Kan bara svenska läkare diagnosticera smittsamma sjukdomar?
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, s.Hon vill ha snabbsprår för nyanlända till den ordinarii svenska arbetsmarknadem. Men först ska de väl "integreras" ? Svenskfödda och tdigare hitkomna invandrare får vänta på sitt första jobb. Har de blivit värdelösa av all integration?
När en patient bara blir sjukare och sjukare för varje gång man höjer medicindosen, bör man kanske överväga att ta bort den medicinen. Patienten är den svenska invandringspolitiken, och medicinen heter integration.Tillverkare av denna världsunika medicin är de svenska politiska partierna. Enligt en internationell jämförelse har Sverige världens mest "gedigna" (därmed menas väl den mest påkostade?) integrationen av invandrare. Med det sämsta resultatet av de jämförda länderna
Landstingen hinner inte med de hälsoundersökningar, som alla flyktingar har rätt till direkt vid ankomsten. Väntetiden är flera veckor. Risken för att smittsamma sjukdomar sprids bland flyktingarna, och vidare ut i det svenska samhället. Hälsoundersökningar är frivilliga. Vilka risker finns med läkare, som inte är godkända av den svenska Socialsyrelsen? Att de skrämmer upp folk i onödan? Att de missar farliga sjukdomar? Men är risken att de gör det verkligen större än riskerna med att personer med farliga sjukdomar inte alls blir undersökta?
Och är svenska byråkrater i Stockholm verkligen bättre på att avgöra en läkares kompetens, vilken själv har flytt hit, än andra flyktingar från samma stad eller by? "Han var en mycket uppskattad läkare i vårt område". Eller "Han var en kollega till mig när vi arbetade på samma sjukhus." Eller "Han arbetade som specialist på smittskydd., när jag träffade honom hemma i Syrien."
Nu handlar det om hälsoundersökningar av personer, som själva uppfattar sig som friska, och inte om diagnosticering av personer, som redan har konstaterats ha komplcerade och svårbedömda symtom. Varför kan inte Migrationsverket anställa egna, legitimerade, läkare, som leder läkarlag, där de övriga är nyinvandrade läkare, som ännu inte fått svenska legimationer?
Den svenska läkaren kan ju ta hand om de fall, som verkar vara sjuka. Samt de personer, som själva kräver att bli undersökta av en legitimerad svensk läkare. Men det är kanske lättare att prata om sina eventuella symtom med en läkare, som talar samma språk, som man själv takar?
Men det är kanske en sjukdom att inte tala svenska? I varje fall har man nedsatt arbetsförmåga (som berättigsr till ersättning från Försäkringskassan), om man inte behärskar svenska språket...
Hur sjuk är egentligen den svenska sjukvården. och hur sjuk är egentligen den svenska integrationshysteri?. Ingen får göra något, som han /hon faktiskt kan, utan att först ha transormerats till helyllesvensk, som kan äta surströmming utan att kräkas.
Det handlar inte om kostnaderna för svenska löner eller om låglönekonkurrens med den svenska arbetskraften. Det räcker att de berörda läkarna får samma dagersättning som andra flyktingar. Och utan flyktingar skulle det ju inte behövas några hälsoundersökningar av flyktingar.
Detta gäller förstås inte bara läkare och lärare, utan alla flyktingar med någon yrkeserfarenhet, och även de, som saknar yrkeserfarenhet. Flyktingar klagar ju ständigt på att de slits ner psykiskt av sysslolösheten på de svenska flyktingförläggningarna. Under 1990-talet hade vi ett nytt politiskt parti, som hette Ny demokrati. En av partiledarna var Bert Karlsson, som nu är storföretagare i flykingbranschen. Då lancerade an idén att flyktingarna själva kunde städa sina förläggningar. Nu, tror jag, att han debiterar Migrationsverket, för allt som behöver göras.
