Kärlek och religion ska inte styras av politiska hänsyn
Så har den svenska journalistkären utmärkt sig igen. 1 april är ju sista ansökningsdag till kursen "Borgerlig opinionsjournalistik" Nu handlar det om att Juholt har valt fel sällskap. Hans särbo (!) har tydligen lurat till sig pengar från sin arbetstivare. Frågan är då om hon kan representera Sverige som "rikets första dam". (Heter inte hon Silvia och är gift med kungen?) Nu är det förstås inte bara en fråga om vad vi svenskar tycker. Utan ockshur det kommer att uppfattas utomlands. Kan en ogift, eller skild, kvinna vara rikets första dam?
Det är risk att sossarna faller på eget grepp. Men Juholt kan ju konvertera till katolicismen och presentera särbon som sin älskarinna. (Han har väl varit gift? I så fall är han det fortfarande, enligt Katolska kyrkan, och därmed blir f.d. frun rikets förstas dsm.)
När sd fick sitt första mandat i Sydnärke visade det sig att sd-ledamoten var gift med kommunfullmäktiges ordförande, som var s. Partisekreterare Lars Stjernkvist krävde att de skulle skilja sig! Men tack vare stödet från lokala sossar slutade det med en kompromiss. Hon avsade sig uppdragaet som KF-ordförande, som togs över att en centerpartist.
Det är ju också en lösning. Om sossarna vinner valet 2014 kan ju Maud Olofsson bli statsminister. Men ärligt talat: Gör slut på detta kärleksförkvävande vi och dom-tänkande. Det finns två platser som partipolitiken ska stänngas ute från. Och det är kyrkan och sängkammaren!
----
Dags att avskaffa partivalen till Svenska kyrkan. Vad som är den sanna kristendomen (eller vad som är den sanna islam, etc) ska inte avgöras av partikongresser!
----
Jag läser på s-bloggar att muslimer diskrimineras t.o.m. inom socialdemokratin för att de själva, eller deras släktingar eller helt andra muslimer har åsikter i religiösa frågor, som inte stämmer med vad partiet har beslutat ska gälla i det profana samhället.
Tänk att det ska vara så svårt att förstå! När det gäller beslut om det profana samhället ska partimedlemmar följa vad partiet har beslutat och eventuellt gått till val på. Om det strider mot någons reliösa övertygelse, får han /hon avstå från just det uppdraget eller just den omröstnigen. Detta gäller kristna såväl som muslimer.
Men vi ska inte ha partipiska i moskén lika lite som vi ska ha partipiska i kyrkan.
Men det är väl klart att Peter Weideruds elitistiska idéer om att han ska vaccinera muslimer mot islam på samma sätt som han enligt egen uppgifter har vaccinerat kristenheten mot kristendomen, väcker misstro mot muslimer.
Är de vaccinerade? Varför såg Ali ut som en frågetecken när jag i all välmening tycker att profetens ord kan tolkas så att en bixexuell muslim får gifta sig med två män och två kvinnor?
Och varför bär Muhammads döttrar slöja? Gör de det verkligen frivilligt, eller har Muhammad eller hans ärkereaktionära fru påverkat döttrrarna?
Weiderud tycker att man ska ha lite överseende med muslimerna under en övergångsperiod, men mot oss kristna visas ingen pardon.
Varför ska muslimer särbehandlas? De ska ha samma rättigheter som kristna. Rättigheter som kristna saknar, ska inte heller muslimer ha.
Skilj på kyrka /moské och samhället. Bort med partipiskan ur Svenska kyrkan och släpp inte in den i moskén. Låt kristna och muslimer med traditionell kristen respektive traditionell muslimsk tro vara fullvärdiga medlemmar i Socialdemokraterna, förutsatt att de är beredda att följa vad partiet har bestämt vid utövandet av alla politiska uppdrag i det profana samhället!
