larsflemstroms

För några dagar sedan konstaterade vi att förre skolministern och reservmajoren Jan Björklund inte kan räkna. Han trodde att häften av 349 är 167. Nu lovar Jonas Sjöstedt att V inte ska fälla regeringen med hjälp av SD. Hur ska det då gå till? Jo, M och KD lär ha lovat att de kommer att stödja ett eventuellt V-initiativ för att fälla regeringen. Mycket imponerande. De tre partierna V, M och KD har tillsammans 120 mandat. Fattas en hel del för att nå de 175 mandat som behövs för att fälla regeringen. 

 

Tillsammans med SD är det dock möjligt. V. M, KD och SD har nämligen tillsammans 182 mandat. Det här kommer att bli jättekul. Löfvén, S, Lööf, C och Björklund, L, har ju lovat med en mun att de 73 punkterna i "jöken" ska genomföras. S kommer alltså att lägga förslag att införa marknadshyror och förändra arbetsrätten. Sjöstedt framträder i TV och tar på sig skarprättarminen. Han ser ut som en blivande statsministeermördare. Han hotar regeringen med misstroendevotum. Kristersson. och Bush-Thor lovar att stödja V. Visserligen är de inte alls motståndare till den S-ledda regeringens förslag, men det viktigaste är att avsätta regeringen, säger de. "Borgerlig politik blir bäst med en borgerlig regering" säger de ockå, och försäkrar att de inte tänker förhandla med SD

 

Under tiden har Sjöstedt skrämt upp svenska folket med att ett par miljoner hyresgäster kommer att vräkas, och att hundratusentals anställda kommer att få sparken. M ,och KD vägrar fortfarande att förhandla med SD, som oväntat (?) avslöjar att man kommer att stödja V-initiativet att avsätta regeringen. Sjöstedt ändrar sig, och lovar att V inte ska stödja avsättningen av regeringen. 

 

 

Vänsterpartisten Rosanna Dinamarca har alldeles rätt, när hon säger att V har haft en historiska chans att påverka svensk politik, men har kastat bort den chansen .Den chansen har felräknaren Jonas Sjöstedt avstått till SD. 

Det har fallit snöflingor under eftermiddagen där jag bor. Det var ett kort, men ganska intensivt snöfall, men nu har "ovädret" dragit förbi. Efter den varma sommaren, tycks vi nu ha fått en helt normal vinter. Det kallas "oväder". SMHI utfärdar "stormvarningar". Indoktrineringen att vi är mitt inne i en svår klimatkris är i full gång. Ingen kan längre skilja mellan klimat, väder och oväder. Förr sa man "Över klimatet rår endast Gud". 

 

Viktiga regeringsbeslut om vädret ligger på is. 

 

 

S, C, L ovh MP har kommit överens om att V inte ska ha något inflytande. Stefan Löfvén har backat och förklarat att den märkliga skrivningen endast var ett konstaterande av rådande förhållanden, sedan de fyra partierna har bildat en "mini-majoritet", eller vad det ska kallas, och då behövs inget ytterligare parti för att man ska uppnå majoritet vid omröstningar i riksdagen.Enligt partiledaren Jonas Sjöstedt, V, är detta en reträtt från Löfvéns sida. Han har "rört sig i rätt riktning". 

 

 

Men hur kan Jan Björklund som är major och har varit kursetta på Krigshögskola och dessutom har varit utbildningsminister inbilla sig att 167 (= antal mandat sammanlagt för de fyra sammansvurna partierna) kan vara en majoritet, när vi har 349 riksdagsledamöter? Det är visserligen sant att utom vid statsministerval så utörs majoriten av över hälften av de närvarande riksdagsledamöterna. Men vilka garantier har Björklund för att inte motståndarna till regeringförslagen ska vara tillräckligt många närvarande, för att fälla förslagen?

 

EU-parlamentarikerna Cecilia Wikström har gått ett steg längre, då hon i intervjuer har sagt att när terrängen ändras måste man rita om kartan. Men snälla nån, terrängen (d.v.s. mandatställningen i riksdagen) ändrades senaste gången genom riksdagsvalet 9 september 2018. Nu har fyra partier agerat om om två av riksdagens partier, med sammanlagt 90 mandat inte finns. Dessutom har de agerat som om M och KD, som har 92 mandat tillsammans , inte heller finns. C och L har inte ens flest mandat inom den forna alliansen. De har tillsammans 51 mandat. 