Regeringen har själv fällt domen över den svenska integrationspolitiken. Regeringen vill nämligen inrätta ett "snabbspår" in på den (ordinarie) svenska arbetamarkanden för nyanlända. De ska alltså gå före både svenskfödda och tidigare hitkomna. Innan de har blivit förstörda av all integration.
"Märkligt ingångsvärde att utesluta en part".
Den socialdemokratiska partisekreteraren Carin Jämtin hade en ytterst märklig kommengar till Fp-ledaren Jan Björklunds erbjudande om samarbete med S och Löfvén ombildar regeringen och bildar en ny regering utan Mp. Han sa att Socialdemokraterna och hela alliansen eller ett antal allianspartier är överens i många frågor. Att Mp är det stora hindret för blocköverkridande samarbete.
Jämtin sa att samarbetet med Mp har gått alldeles utmärkt och att "Det är ett märkligt ingångsvärde att börja med att utesluta en part". Hon menade tydligen att alla partier (SD också?) ska inbjudas till förhandlingar, och sedan får man se vilka som vilka som vill vara med till slutet. Min ståndpunkt har varit att det har varit rätt att utesluta SD från alla diskussioner, som inte grundlagen kräver. Det är skillnad mellan SD och de sju övriga partierna.
Men principiellt tycker jag också landet ska styras av en regering, som har en majoritet i riksdagen bakom sig. Även om det är en minortetsregering, så ska den aktivt stödjas av en riksdagsmajortet. Då får man kanske lägga blockpolitiken åt sidan, som Björklund nu föreslår. Principiellt anser jag också att man själv väljer vem man vill samarbeta med, förutsatt att inte grundlagen kräver samarbete.
Björklund gör alldeles rätt, när han säger "Ska de vara med, vill inte vi vara med
S har en partisekreterare som månar mer om Mp än om landet och sitt eget parti. Byt ut henne! Även i kvällens partiledardebatt var S och Mp på kollissionskurs. När de borgerliga partiledarna krävt sänkta ingångslöner, svarade Löfvén att det inte är en politisk fråga utan en fråga för arbetsmarknadens parter. Helt rätt. Men han korrigerades av Fridolin med att lönestrukturen måste ses över. Fridolin, som - trots utgiftssxplostionen för kommunerna vill höja lärarlönerna - vill trycka ner lönerna för lågutbildade och lågavlönade.
Det kanske de, som själva har höga löner och trygga anställningar, inte tänker på. Men det är minsann inte bara invandringsfrågan, som får lågavlöande och lågutbilade att rösta på SD, kanske i protest mot socialdemokratins kryperi för Mp-magistrarna.
Om kriget som inte kom och flyktingarna som kom.
Under 1950-talet var bostadsbristen värre än nu. Det fanns gott om gamla hus utan moderna bekvämligheter. Alla trodde att det skulle bli krig, och man talade om atombomber mot svenska städer. Befolkningen skulle evakueras. Det handlade om två - tre miljoner människor som skulle bli internflytkingar i Sverige. Alla skulle inkvarteras på något sätt. Det gavs ut en liten skrieft, som hette "Om kriget kommer". Den minns ni väl?
Nu har vi ett delvis självförvållat flyktingkaos i Sverige. Det är ett pris som vi får betala för den svenska drygheten. Sverige skulle ju framtå som ett mycket bättre land än alla andra länder att fly till- Det talas om "flyktingkastrofen" och att resurserna inte räcker till för de tiotusentals som kommer varje vecka. En rännil jämfört med alla svenskar som skulle få nya hem under 1950-talet, om kriget hade kommit.
Därmed inte sagt att vi inte har kris i flyckingmottagningen. Det talas om brist på bostäder och skolor, om brist på lärare och sjuksköterskor. Märkligt nog talas det inte om polisbrist, trots alla nya "inre gränskontroller" som ska till, för att upptäcka och avvisa personer som fått avslag på sina asylansökningar. Det talas om tältläger, och vi ser framför oss tältägren i Turkiet, Libanan och Jordanien, vilka rymmer hundratusentals människor vardera. De 185 tälten, som finns att tillgå i Sverige räcker bara till 1000 flyktingar...
