Blir Kristdemokraterna ett bättre parti när terroristförsvararen lämnar?

KD:s partisekreterare bemöter i dagens Svenska Dagbladet att partiets rättspolitik och syn på aborträtten har förändrats i och med partiledarvalet. Partisekreteraren skriver att "Varje partiledare ska bedömas efter vad hen gör." Umgås den nya partiledaren med planer att byta kön, eller vet inte partisekreteraren vilken kön partiledaren har? Varför skriver partisekreteraren "hen" när partiledaren är en "hon"? Igår sände TV ett reportage om en 10-årig flicka, som tror att hon är en pojke som har fötts i fel kropp. En barnpsykiatriker förklarade att att när så unga personer vill byta kön, ska deras pubertet skjutas upp, så att de får bestämma sig senare i livet.  Varför anpassar KD sitt ordval? Jag hoppas att den nya partiledaren Ebba Busch-Thor tar itu med detta.
 
Puberteten ska väl skjutas upp för att flickan ska kunna ge ett informerat samtycke, som det heter, till könsbytet. Med detta menas att man har informerats och verkligen förstått vad könsbytet innebär. Men kan då flickan ge informerat samtycke till medicinska manipulationer med hennes utveckling och pubertet? Ett sexuellt övergrepp på barn, är vad det handlar om. Varför inte låta flickan bli en ung kvinna och få lite erfarenhet av att vara en kvinna i en kvinnas kropp, innan hon bestämmer sig. Det är inte möjligt att byta kön genetiskt, utan det s.k. könsbytet kräver hormonbehandling hela livet, för att "hen" inte ska bli kvinna igen. Det är så det går till när "män" föder barn.
 
Anledningen till partisekreterens SvD-artikel är terrorist-försvararen Peter Allthins avhopp fårn partiet i protest mot valet av EBT till partiledare. Vi hade en bra diskussion i partiet, som jag då var medlem i, omstraffets mål och mening, när partiets dittillsvarande rättspolitiska talesperson, advokat Rolf Åbjörnsson, plötsligt hoppade av och lancerade kändisadvokaten Peter Athin, som dittills inte ens varit medlem i partiet, som sin efterträdare i både partistyrelsen och riksdagsgruppen.
 
Med "gudfadern" Alf Svenssons gillande förstås,. Svensson kommenterade Athins avhop i förrgår, meda att han borde ha stannat kvar och ta kamp mot partiledningen.Har Svensson, som alltså var partileare före den nyss avgångne Göran Hägglund, inspirerats av drevet mot den näst senaste S-ledaren Håkan Juholt. Det drevet fick ju sin näring från partiets innersta kretsar. Det är ju ändå anmärkningsvärt, när en före detta partiledare, uppmanar en avhoppare, som fått härja helt vilt i partiet, faständ han inte har stött partiets ideologi, att ta kamp mot en ny partiledning.
 
Alf Svensson har varit en väljarmagnet av rang. Men de steg honom åt huvudet, då han agerade som om han ägde partiet och kunde bestämma över det som över ett familjeföretag - och blev tvärarg om han blev motsagd. Det sistnämnda har jag hört från en numera avliden KD-riksdagsledamot. Athins tirader kan du läsa i sin helhet i SvD 5 maj. Jag citerar: "Jag trodde på min tolkning av den kristdemokratiska ideologin. Nu känner jag mig sviken av partiet – bedragen. Dagens Kristdemokraterna utgör inte ett parti med en inriktning som jag kan tänka mig rösta på. Men jag önskar att jag en dag åter kan göra det. Och kanske till och med bli medlem i Kristdemokraterna".
 
Jag skulle å andra sidan kunna tänka mig att åter bli medlem i KD om den nya partiledningen tar regjält avstånd från Athins idéer och förehavanden. Men, nej, det sitter nog långt inne. Det ända jag kan hålla med Althin om är när han skriver. "När då dagens kristdemokrater deklarerar att man är det parti som står längst till höger, finns det anledning till oro."  Vi får väl se vad EBT menar med det uttalandet. Om hon menar i princip samma sak som en vänsterpartiledare sa "Till vänster om oss finns bara avgrunden", så är det bra. Moderaterna har ju, åtminstone retorsikt förflyttat sig ganska långt mot mitten, Att verbalt stå till höger om M idag kan inte vara mer skämmigt än det var att vara moderat före Reinfeldt-eran.
 