 

Det sägs ofta att Hitler kom till makten genom ett demokratiskt val. Det är inte sant. Nazisgerna fick 37 % av rösterna vid det tyska riksdagsvalet 1933. Hitler utsågs till rikskansler av presidenten, eftersom de övriga partierna bekämpade varandra, så intensvit så att de inte hade tid med Hitler och hans parti. Hitler skaffade sig majoritet i riskdagen genom att arrestera kommunisterna och ersätta dem med nazister.

 

 

 

 

 

Om ett par timmar kommer Vänsterpartiet att ge besked om man stödjer Isabella Lövins (MP) fortsättning som vice statsminister. Ministerkollegan Gustav Fridolin, MP, framträdde i Morgonstudion och försvaradse fyrpartiuppgörelsens skarpa angrepp mot V. Han skyllde ifrån sig på C och L, som faktiskt behöver Vänsterpartiets stöd för att få igenom det de vunnit i överenskommelsen. Fridolin skyllde på att C och L så gärna ville ha med markeringen mot V, och att han bara hade att "respektera" det.

 

Nog verkar det här vara en fortsättning på MP:s kamp sedan 1990-talet för att beröva V poilitiskt inflytande? Så länge S och V tillsammans hadse 50 % eller mer av riksdagsmandaten, stod V i vägen för MP:s möjligheter att diktera de socialdemokratiska regeringarnas (som då var enpartiregeringar) politik.

 

Man börjar nu skönja vilka som skött förhandlingarna. Mikael Damberg, S, som har goda relationer med Frankrikes president Emanuel Macron, som har som mål att knäcka de franska fackföreningarna, har tydligen haft ett betydande inflytande.  

Jag blev inte helt förvånad, när Liberalernas partiråd sagt ja till Löfvén. Men det var inte helt väntat. Att Centerpartiet sagt ja var ännu mindre förvånande, eftersom överenskommelsen innehåller löften till C:s traditionella väljare på landsbkygden. Men som jag har skrivit i inlägget "Stackars Annie" kommer landsbygdssatsningarna, som vi inte ens vet om de blir av, att motverkas av fortsatta kraftiga satsningar på att storstäderna ska fortsätta att expandera på landsbygdens, småorternas och glesbygdens bekostnad. 

 

Att media inte kan se några som helst framgångar för C, även om det kanske stannar med ord, visar bara i vilken bubbla Sveriges ledande och högst avlönade journalister lever. Vet de ens att Sverige finns, att det finns ett Sverige även på andra sidan viltstängslena, som omger våra motorvägar?

 

Rulla ner och läs inlägget, om du inte redan har gjort det. 

v 

En S-veteran har skrivit på sin blogg: "Men Stefan Löfven och partiledningen har naturligtvis ett alternativ. En regering ledd av Ulf Kristersson kommer förr eller senare att falla. Och i det nyval som sedan följer kommer socialdemokratin att ytterligare stärka sin ställning "

 

 

 

Men risken hade förstås varit, om S hade valt den linjen i rikspolitiken och regeringsfrågan, att man hade kommit tillbaka utan "hjärnkontoret", d.v.s. MP som förmodligen hade åkt ur riksdagen efter ett extraval. S-ledningen har alltså val "psokifiering" i stället för att försöka klara sig utan MP.

 

PASOK - så hette det socialdemokratiska partiet i Grekland, som länge hade regeringsmakten, men skötte den så illa, så att partiet nu är i det närmaste utplånat. I Sverige har S glömt att det är väljarna som väljer politikerna, och inte tvärtom. S har nu valt att försöka regera med stöd av de borgerliga riksdagsledamöter som har röstats in av alliansväljarna (naturligtvis i första hand C- och L-ledamöterna, men även M och / eller  KD-ledamöterna, för att få ihop den nödvändiga majoriteten) i stället för att öka sin egen väljarandel genom att  återerövra LO-medlemmarna från M och SD.

_ _ _

 

Centerpartisten, ur vars blogg jag citerade i förra inlägget, har också skrivit i samma blogg:  "Överenskommelsen omfattar ett budgetsamarbete och de 73 punkter som finns i uppräknade i dokumentet. I övriga frågor är vi i oppositionsställning och i den rollen ska vi vara en blåslampa på S och Mp. För vår del har det aldrig varit aktuellt att sitta med i regeringen..."   Hur länge kommer Löfvén att sitta som statsminister. om han nu blir vald, innan han kommer att röstas bort av en riksdagsmajoritet inklusive både C och SD? Hur effektiv kommer den centerpartistiska blåslampan att vara, när S ska tvingas uppfylla allting som man lovat? Den som hotar måste vara beredd att sätta hotet i verket, för att det ska tas på allvar.  