Sveriges militära beredskap är god, har det sagts. Inte nu längre. Vi har inte ens någon civil beredskap. Vem tillverkar tält? Vem bygger baracker? Vem undervisar barnen? Vem tar hand om sjuka? Läget är katastrofalt, enligt landets länsstyrelser. Var finns tältmakarna, byggnadsarbetarna, lärarna och sjuksköterskorna? Psykologer, som själva är flyktingar, kan inte hålla terapisamtal med de traumatiserade flyktingbarnen, eftersom de inte har svensk psykologlegitimation. För att få det måste de behärska svenska språket.
Det är rena rama löjan, rent ut sagt. Vi har ingen flyktingmottagning. Vi har integration. Integrationen syftar till att göra alla till svenskar, till att förse svenska arbetsgivare med billig arbetskraft, inte till att hjälpa flyktingar. I stället för att hålla ihop flyjktingarna nationsvis, så att lärare och elever från samma land hamnar i samma förläggningar, blandar man nationaliteterna, så att kaos och i värsta fall slgasmål utbryter.
När man nu börjar hyra gamla ruckel som flyktingförläggningar, frågar man inte om det finns byggnadsarbetare, glasmästare, rörmokare och elektriker bland flyktingar, utan man skickar dit journalister som flyktingarna får beklaga sig inför, hur dåligt allting är här i Sverige.
Naturligtvis begriper jag också att försäkringen inte gäller, om en obehörig rörmokare råkat koppla fel. Men det dör väl ingen av? Farligare är det om en eletktriker kopplar fel. Men man behöver inte ha behörighet för att dra ledningar, däremot för att koppla in ledningarna i elcentralerna. Men jag underar om undervisningen verkligen blir sämre och flyktingbarnen undervisas av lärare, som talar deras eget språk?'! En läkare behöver inte vara en särmre läkare för att han (det är oftare en han än en hon) saknar svensk läkarlegitimation, men det finns risker om kunskaperna inte är dokumenterade. Å andra sidan är det stora risker om sjuka inte får någon medicinsk besömning alls.
Yrkeslegitimatonerna behövs kanske för att arbeta på den ordinarie arbetsmarknaden, med svenska löner. Men här handlar det ju om att flykingar inte får hjälpa andra flyktingar, förrän de har tronsformerats till helyllesvenskar, som för länge sedan har slutat att längta tillbaka till landet, som de har flytt från. Här handlar det inte om att barnen inte ska halka efter i skolan kunskapsmässigt, utan om att de ska få svenska skolkamrater, som de inte kan skiljas från, om och när det har blivit fred i hemlandet och förlädrarna vill flytta tillbaka.
Splittra och blanda flyktinggrupperna, det är vad den s.k. integrationspolitiken går ut på. Detta blottlägger en mycket värre krist i det svenska samhället än flyktingkaoset. Revirbevakandet har gått så långt, så att hela Sverige har drabbats av nationell handlingsförlamning, när något oförutsett inträffar. Fast det handlar ju nu inte om något helt oväntat, utan bara om saker som inte förutsägs i de långtidsplaner, som gjordes upp får tio - tjugo år sedan.
DÖ-fallet
Dö har fallit och regeringen sitter kvar. Så kan man sammanfatta veckoslutets media-händelse. För den praktiska politiken betyder DÖ-fallet intenting. Regeringens budgetförslag kommer att gå igenom i riksdagen. Det har Kinberg-Batra lovat per telefon med Löfvén. Sossarna kommer inte att vilja förhandla med Kd, utan tvingas till ett närmare samarbete med M. Varför inte ta stetet fullt ut och sparka ut Mp ur regeringen och bilda en ny regering med ministrar från S och M?