Man måste änödå skilja mellan den demokratiska och anständiga högern och avgrundshögern fascister, rasiser och nazister. Även förklädda sådana. Frågan är ju vad som menas med "höger" liksom vad som menas med "vänster".  Jag anser mig vara vänster, men då utgår jag från att fördelningspolitiken är den beståndsdel som mest definierar vad som är vänster. Och med den definitionen har KD hittills varit det alliansparti som har stått längst till vänster. Jag har hittills inte sett några signaler från den nya partiledningen på att detta kommer att ändras.
 
För Atlhin verkar däremot "vänster" stå för att mördare och terrorister ska gå fria - och kunna göra lite som de vill. Altlhin har ju inte bara försvarat de värsta och mest förslagna mördarna - det är helt legitimt; även en mordanklagad måste ju ha rätt att få sin skuld prövad - utan har dessutom gått långt utöver vad rollen som försvarsadvokat kräver. Och detta under tiden som rättspolitsik talesperson och riksdagsledmot för KD. Den svenske al Qaida-terroristen, som påstod att han bara hade spelat fotboll i Afganistan, lyckades Athin få loss från det ökända Guantanomo-fängelset, som USA har på Cuba.
 
Återkommen till hemstaden Örebro har den f.d. fången blivit något av en idol för unga jihadister, med följd att en hemstadsdelen  Vivalla i Örebor har blivit något av ett rekryteringskontor för IS. Kristna invandrare i Vivalla har inte vågat fira jul av rädsla för att bli mördade. Som svensk i ett utländskt fängelse borde frågan ha varit ett fall för utrikesdepartementet och inte för KD:s rättspolitiska talesperson. Hade detta godkänts av KD:s partistyrelse? Övervägde den - i så fall - ens vilka konsekvenserna kunde bli av denna hjälp till al Qaida (att få en av sina krigare frisläppt? Är det så man skyddar den kristna minorteten i Mellanöstern.
 
Enligt uppgift hade Athins advokatbyrå anlitats av fångens far. Det var  i och för sig legitimt. Men Athin borde ha avstått från uppdraget med hänvisning till hans politiska uppdrag. Man kan dessutom undra hur en fattig invandrare i Örebro kan ha råd att utnyttja en kändisadvokat för att få loss sin kriminella son ur ett utländskt fängelse. Det hade Athin lagt ner mycket arbete på. Var det gratis - och borde han inte i så fall ha ägnat sig ideella arbetsinsats åt partiet?
 
 Althin verkade på något sätt hoppas att få försvara al Qida-krigaren inför en amerikansk domstol. Han tjatade om att fången inte ens fått veta vilket brott han anklagades för. Men i detta fallet handade det inte om några brottsmisstankar. En krigförande part (och även neutrala stater) har enligt internationella konventioner om krigsfångar rätt att ta krigsfångar och hålla dem internerade så länge kriget pågår, utan att varje fånge personigen kan överbevisas med att ha begått något brott. Så var t.ex. en polsk ubåtsbesättning internerad i ett krigsfångläger på en holme i Mälaren under hela andra världskriget, för att de hade flytt till Sverige med sin ubåt, när Tyskaland besegrat Polen.
 
Athin ligger också bakom överflyttningen av benådningsärendena från regeringen till Örebro tingssrätt, vilket ger ytterligare klirr i kassan för advokater på skådeprocesser, vars utgång är fullt förutsägbara. Valet  av domstol har motiverats med närheten till Kumla-fängelset. Althin har förklarat sig vara principiell motståndare till fänglse. På frågan vad han vill ha i stället (för det är väl inte meningen av de värsta brottslingarna inte ska något frihetberövande alls) har han svariat att de ska "vårdas", alltså behandlas som vårdbehövande sjuklingar.
 
Vilket verkligen vore att smeta ut straffet  för de grövsta brotten över icke-kriminella psykiatripateinter och för all del även över sådana som har dömts till rättspsykiatrisk vård för obetydliga brott. De får en farlighetsstämpel på sig, blir utstötta ur samhället och kan kanske aldrig rehabiliteras tillbaka till ett normalt liv. Inom psykiatrin är det ofta vården som är "sjukdomen". Thomas Quick-fallet visar väl om något vådan följderna av att likställa brott och sjukdom. Det räcker att en misstänkt har förklarats sjuk av någon tokdoktor, som behövs inga bevis för att han verkligen har begått de åtalade brotten.
 
