Hårdare straff ger färre grova brott
DN utlovar idag på löpsedeln fakta i frågan om hårdare straff ger färre brott. Men artikeln är bakom betalvägg, så jag har inte läst den. Men det gör detsamma. Jag förväntar mig ändå att få sanningen om någonting via DN. Jo, det skulle möjligen vara att de ryska järnvägarna fungerar utmärkt, oavsett om det är plus 50 grader eller minus 50 grader.
Det kan de svenska järnvägarna också göra, med samma temperaturskillnader. En temperaturskillnad på 100 grader mellan högsta och lägsta gradtal är ungefär vad rälsen klarar av, utan att hastigheten måste sättas ner vid lägsta gradtal. Det går att beräkna rent matematiskt.Men det klarar inte Trafikverket, som verkar lida brist på järnvägsteknisk kompetens.
Om vi nu emellertid återgår till brottsligheten, så finns det också självklarheter. I Sverige finns, till skillnad mot vissa andra länder, inte fängelse med mjuk respektive hård regim. Det är nästan uteslutande strafflängden, som avgör om straffet är "mjukt" eller "hårt". Men det finns olika säkerhetsklasser. Och det är klart att det kan kännas hårdare att sitta på en anstalt med hög säkerhetsklass. Kring fängelser med låg säkerhetsklass finns inga egentliga rymningshinder, så det är bara att promenera iväg.
Det är inte ens straffbart att rymma i Sverige, d.v.s. man får inget extra straff, men får f sitta av den tid, som man varit borta från fängelset. Men det kan försås få andra negativa konsekvenser, som får brottslingar med vett i skallen att avstå från rymning. Detta stämmer ju inte alls med vad advokaten och f.d. justitieministern Tomas Bodström, och andra straffrättsliberaler säger: Att inga brottslingar förmår att tänka mer än 24 timmar framåt i tiden.
Om straffrättsliberalerna hade haft rätt, skulle inga fängelser i lägre säkerhetsklass än den högsta fungera. Men uppenbarligen fungerar de. Och återanpassningen till samhället torde underlättas, om man har suttit på en anstalt utan de mest rigorösa säkerhetsarrangemagen. Om straffrättsliberalerna hade haft rätt, att brottslingar inte kan tänka och planera, hade det varit nödvändigt att döma alla till livstids förvaring.
Straffrättsliberalerna har fel även beträffande "klientelet" som sitter i fängelser med den högsta säkerhetsklassen. De flesta som sitter där är inga dumskallar. De sitter där därför att de är smarta och vet vad de gör. Problemet är bara att de använder sin excellenta begåvning fel, sett ur samhällets synpunkt. Men kanske inte sett ur deras egen. Fördelarna med längre strafftider är många:
1. Det är svårt att begå brott, när man sitter i fängelse. Alltså kommer färre brott att begås, om straffen blir "hårdare". Med färre begångna brott, kan tillgängliga polisresurser användas till att utreda de brott, som faktiskt begås.
2. Den, som slutligen friges efter ett långt fängelsestraff, tycker kanske att det inte är värt risken att åka in en gång till och bestämmer sig för att sluta med brott. Jag tror att den första tiden i frihet är den svåraste, när man ska börja handla på ett sätt som man kanske aldrig har gjort förut, exempelvis att betala för sig och leva på en väldigt mager inkomst. Stödet från tidigare frigivna kan vara avgörande.
3. Många brottslingar är utlänningar, som vistas i Sverige kortare tider, medan brotten begås. Det borde vara mindre lockande att begå brotten i Sverige, om strafftiderna är lika långa här som där. Det bästa vore förstås om de utländska brottslingarna får avtjäna sina straff i hemlandet, i de fängelser som finns där. Svenska fängelser påstås ju vara som "lyxhotell" i jämförelse.
