larsflemstroms

Den tidigare vänsterprofilen Göran Skytte har som  bekant  blivit omvänd, och är numera kristen,  borgerlig och konservativ. Han skriver i Svenska Dagbladet, och har väl bra betalt för det. Det hade säkert inte varit lika lönande om han bara hade blivit religiöst omvänd (och blivit religiöst "konservativ"), men förblivit politiskt vänster. I så fall hade han varit behövd av den svenska kristenheten. Som exempel på att det är möjligt. Skytte försöker nu definiera vad det är att vara borgerligt konservativ:

"Men i mitt senare liv har mina ställningstaganden bestämts av annat än ideologiska pekpinnar och vidhängande ideologiska skygglappar.
Därför blir jag - i all enkelhet - nyfiken när vänsterns intelligensaristokrati plötsligt dyker upp och iden­ti­fierar mig med 'konservatismen'. Bland annat av följande skäl: jag själv betraktar ju socialdemokratin som den stora konservativa kraften i svensk politik. Och jag är inte sosse.
Det är socialdemokratin som med fasa ser på varje form av förändring, det är socialdemokratin som längtar tillbaka och vill 'återställa'. Och i värsta fall blir denna vänsterkonservatism ibland reaktionär: i klartext avser jag LO."

I kristna sammanhang brukar LO vara detsamma som Livets Ord. Men Skytte skriver i Svenska Dagbladet och i klartext menar han att fackföreningsrörelsen LO, som organiserar arbetare., är det värsta som finns. En gammal ståndpunkt inom vänsterns intelligensaristokrati, som han tydligen fortfarande på något sätt tillhör. Samma förakt för "vanligt folk", som vi sett i katoliken Zarembas DN-artiklar om Svenska kyrkan. Skytte definierar vad nutida borgerlig konservatism inte är:

"Tillbaka till tiden då brukspatronen och godsägaren ­bestämde allt för sina undersåtar? Absolut inte.
Tillbaka till den tid då lagen tvingade folket att vara medlemmar i den statliga svenska kyrkan? Hellre döden."

Nähä, brukspatron och godsägaren ska inte bestämma allt. Men å andra sidan ska inte arbetarna organisera sig, så att de får något att säga till om. Tyckareliten inom medelklassen, Gudrun Schyman, Göran Skytte och Maciej Zaremba, ska bestämma åt oss. Tillsammans garanterar de mångfalden av åsikter. Tidningen Dagen slår upp nyheten, som frikyrkofolket (vuxendöparna) velat höra, att hälften av Svenska kyrkans medlemmar inte hade varit medlemmar om de fått bestämma själva.  Men suverän okunskap om det land han lever i, och det land han levat i, har Zaremba skrivit att utan Uppsala möte 1593 hade vi aldrig haft "tvångsdop" i Svenska kyrkan! Det har förstås aldrig förekommit i Katolska kyrkan?

Själv tillhör jag de tvångsdöpta i Svenska kyrkan. På den tiden tvingade lagen små barn att vara medlemmar i Svenska kyrkan, om inte föräldrarna tillhörde något annat kristet trossamfund. Inte ens föräldrarna hade rätt att välja. Genom dopet var jag inte bara mina föräldrars barn. Jag blev även Guds barn. Skytte skulle ha föredragit döden. Det säger allt om honom.

Varför ska inte små barn få vara Guds barn?

"För 50 år sedan blev det tillåtet för kvinnor att vara präster. Fortfarande finns motståndet kvar och det är som störst i norra Sverige. 86 procent av de kvinnliga prästerna i Luleå stift har någon gång känt sig diskriminerade för att dom är präster och kvinnor. Motståndet finns inte bara hos manliga präster, utan även bland vanliga församlingsmedlemmar."

Min understrykning. Citatet är från Karin Långström-Vinges blogg. (länk finns i spalten till höger). Karin kommenterar: "Biskop Hans Stiglund har en del att göra."

Vadå? Om en församling vill anställa en manlig präst, ska  biskopen lägga in något slags veto?

Tydligen handlar det om Luleå stift.  Vilka är de "vanliga församlingsmedlemmar" som påstås diskriminera kvinnliga präster? Man anar att de är laestadianer, och att kvinnoprästmotståndet är teologiskt grundat och alltså inte utslag av en negativ syn på kvinnor. Då är det en konflikt mellan religionsfriheten och jämställdheten. Som präst borde Karin L-V begripa att religionsfriheten har företräde framför jämställdheten. Även sett ur ett rent juridiskt perspektiv är det så. Religionsfriheten är inskriven i grundlagen, och grundlagen har företräde framför vanliga lagar.

Manliga präster ska inte diskriminera kvinnliga kollegor. Så långt är vi nog överens! Därför har jag under flera år propagerat för att prästvigningen borde skiljas från anställningsavtalet. Och att prästvigningarna av kvinnoprästmotståndare alltså återupptas.

