Gråta för Greta

"Stackars lilla Greta", läser jag på en annan blogg. I DN läser jag att det är att "förminska" världsfrälsaren. Själv ser jag klimathysterin och Greta-kulten. som ett bevis på att människor även i vår del av världen behöver en religion och en profet, som uppenbarar gudomliga sannngar. Och tar denna världens ledare i upptuktelse. Undergången är nära. Ångra era synder och omvänd er. Men jag ser det också som ett tecken på undomars behov av höga ideal att kämpa för, i stället för att kämpa för högre betyg. "Skolan kan vänta. Klimatet kan inte vänta". Sa en skolflicka i Luleå i TV i lördags kväll. Skolans rektor intervjuades. Hon tyckte att skolstrejk är fel. Ungarna måste gå i skolan för att få verktyg att förändra klimatet med. 
 
Samma sak, men något annorlunda formulerat, kunde ha sagts i en Bibelskola. Eller i en Koranskola. Ni ska inte skolka för att göra Guds vilja. Ni ska gå i skolan och få de rätta verktygen för att uppfylla Guds vilja. 
 
Samma dag, i lördags, beskte jag en nyöppnad butik, men där fanns inget att se, så jag gick till gallerian tvärs över gatan. Där möttes jag av ett två meter högt ansikte i enbart gråa nyanser. Det var liksom fårat, med stora svarta ränder längs kinderna. Var det någon som hade gråtig öveer tillståndet i världen? Eller var det en anspelning på Halloween? Då upptäckte jag halvt oläsligt texten "Children for future". Det var ju Greta. Får man låna en annan persons anletsdrag så, utan tillstånd? Stackars lilla Greta, som blir så utnyttjad, tänkte jag. 
 
Innan jag fortsatte till det stora varuhusets bottenvåning, där det förr funnits butiker. Varuhuset har två bottenvångar, den nedre mot gatan på baksidan. Nu hade butikerna i den nedre bottenvången flyttat ut, troligen till det externa köpcentret utanför stan. Men där fanns liksom en monter, med folk som köade utanför. Somliga sprang omkring med avhuggna, blodiga människoarmar i naturlig storlek. Därinne rörde sig skräckinjagade figurer, med gråmålade ansikten, som om de hade tagits upp ur graven, till hälften förmultnade. Småungar srang omkring och tjöt med de avghuggna armarna.
 
Vuxnas föreställning om vad som roar små barn. Det finns många flyktingar här i stan. De har kanske stt lemlästade och döda människor på riktigt. Vi andra behöver kanske konstgjorda skräckupplevelser. Och sådana bjuder ju Greta på, men vanligtvis ser hon ju själv ut att vara i högsta grad levande, och inte som det där tvåmetersporträttet i gallerian. 
 
Det blev en lång  promenad hem, för gatan som jag tänkt gå, var helt avstängd så att man inte kunde komma förbi. Tydligen förbereddes någon skräckupplevelse, för där fanns stora monster i soldatuniform. Som komna direkt från ett dammigt slagfält i någon öken lång borta. 
 
Jag läste DN-artikeln om Greta. Om du är intresserad kan du söka upp insändarsidan för den 26:e eller möjligen 27:e oktober. Insändaren var publicerad kl 15.01. Jag tänkte publicera utdrag ur insändare för att visa hur kultbilden av Greta byggs upp. Men avstod, när jag insåg att det som DN låtet publicera om Greta är åtalbanrt som förtal, kanske inte om det publiceras i en tidning med ansvarig utigare, men om det publiceras på en privatblogg. Det är ett av journalistårens yrkespivilegier, som insändarskrbenter kan åka snålskuts på. Att ostraffat kunnat begå handlingar som är straffbara som brott, om de begås av andra än journalister. 
 
Det handlade om Gretas omtalade diagnoser, om vilka symtom de kan ge upphov till. Hur kunde insändarskrbenten, som inte precis bor granne med Greta eller hennes förlädrar veta detta? Var det från mammans bok om Greta? Detta gör dock inte att vem som helst får citera - inte ens om det är allmänt känt. Det finns domstolsbeslut på det. Man får inte sprida förtal bara för att det redan har spridits av någon annan. Men jag vågar dock åtege insändarskribentens positiva omdömen om Greta, att hon har ett skarpt intellket och ha så goda kunskaper i engelska, så att hon kan läsa klimatrapporter från FN. 
 
Det är ändå beklämmande, när man utnyttjar en perrson, som om hon inte fortfarande är ett barn var ett barn för inte så länge sedan, på det här sättet, som en symbol, som väcker starka känslor både för och emot. Det borde vara förlädrars skyldighet att skydda sina barn från sådant. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0