Innan Athin kom in i partistyrelse och riksdaggrupp och rensade partiet från allt vad kristen rättsfilosofi är, hade vi alltså en bra diskussion i partiet om vård och straff. Jag deltog i debatten med ståndpunkten att man måste skilja mellan straff för begångna brott och vård för sjukdomar. Samt att även fullt friska personer kan begå även mycket grova brott. Särskilt om de kräver god planering och sinnesnärvaro. Samt att vetenskapligt underlag för de rättspsykiatriska diagnoserna i stort sett saknas.  Althin har även varit försvarare för polismördaren Tony Olsson (helt legitimt om han inte varit riskdagsledamot) och Mijailo Mijailovic, som mördade utrikesminister Anna Lindh. Mitt under föreberedelserna för rättegången mot den senare, rymde Tony Olsson ur fängelset, och Athin tog sig an sin gamla klient på nytt.
 
Mijailovic hade fått två meciner som inte får ges i kombination, vilket kan vara en förklaring  till brottet. Detta framförde Atlhin i tingsrätten, men inte alls i hovrätten, där han i stället gjorde ett stort nummer att Mijailovic hade fått dålig vård. Det är emellertid skillnad mellan felaktig (och våldsutlösande) medicinering och dålig vård mot en sjukdom. Men försvararens agerande i hovrätten var helt i linje med KD:s politiska intressen som "sjukvårdsparti". Läkemedelsindustrins lobbyister hade då (och nu?) ett starkt infytande över KD, som närmast strävande efter en ökad utskrivning av de farliga preparaten.
 
Jag menar att Althin har blandat ihop sina roller som advokat och politiker på ett för alla parter utom al Qaida skadligt sätt. Jag hoppas verkligen att den nya partiledaren EBT har kraft nog att ta itu med denna rättsröta i partiet.
 
För övrigt borde en rättspolisk talesperson som är utbildad jurist hjälpa partielearen att utforma lagförslag som balanserar sjukvårspersonalens rätt att slippa medverka till aborter  mot kvinnors rätt till abort.
 
 
 
 
.

Lagvrängeri?

Anledningen till att föregående inlägg var aningen kryptiskt är att jag inte ville avslöja något jag lovat att inte avslöja. Det löftet gavs till den person, som berättat det för mig. Nu går samma person ut i rena hatkampanjer mot mig, med en massa osanna påståenden. Det brukar ju heta ingen rök utan eld. Mycket rök, lite eld.
 
Jag beskylls för "lagvrängeri" för att jag har skrivit i ett personligt mejl till denna person att en präst KAN HA (obs att jag inte har skrivit "har") gjort sig skyldig till brott för fem - sex år sedan. Så här står det i Brottsbalken 6 kap 3 §:
 
"Den som förmår en person att företa eller tåla en sexuell handling genom att allvarligt missbruka att personen befinner sig i beroendeställning till gärningsmannen döms för sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning till fängelse i högst två år."
 
Det finns en hel del litteratur, som visar har denna lagparagraf har tillämpats. Både fällande och friande domar. Härav framgår att med "beroendeställning" menas vanligen inte arbetsgivare - anställd, utan lärare - elev, läkare - patient och präst - församlingsmedlem, särskilt om det har varit fråga om en förtroendesituation, såsom själavård, bikt och liknande.
 
Detta är en annan lag än lagen om sexuellt utnyttjande av minderårig (Brb 6 kap 4 §). Är personen under 15 år, har den vuxne hela ansvaret för att den sexuella handlingen avstyrs och inte blir av. Oavsett hur utmanande den andra personen än har uppträtt. Man får helt enkelt inte bli förförd av den som är minderårig.  Men nu handlar det om 3 §. Det är generellt tillåtet att ha sex med den som har fyllt 15 år, om samtycke finns. Även om man är lärare och den andra personen hans elev. Eller om man är läkare och den andra personen är hans patient. Eller präst och den andra personen är församlingsbo. Man måste ju ändå ha rätt att bli förälskad, även om man har något av dessa yrken.
 
Det handlar nu emellertid om en gift präst, som har haft samlag med två 16-åriga flickor, som var hans konfirmander. Nog måste väl en präst ha bättre självdisciplin än så? Jodå, och det är inget tvivel om att prästen har uppträtt olämpligt, men det räcker inte för att  samlagen ska vara ett brott. Det har jag aldrig påstått. Det är rent förtal (och det är ett brott) att beskylla mig för lagvrängeri. Jag är väl medveten om att det krävs ganska tydiga kriterier för att en prästs samalag med en konfirmand  ska vara ett brott.
 