Mp har fått stora darren, och betygar hur gärna de vill ha ett blocköverskridande samarbete. Mp-ministrarna satsar allt på att sitta kvar. Spelar ingen roll vem som är statsminister.
Hur som helst behövs en regeringsombildning. Trots att invandringen är den största politiska frågan nu och under lång tid framöver, har vi ingen invandringsminister, utan den posten delas mellan statsministern (som inte hinner med att leda vare sig regeringen eller partiet), justitieministern (som inte hinner med den utlovade lagen mot terrorist-resor) och inrikesministern (som inte hinner med problemen med tiggarna).
Bostadsfrågan och de skenande fastighetspriserna har hamnat i knäet på totalt inkompetenta Mp-ministrar. Var ska det byggas? När ska det byggas? Vad ska bygga? Bostadsministern (mp) pratar och pratar, men inget händer. Bostadsbristen och det låga ränteläget i kombination driver upp fastighetspriserna och bolånen.
Finansmarknadsminister (mp) pratar och pratar, och har sent omsider lyckats lägga fram ett förslag om amorteringskrav, som är så tandlöst, så att det har dömts ut som nästinitill verkningslöst. om det genomförs, av riksbankschefen, som varnar för en annalkande finanskris.
Skolminister Fridolin (mp) pratar och pratar om att höja lärarlönerna, trots att den rekordstora invandringen gröper ur kommunernas ekonomi, så att kommunalskatten måste höjas med 2 kr per hundra, enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Moderaternas strategi är tydligen att låta SMp-regetingen köra landet i botten, så att det utlöser en regeringskris, så att alliansen kan ta över. Kristdemokraterna var kanske lite för ivriga, med sitt rikstingsbeslut att fälla DÖ. Syftet var naturligtivs gott, att tvinga ut socialdemokraterna ur vänsterburen och göra upp med alliansartierna.
Men Löfvéns huvudambition verkar varken vara att rädda landet eller socialdemokratin, utan att rädda kvar Mp i regeringen. Om han fortsätter på den vägen, får han vara beredd att se Mp som ett femte hjul under den borgerliga alliansvagnen.
Vad som nu kommer att hända med Kd får framtiden utvisa. Om man tänkt ta upp striden mot SD, som för många väljare hittills framstått som det enda oppositionspartiet, kan man nog hämta en hel del röster från främst det borgerliga blocket, men även från vänsterblocket.
Att försvara DÖ inför väljare, som inte är väldigt intresserade av det politiska "spelet" har visat sig vara en omöjlig pedagogisk uppgift.
Varför detta tjat om romer?
Det är en skam att det har hunnit gå 70 år sedan andra världskriget, då judar, romer och andra skulle utrotas, utan att diskrimineringen av romer har upphört i hela EU. Diskrimineringen av de svenska romerna upphörde väl i stort sett under slutet av 1900-talet. Men nu har diskrimineringen återvänt även till Sverige, även om det huvudsakligen är utländska romer (från Rumänien och Bulgarien) som drabbas. Finns något vettigt skäl till att de ska diskrimineras i jämförelse med andra utlänningar?
Men har då inte romerna själva försatt sig i sin svåra situation genom att komma hit och tigga, ockupera annans mark och bo i husvagnar, tält eller skjul? Svar: Resonerar man på samma sätt, när det gäller andra hjälpbehövande, att de får skylla sig själva, att de själva har försatt sig i sin svåra sitution, eller att de rentav själva har gjort fel val i livet? Vari skulle det felaktiga valet bestå? Har de valt fel föräldrar? Eller är misären självförvålladför att man har valt att inte dölja att man är rom? Utanför ICA sitter en romsk man i 20-årsåldern och tigger. I stället kunde han ju ha ljugit ihop att han flytt från risken att dö i något krig ... I så fall hade de godhjärtade stått på kö med sina hundralappar!
