De, som inte ens släpptes in...
De, som inte ens släpptes in i Turkiet från den bedrövliga landremsan mellan stridszonen i Idlib-provinsen i nordvästra Syrien och den syrisk turkiska grännsen har nu vandrat hela vägen genom Turkiet till gränsen mellan Turket och Grekland. Rena maratonloppet, med barn och packning.
Att den verklighetsfrånvända EU-parlamentarikern Malin Björk, V, tycks tro på denna närmast olympiska prestation av tusentals utmattade flyktingar, förvånar inte. Bjötk är ju bosatt i Bryssel, men har ändå tagit ut ett traktamente på 40.000 kr /mån, som hon eligt egen uppgift har använt för att hälsa på sina väljare i Sverige.
Mer förvänande är att även Björks motdebattör från Moderaterna (en kvinna, vars namn jag missat) tycks tro att det är flyktingarna från Idlib, som nu försöker ta sig in i EU. Båda menar nämligen att de ska släppas in i EU för att söka asyl i ordnade former. Björk menar dessutom att dessa så kallade flyktingar ska portioneras ut på de olika EU-länderna. Det är de nog ganska ensamma om, när t.o.m. Anders Lindberg i Aftonbladet enlig upptift har genomskådat detta nya flyktinberägeri.
De här båda opportunisterna från V och M borde skämmas. Deras förslag, om det genomförs, kommer att kosta en massa pengar. Först några tusen i själva handläggningen av varje asylärende. Och därefter kostnaderna för alla överklaganden. Till det kommer mat och uppehålle i utredningsländerna tills ärendena är slutgiltigt avgjorda, en kostnad som i Sverige uppgår till drygt 11.000 kr /mån för varje vuxen aylsökande. Och sedan konstanderna för uppsårning. gripande och hemtransport av alla som fått avslag och gått under jorden.
Detta samtidigt som de verkliga flyktingarna, som väntar utanför gränsen mot Turkiet i nordvästra Syrien dukar under av köld, hunger, törst och sjukdomar. De har inte alls lyckats ta sig till gränsen mot Grekland. De har inte ens släppts in i Turkiet. Inte ens till ett inhängnat tältläger inne i Turkiet. . .President Erdogan har tackat nej till ett bidrag på en miljard euro från EU och kräver att EU ska dela "bördan" med Turkiet, utan att precisera vad han menar med "bördan".
Enligt vissa bedömare menar han den turkiska truppnärvaron inne i Syrien, vilken bara förlänger kriget och förvärrar flyktingsituationen. Enligt samma bedömare vill han att de europeiska Nato-länderna ska stödja den turkiska ockupationen av kurdisk-syriskt territorium, som en säkerhetszon mellan det informella kurdiska självstyret och Turkiet. I denna säkerhetzon vill Erdogan placera syrkiska flyktingar från andra delar av Syrien. med följd att den kurdiska befolkningen där tvångas flytta.
Enligt SVT:s reporter vid den turk-grekiska gränsen utgörs den största gruppen av de s.k. flyktingarna där av afghaner. Övriga grupper kommer från Pakistan, Iran, Irak och Somalia. Några få barnfamiljer, som möjligen kommit från Syrien, i ett tidigare skede. De flesta är unga män, som antingen är ogifta eller har övergivit sna fruar och barn. Och har gott under flera år i den turkiska storataden Istanbul.
Varför åker de inte tillbaka till sina hemländer, om de inte vill eller inte får bo kvar i Turkiet? Det måste framhällas att läget i Somalia nu är så pass stabilt att många svensk-somalier helt frivilligt har börjat återvända till sitt tidigare hemland, för att där skapa sig den framtid som de kanske hoppades få, men aldrig lyckades uppnå i Sverige.
Ska vi i Sverige - och övriga EU-länder - då ta emot hundratusentals nya asylsökande, som dessutom saknar asylskäl? Om Erdogan vill lätta på "bördan" för Turkiet vore en repatriering av en första grupp syrkiska flyktingar till deras hemtrakter i Syren, förutsatt att vanen har tystnat i de delarna av Syrien.
Det kan EU hjälpa till med. Samt med återuppbyggnaden av de raserade syriska städerna och byarna.
Kommentarer
Trackback