Kvinnliga härskarteniker och kvinnliga vadå

Mina inlägg här är tänkta för att jag ska framföra mina åsikter. De är inte ämnade för debatt.
Du som anser att allt jag tycker och gör är fel rekommenderas att skriva på din egen blogg! Jag har tröttnat på dina kommentarer.
 
Så tycker hon nu. Och om jag inte har kommenterat på hennes blogg under några dagar, beskyller hon mig för att praktisera härkatteknik mot henne.  Det är så kvinnor använder härskarteknik. Om man håller händerna borta från någon kvinna, uppfattar hon det som sexuella trakasserier, som en antydan att man inte uppfattar henne som helt oemotståndligt tilldragande. Lagom är inte alltid bäst.
 
Att inte kommentera kan förstås uppfattas som att hennes inlägg inte ens är värda ett bemötande. Och nu har hon, som halva sitt liv har krävt att kvinnoprästmotståndare inte ska få vara präster fått ihop det  med en annan gammal surkärring, som är gift med en kvinnoprästmotståndare och själv tycker att kvinnor inte ka få vara präster, Men nu har de gamla kärringarna hittat ett gemensamt hatobjekt: En yngre kvinna, som kanske är på väg in i nedre medelåldern. Vad annat? 
 
Annie Lööf. Vem annars? Hon vägrar ju underordna sig Jimmie Åkesson. 
 
Jämställdhet var ordet. De sköna kvinnorna ska underordna sig de farliga männen. Det tycker IS också. Och de ska  vi ha fler av i Sverige, om de gamla suffragetterna får bestämma. Det är ju så synd om IS-männen. De är ju missförstådda. Någon omtänksam kvinna borde tala dem tillrätta. läka deras själsliga sår. 
 
Nu är hon så arg på Annie Lööf, så att hon vill ha nyval. Men avslutar med att då kommer det inte att finnas något borgerligt alternativ....
 
Vems fel är det? Till slut återstår kanske bara Liberalerna. De sista entusiasterna på den smala vägen mellan vänsterdiket och högerdiket. 
Trackback
RSS 2.0