Såvitt jag vet har den aktuella prästen aldrig ens utretts för brott. Och det är ganska anmärkningsvärt. Om detta stämmer, har han lyckats undgå åklagarens intesse genom att avsäga sig prästbehörigheten. När det eventuella brottet nu har blivit preskriberat, har han begärt och fått tillbaka prästbehörigheten. Den kyrkliga instans, domkapitlet, som har beslutat detta, har utsatts för kraftig kritik. Domkapitlet har tagit ett olämpligt beslut.
 
Detta är situationen nu. Men vad ska man då säga om domkaplets agerande för fem - sex år sedan, när domkapitlet fick kännedom om samlagen i kyrkans källare. Lade man bara locket på, när prästen avsade sig behörigheten. Eller anmälde man ett misttänkt brott till polis och åklagaare och överlät åt åklagaren att avgöra om det skulle vara lönt att åtala prästen? .Om en åklagare har tittat på den här historien och beslutat att inte åtala, så kan vi vara tämligen säkra på att inget brott har begåttsd.

Hysterikorna på prästbloggen

Antony har buntat ihop de två "kärringar" som är mest motvalls på prästbloggen. Det var ínte snyggt gjort. Det är ändå skillnad på dem, bland annat vad gäller intellektuell redlighet. (h)EX:an har koierat och lagt ut Antonys inlägg på sin blogg. Men det är svårt att dra någon annat slutsats än att Antony har rätt om två hysterikor, som (h)EX:an ger sig på mig. Själv är hon som vanligt ingen orsak till någonting.Jag hade skickat ett julkort med sedvanlig God Jul-hälsning till hennes son. Det var allt, men i hennes fantasi var det mycket mer. Jag dementerar. Fortsätter hon på det här sättet, med grova överdrifter o.s.v. ska jag kanske skriva om den verkliga orsaken till hennes missnöje. Med mig.
 
Hon hade gjort ner en artikel i tidningen Dagens X  på den där prästbloggen. Jag läste artikeln och fann att den hade brister källkritiskt. Jag anade att hon vet mer om saken, som det handlar om. Så jag mejlade och frågade. Hon ringde upp och berättade, och bad mig lova att inte avslöja vad jag fått höra. Jag lovade. Så långt frid och fröjd. Men sedan kom jag på att en hund är begravd, som man säger. I mediavärlden hade man kallat det "ett uppslag"., altså något som borde kollas upp av någon s.k. grävande journalist. Så jag mejlade henne om detta.
 
Men se det tog "hus i helvete" för det hade hon inte hört från någon annan än mig. Att någon har brutit mot en oskriven regel, står helt klart. Men kanske också mot en skriven regel, som ingen (annan) känt till? Jag har försökt förklara detta för henne. Förgäves. Det är som om hon inte kan ta in någon ny information, utan blir oerhört stressad, jag renta hysterisk. Det är alltså det gamla vanliga mellan oss, att det ständigt ska vara en strid. Jag börjar misstänka att hon lider av akademisk högfärd. Att en "obildad" människa som jag skulle begripa något ser hon som en oerhörd kränkning. "Magistern'" vet alltid bäst. Det som "magistern" inte redan vet, kan inte vara sant.
 
Eftersom jag ändå har lovat att inte avslöja det som hon har berättat för mig, ska jag inte göra det. Så därför får det bli så här kryptiskt.

Medelklassen demonstrerar

En forskare vid Göteborgs universitet, vilken ingår i ett internationellt forskningsprojekt, säger att det är medelklassen, som går i demonstrationer och pride-parader. Det är ju rätt så intressant att det skulle behövas en akademiker för att komma på det. Undrar hur den forskningen går till, om inte demonstranterna själva kan avröra sin klasstillhörighet. Det hade väl inte slagits upp som en sanning om någon hade sagt "Vi är så få arbetare som demonstrerar nu för tiden".
 
Samma forskare säger emellertid att under 1960-talet var det mest arbetare som demonstrerade. Då handlade demonstrationerna om klass och fördelningspolitik. Nu handlar det om miljö, feminism och hbtq.
 
LO:s ordförande Kålle inledde sitt 1 maj-tal i Norrköping med att prata om en homosexuell man, som visat sig vara transvestit. Kålle beskrev honom som en mycket vacker kvinna med högklackade skor i priden (Så fick Kålle underförstått sagt att han går i sådana också) som kändes bekant på något sätt, så Kålle tog mod till sig och frågande "Är det inte Anders?".
 
Ännu en stereotyp om homosexuella! De flesta är män eller kvinnor, som dras till - just det! - män eller kvinnor. De flesta transvestiter är heterosexuella män, har jag läst. Jag förstår inte alls tjusningen i att bli tagen för en kvinna, som är så oerhört vacker, så att han gör andra män kåta. Inte så kul för de andra männen, menar jag. För det är väl vad det går ut på - att se andra mäns skämmiga förvåning, när de tror att de har raggat upp en snygg tjej, och konfronteras med sanningen.
 
