oerhört.. Det är inte alltid som hon påpekat så här tydligt att hon inte har utsatts för fysisk misshandel. Men hon jämför sig med kvinnor som är det.
Och det är just den jämförelsen som skadar. Om det ändå hade handlat om fysisk misshane. I så fall hade det bara varit att åka till sjukhuset och fått sina skador dokumenterade. Det hade inte rått något tvivel om vem som varit gärningsprerson och vem som varit offer. Och vem som väntat utanför fängelset.
Kommentarer
Trackback