4. En brottsling, som ändå inte kan avhålla sig från brott, kan välja att uppnå det brottsliga syftet (särskilt om det handlar om pengar) på ett mindre våldsamt sätt, som ger kortare straf, om vederbörande åker fast. Visserligen begås därigenom inte färre brott, men färre grova brott.
Jag bortser naturligtvis inte från att det finns en kategori brottslingar, som inga straff "hjälper" mot. Om det handlar om uppenbart farliga återfallsförbrytare, bör de dömas till internering, som en extra påföljd, sedan straffet enligt straffskalan har erkänts. Internering fanns i Sverige 1927 - 1981, och finns fortfarande i Norge, men kallas där förvaring.
Afrikansk klimataktivist klipptes bort och tegs ihjäl.
Från bilmässan i Älvsjö utanför Stockholm rapporteras om ett jättestort intresse och förväntat försäljningsrekord för "Greta-bilar", d.v.s. stora suvar med eldrift. Med helvita Greta som dragpläster ska den tyska bilindustrin rädda världen från undergång. Vare sig Greta själv är medveten om det eller ej. Bilden, som trumpetas ut är vita medelklassungdomar som anklagar vita män för att förstöra klimatet.
Den översta bilden visar den starkt beskurna bild från klimatmötetet i Davos som nyhetsbyrån AP valde att kabla ut över den värld, som skulle räddas. Efter hårda anklagelser för rasism från Vanessa Nagate, längst till vänster på den undre bilden, tvingades AP byta ut den övre bilden mot den undre. Men den undre bilden är också klippt - censurerad - för att dölja att Nagake klipptes bort avsiktligt. Om det stod en läng rad med klimataktivister framför kameran var det kanske nödvändigt att klippa någonstans i bilden. Det kunde lika väl ha blivit den som stod längst till höger som den som stod längst till vänster om Greta, eller hur?:Men som bilden här nedanför visar, behövde det inte alls klippas, eftersom det bara var fem personer som poserade framför kameran. Det står ingen till vänster om Nagake.
Om världens makthavare borde lyssna på någon klimataktivist så är det Vanessa Nagake från Uganda och inte Greta Thunberg från Sverige. Till skillnad mot Thunberg, som skolkat från skolan, var Nakake färdig med sin universitetsexamen i marknandsföring innan hon började klimatstrejka utan för parlmentet i Uganda. Till skillnad mot Thunberg, som skapar panik med sina uppmaningar att lita på forskarna, har Nagake gjort sina egna analyser (det har hon kompetens nog för) av klimatets påverkan på prisnivåerna på matmarknaderna i Afrika och särskilt Uganda.
Är det samma budskap? Därom har det utspunnit sig en diskussion. Vad jag kunnat se, har Nagake fokuserat på konsekvenserna snarare än på orsakerna. Lösningen för Nagale ser inte ut att vara att den vita övre medelklassen på norra halvklptet fättar sina samveten med att köpa en ny Audi och säljer sin gamla bensinbil på begatnad bilmarknaden i Afrika.
Allt större markarealer på södra halvklotet används till produktion av ergigrödor för att göra norra halvklotet "fossilfritt". Det kan vara tidigare livsmedelsproducerande småbruk som köps upp, tidigare småbönder som tvingas in till storstädernas slumkvarter, där de blir beroende av köpta livsmedel, och regnskogar som huggs ner för poduktion av oljepalmer. Det finns EU-beslut på inblandning av palmolja i motorbränslet.
Om dessutom klimat- och väderfenomen leder till felslagna skördar på kvarvarande matproducerande åkermark, rusar matpriserna på de afrikanska marknaderna i höjden på ett sätt som vi i norr har svårt att föreställa oss. Oavsett om klimatet eller klimathysterin är orsaken, så är detta en realitet för människorna i Afrika - och kanske e n orsak till att så många därifrån försöker ta sig till Europa som illegala immigranter.
Oavsett om Nagake har rätt eller fel i alla sina slutsatser, så har hon fakta att tillföra debatten - nya perspektiv än de vanliga. Och därför fick hon inte ens synas.