 

Detta har har jag klippt från en C-blogg. De ljuger, så att de själva tror på vad de säger. För hur ska regeringen få igenom sina förslag i riksdagen utan stöd från var sig SD eller V? 

 

Eller räknar man helt kallt med att M och /eller KD inte kommer att rösta ner borgerliga förslag, som är signarade S? 

Den Stockholmsbaserade medaeliten har som vanligt fört svenska folket bakom ljuset. Överenskommelsen mellan S, C, L och MP ger vid första påseende bilden av Centerpartiet och svensk landsbygd som den stora vinnaren. Vid ett andra påseende ges intrycket av de större städerna med över 100.000 invånare som de stora vinnarna. Storsatsningen på landsygden har reducerats till tröstpengar för att håll de centerpartistiska kommunalråden i småkommunerna lugna. Rena bondfångeriet. 

 

 

Det som media och deras poltiska kommentatorer har missat, är att C har fått igenom många bra C-förslag, som hade kunnat göra skillnad, om inte storstadspartierna MP, L oh C hade fått igenom förslag, som verkar i rakt motsatt riktning. 

 

 

Man måste ha majoritet i riksdagen för att få igenom sina förslag - om man inte heter Adolf Hitler. vars nazstparti fick 37 % av rösterna i det tyska riksdagsvalet 1933. Han fixade majoritet för sina förslag genom att arrestera de kommunistiska riksdagsledamöterna och ersätta dem med nazister. 

 

 

Jag har med viss bestämdhet hävdat att det inte är fel att inte samarbeta med ett parti, som man ser som sin huvudmotståndare. Och att det därför inte är ett dugg synd om SD. Som för övrigt har ett stort inflytande, som ingen kan ta ifrån dem., genom sina 62 riksdagsmandat och utskottsplatser. 

 

Men för att få igenom sina egna förslag, måste man ha majoritet i riksdagen. I en parlamentarisk demokrati bildar man majoritet, helst tillsammans med likasinnade partier, och minoriteten går i opposition. Om inte antalet likasinnade partier är tillräckligt stort för att bilda majoritet tillsammans med dem, får man komplettera med de partier som man tycker minst illa om. Det bör dock inte bli för många partier i regeringen eller regeringsunderlaget.*  Ju fler kockar desto sämre soppa. 

 

Därför har jag förespråkat att det enda rimliga. med rådande mandatställning i riksdagen, hade bildat en trepartiregering bestående av S, M och L omedelbart efter valet. Denna regering hade under de två första åren av mandatperioden genomfört allting, och det är mer än man vill erkänna utåt, är överens om, och därefter utlyst extraval.

 

 

*) Med "regeringsunderlaget" menas de partier som vanligtvis brukar stödja regeringen i riksdagen, i första hand regeringspartiernas riksdagsledamöter. Men även andra partier, som av ideologiska eller likande skäl brukar stödja regeringen. Ett klassiskt exempel är Vänsterpartiet, som har stött S-regeringar under decennier, som det minst dåliga av möjliga alternativ - eftersom det inte har funnits något alternativ till vänster som V. Men hur blir det, om S börjar föra en rent borgerlig politik för att kunna räkna in C och L i regeringsunderlaget? 

 

 

Rubriken säger allt - för den som har mandatställningen i riksdagen i sitt huvud. Men för den, som inte har det, skriver jag här hur många mandat de fyra partier, som nu är överens, faktiskt har.

 

S  100 mandat

C    31 mandat

L     20 mandat

MP 16 mandat

 

 

Summan är 167 mandat. Det räcker inte för att få majoritet i riksdagen för regeringens förslag. Regeringen kommer att behöva stöd från Vänsterpartet för att få igenom den borgerliga politik, som man nu har enats om. Kommer V att stödja borgerlig politik? 

 

Det är som V-ledaren Jonas Sjöstedt har sagt, att MP är fullständigt irrelevant men att V däremot är relevant. MP behövs inte. Byt ut MP mot V, så får regeringen majoritet för sina förslag. 

 

Men det går inte, eftersom S och MP har kommit överens om - förutom ett stort antal sakfrågor - även att både SD och V ska berövas allt inflytande.