Huvudorsaken till att jag skriver om romer är att jag minns från min egen barndom hur de svenska romerna (zigenarna behandlades), hur de avvisades från svenska kommuner till andra svenska kommuner efter tre dagar. Men jag skriver också i ilska över hyckleriet i rasism-frågan. En nyligen hemkommen utlandssvensk, som har bytt bana från att vara rådgivare och medhjälpare till högt uppsatta skattesmitare runt om i världen till en karriär som socialdemokratisk politiker, skriver på sin blogg att vi måste bli 30 miljoner "svenskar", att den svenska urbefolkningen måste tillföras nya gener och mixas på alla möjliga sätt. Kulturell särart ska inte bevaras., Romerna ska slängas ut och samerna ska fråntas renbetesrätten.
Om vi ska ta emot 20 miljoner nya invandrare, så borde vi fäl ha plats med en miljon romer (så mänga är de i Rumänien och Bulgarien tillsammans) bland dessa invandrare. Om vi inte ska ta emot så många invandrare, så är det kanske rimligt att reducera antal hitkommande romer i samma mån.
Det är tydligt att gamla unkna rasförädlingsidéer nu blandas med medlidandet med unga friska männen i vapenför ålder från Mellanöstern. Och att romska gener inte är önskvärda i detta rasförädlingsrpojket, som nu marknadsförs som "anti-rasism". Och det låter ju väldigt "bestickande" att all rasidiskrinering kommmer att upphöra, om alla raser mixas ihop till en enda "enhetsras" och att alla kulturella särarter mixas ihop till en enda monokultur.
Och att det blir fred på jorden om alla religioner blandas ihop till en enda. Men det är farliga fantasier, alltihop. Alla försök till politisk styrning av människors fortplatning är lika vedervärdiga, oavsett om målet är rendrasavel eller blandrasasvel. Det kommer alltid att födas individer som avviker från de uppställda skönhetsidealen, och det kommer alltid att finnas "avvikare" som slår vakt om sin kulturella särart.
Det är kanske dags att börja försvara "mångkulturen" - bemärkelsen många kulturer? Varje gång en kutlurell särart går förlorad, varje gång ett språk upphör att talas, så är det en förlust för hela mänskligheten. Även om små folkspillror lyckas rädda sig som flyktingar till andra länder, så är det en förlust för hela mänskligheten att ett folkslag, en kultur, går förlorad i sin ursprungliga miljö.
"Islamiska staten" (IS) är nu i full färd på att tömma de kristna förssmlingar i Mellnöstern, som grundades av Jesu egna lärjungar, på medlemmar - med indirekt stöd av svenska "antirasister" och "fredsvänner".
Fortsatt tjat om romer
Det är så synd om unga friska män i vapenför ålder, eller strax under, från Afghanistan, Pakistan, Syrien, Irak och ett tiotal andra länder, så att svenska skolelever måste avstå från gymnastiklektionerna. Gymnastiksalarna måste användas som flyktingförläggningar. Migrationsverket vill också bygga tältläger för 10.000 flyktingar på ett militärt övningsfält i Skåne.Väntar samma strapatser som svenska värnpliktiga fick utstå under kalla kriget?
Media intervjuar och visar bilder på kvinnor och barn, men uppgifter talar om att 75 % av flyktingarna är unga män - i den ålder unga män normalt får göra krigstjänst. Jag kan förstå de unga män, som inte vill kämpa på fel sida, utan hellre flyr. Men borde inte dessa unga män har erbjudits en möjlighet att ansluta sig någon befrielsearmé under internationell ledning? Skulle inte rentav Sverige kunna sätta upp en "främlingslegion" för unga invandrare, som vill åka ner och befria sidna f.d. hemländer?
Samtidigt som snyftkampanjerna för de unga männen avslöser varandra, blir romer avhysta från sina illegala bosättningar runt om i Sverige. Ingen bryr sig om dem, vad som händer dem under de kalla höstnätterna under bar himmel. Inga gymnastiksalar åt dem, inte!