Grundlagen säger tydligt att envar har rätt att utöva sin religion ensam eller tillsammans med andra. Är man tillräckligt många har man rätt att anställa en präst med samma tro. Om Svenska kyrkan hade varit en liten minoritetskyrka hade man kunnat säga åt dem, som inte tycker som majoriteten, att de gå ur Svk och starta eget.  Men Svk förvaltar vårt kristna kulurarv  och har övertagit de f.d. kyrkliga kommunernas egendom, som har skapats av tidigare generationer kristna under tusen år. Svk ska vara en öppen och demokratisk folkkyrka, och måste därför vara acceptera den tro som tidigare haft sin hemvist i kyrkan. Annars är den inte "öppen".

Med min modell till återinförda kyrkokommuner, skulle kvinnoprästmotståndarna kunna bilda egna församlingar och anställa egna präster och ändå vara delaktiga i det kyrkliga arvet.

Jag misstänker att Karin L-V inte bara är mot diskriminering av kvinnliga präster, utan att hon också är mot kvinnoprästmotståndarnas (även lekmän som är motståndare) blotta existens inom det som nu är Svenska kyrkan. Man har aldrig rätt att önska att andra människor inte funnes. En religiös övertygelse måste anses vara en minst lika grundmurad del av personligheten som en sexuell läggning. När man börjar kritisera gammaltroende församlingsmedlemmar och kräver att biskopen ska intripa mot dem, har man gått över en gräns.

Julottekyrka  -
sossarna vill bevara "goda kyrkliga traditiner".

Längst ner till vänster under rubriken länkar finner du länken till Dag Sandahls blogg. Nu har han givit sig på sossarna. Han är fast  bloggskribent i den socialdemokratiska tidningen Östran, som tydligen kan det här med marknadsföring. Hur man får partifolket att prenumerera på partiorganet. Sossar gillar inte läggmatcher. De vill bli provocerade och gärna sätta morgonteet i vrångstrupen. Desutom är Dag rolig. Den enda kristna bloggen med humor.

Nu ger Dag sossarna råd hur de ska driva valrörelse. Den svagaste delen av SAP:s arbete, menar Dag, är kyrkopolitiken. Det kan skada partiet och partiets anseende, skriver han.. Och fortsätter: "Kunde inte någon begåvad biträdande partisekreterare läsa igenom och grunna igenom manifestet så väntar vi andra på ett nytt och bättre så länge. Stringentare i alla fall. Och gärna ett manifest som beskriver Kyrkan som det Gudsfolk den bibliskt beskrivs som - ett folk på vandring i världen med ansvar för världen. Det borde inte vara en kyrkotanke som ter sig främmande för svensk socialdemokrati."

 Han säljer socialdemokratiska tidningar och ger sossarna råd hur de ska driva  valrörelse!

Men nu insmyger sig en nästan hädisk tanke hos mig: Kanske sossarna tar det här med den dubbla ansvarslinjen på allvar? Och då vill de förstås se kvinnoprästfrågan och hbt som ordningsfrågor. Men det där med Gudsfolkets vandring, som låter så andligt och djupt, ska kyrkopolitikerna inte besluta om. Och då har ju s-politikerna faktiskt förstått sin plats i kyrkan! Valmanifestet ser jag som ett framsteg jämfört med föregående. Men det kanske är just ett valmanifest - och inte en trosbekännelse?

Jag funderade ett tag på om jag skulle lägga en länk i spalten till höger till sossarnas kyrkovalsmanifest. Men då skulle jag vara tvungen att lägga ut länkar till de andra partierna också  Så du fär själv leta på http://www.socialdemokraterna.se/. Jag tycker faktiskt att det finns en del positiva nyheter jämfört med det föregående valmanifestet. Men man kan ju inte vara nöjd med allting. Och en del tål säkert att kritiseras.

Menar sossarna verkligen att Svenska kyrkan ska arbeta för ett mångreligiöst samhälle? Det hade nog varit bra, som jag redan föreslagit, att bilda en socialdemokratisk nomineringsgrupp, som är skiljd från partiet, till kyrkovalen. Så vi får veta vad sossarna tänker göra i kyrkan, och vad de tänker göra i de profana samhällets beslutande organ. Självklart är kyrkan inte rätt forum för att arbeta för ett mångreliöst samhälle. Men kanske Riksdagen?

En sak som jag gillar skarpt med valmanifestet är att det inte alls strider mot kyrkokommunidén! Läs bara:

Håll Sveriges alla kyrkor öppna och välvårdade!

- Markera att kyrkorna är hela folkets - och därmed också statens - angelägenhet.

- Framhåll att varje medlemsutträde ökar risken för att kyrkorna ska förfalla.

- Utveckla nya former av lokalt engagemang för hembygdens kyrka.
Hitta alternativ till att lägga ned dagens församlingar!

- Skapa en ny lokal nivå som möjliggör bevarande av den lokala samhörigheten.

Det är ju sådant som politikerna ska besluta om, inte läran!

Sedan kan man ju undra vad sossarna menar med att stoppa nyrekryteringen av kvinnoprästmotståndare. Så länge den inte dementeras av någon socialdemokrat, är min tolkning att prästvigningarna av s.k. motståndare ska återupptas. Annars finns det ju ingen nyrekrytering som kan stoppas! Jag vill alltså tro att sossarna har ställt upp på min gamla idé att skilja prästvigningen från anställningsavtalet. En del av de nyvigda får alltså försörja sig på  andra jobb, och ställa upp som präster ideellt.