För några år sedan läste jag en tidningsartikel om två manliga homosexuella arbetare. De protesterade mot pride-paraderna. "Vi är två helt vanliga killar, som är kära i varandra". Och så vill vi uppfattas, och inte som några jäkla fjollor, som gillar att spöka ut oss."
 
Kålle pratade om "alla människors lika värde". Det kopplade han alltså till sexualitet och inte till klass. Han sa att redan för hundra år sedan demonsterade arbetarna för alla människors lika värde. Men då handlade det väl ändå om klass?
 
"Socialdemokratin" slutade tala om sig själv som "arbetarrörelsen" senast när Moderaterna lancerade sig själva som "Det nya arbetarpartiet". Och vad är den "rödgröna" regering, som vi har idag? I varje fall ingen arbetarregering. Men Kålle upprepade flera gånger om att väljarna röstade på en "socialdemokratisk" regering.
 
 

400.000 glassbarer i Amazonas ska kylas ned med vindkraft från Atlanten

I år satt ingen och tiggde på Västerpartiets 1 maj-möte. I fjol var det en tiggare som inte fick något. Jag lyssnade en kort stund, för det var svinkallt, och gick sedan till sossarnas möte i hällregn. Stämningen var gravallvarlig, så jag försökte lätta upp med ett skämt: "En sak har regeringen i alla fall lyckats med". Ingen kunde gissa vad, så jag förklarade "Regeringen har fixat klimatet. Det är stopp på uppvärmningen". Ministern började sitt anförande med att våren har kommit, och förtydligade "Jag syftar förstås inte på vädret, utan på att det är vår i politiken". Ministern berömde kommunen för dess "framsynta" satsning på vindkraft, men sa inte (visste förmodligen inte) hur kalaset ska betalas. Vissa pensionärer ska få höjda avgifter med 55,2 %. Kommunalrådet skyllde i veckan på att avgiften inte har höjts under nästan tio år. Inflationen under den tiden har varit 10,5 %. Jag sa till grannen "Det blåser inte. Det regnar och är kallt". Ministern fortsatte att tala om den "framsynta" med vinkraften. Man ska bygga en jättestor vindkraftpark utanför Brasiliens kust. Den kommer att värma upp 400.000 vilor, lovade den svenska ministern. Detta utlöste det kylslagna mötets enda applåd. Detta lät ju imponerande, men sedan kom jag att tänka på att ekvatorn går genom norra Brasilien. Det är nog inte många dagar under året, som de villorna behöver värmas upp. Men kan den svenska ministern lova att det är när det blåser. Det kanske blåser jämt på Atlanten. Men har det inte hänt att segelbåtar fått vänta flera veckor på vind? Så nu undrar jag var i världen, som de villorna ligger. Men det handlar kanske om 400.000 glassbarer, som ska kylas ner. Naturligtvis genomskådar jag de rödgröna lögnerna. När man talar om uppvärming av 400 villor (som det brukar handla om, när kommunen slösar bort pensionärernas pengar på vindkraft) så jämför man verkens effekt med förbrukningen hos X antal enfamiljshus. Det ger ju inga garantier för att husen verkligen kommer att värmas upp av vindkraften. Olja kan man lagra på vägen mellan oljefält och förbrukare. Regnvatten kan man lagra i vattenmagasin, innan det når turbinerna. Luft kan naturligtvis lagras, i ett bildäck exempelvis. Men fortfarande väntar världen på jättelika vindlager i skyn. Jättelika vindkraftparker har den egenskapen att den fäller ut regnvattnet ur atmosfären. Man kan alltså förvänta mer regn över de brasilianska stränderna och mindre regn längre inåt land. Att man fortfarande inte har hört talas om att även vindkraften kan orsaka klimatproblem, beror förutom på den självvalda censrern i media på att vindkraften fortfarande är en ganska marginell företeelse som andel av världens totala energiförsörjning. Samtidigt med denna enorma utbyggnad av vindkraften har man avverklat ett område, som är lika stort som Storbrittannien, i mellersta Canada för att utvinna olja ur oljesand, med en enorm miljöförstörelse som följd. Behövs alla oljan, när man bygger ut vindkraften? Ja, när det inte blåser. Och vad ska man med vindkraft-elen till när det blåser och är stekhett inomhus? Tja, man kan ju kyla ner glassbarer.

RSS 2.0