Nytt taskspeleri av kd
Jag har diskuterat med borgerliga partisympatisörer. De tror att talet om utförsäkringarna bara är socialdemokratisk propaganda, som kyrkorna nu har ställt upp på. Det är föga förvånande att de tror det, efter alla partipolitiska utspel, med ideologisk hemvist i träskmarkerna mellan socialdemokraternas vänsterflygel och vänsterpartiet. Den som håller på med ständiga falsklarm blir inte trodd när det verkligen är allvar.
Ingen tror väl heller att det är allvar när blåljusen betyder att parkeringsbromsen är ilagd.Chatrine Pålsson Ahlgren sa i intervjun att hon ställt sig bakom utförsäkringarna är det största misstag hon gjort i hela sitt politiska liv. Om det stämmer borde det vara bråttom att rätta till misstaget. Utförsäkrade, som saknar anhöriga som ställer upp ekonomiskt, tvingas leva i närmast dödsångest för att pengarna inte ska räcka till hyra och mat under hela månaden. Allting som gör livet glatt, och inte är gratis, får de avstå ifrån.
Sosse-propaganda eller sanning? I ena fallet kan åtgärder dröja till efter en ev. s-valseger 2014, i andra fallet behövs åtgärder nu.
"Kristen vänster": Partipiska bara för kristna - men inte för muslimer
"S-muslimer kan inte förväntas ha samma förståelse för HBT-personer."
Men detta ligger helt i linje med Weideruds syn på islam, som råkar vara identisk med den syn på muslimer som Jimmie Åkesson. Att de är potentiellas terrorister hela bunten (med ett fåtal undantag). Och att det just är religionen islam som gör de sådana. Detta ligger i förlängningen av Weideruds uppdelning av kristendomen i högerkristendom och vänsterkristendom. Tydligen anser han (fastän han inte säger det öppet) att det finns högerislam och vänsterislam. Vänsterislam är förstås Weideruds egen omgörning av islam.
Det du, Jimmie, med lite sverigedemokratiskt "vaccin" börjar kanske Sveriges muslimer att dyrka våra fornnordiska gudar vid sidan av Allah! Weiderud har skrivit att han har "vaccinerat" den svenska kristenheten mot extremism, och lovar att göra samma sak med muslimer. Om det så finns ett weiderudskt anti-islamvaccin fför muslim för muslimer borde det ju också finnas ett sverigedemokratiskt!
Men först gäller det förstås att vinna muslimernas förtroende, så att man kan dra ner byxorna på muslimerna och vaccinera dem. Varför inte locka in dem som medlemmar i den kristna vänstern? Då får man förstås inte skrämmas med partipiskan....
Och det får inte vara för mycket kristendom heller...
Men Weiderud har fått kritik av sina egna:
http://kulturbloggen.com/?p=28407
"Självklart måste det finnas gränser för de gamla svenskarnas tålamod.
"
Det är inte Jimmie Åkesson, utan Peter Weiderud som har skrivit detta. Men det visar vilka logiska kullerbyttor man hamnar i, när man inte ska ha samma partipiska för alla socialdemokrater. Jodå, s-muslimerna får hållas, men bara så länge ursprungs-svenskarnas tålamod tillåter. Jimmie Åkesson kan säkert skriva under på detta också. Men tanken på en smygande assimilering är Stalins. Som statsvetare har Weiderud säkert läst Stalins skrift "Marxismen och den nationella frågan." Jag har själv läst den skriften. Det är därför jag känner igen Stalins resonemang i det som Weiderud skriver.
Jodå, Stalin beskrev Rysslands muslimer som ett mycket efterblivet folkslag, som måste få tid att anpassa sig. Att Stalin ofta handlade tvärtemot sina egna ord är en annan sak! Stalin saknade själv det tålamod, som hade behövts för att uppfylla alla vackra tankar som 1970-talets svenska vänster lät sig förföras av.
----- x -----
Nu får det väl ändå vara nog med kidnappningar av den kristna religionen för parti- eller blockpolitiska syften. Det gäller såväl Göran Skytte som Peter Weiderud. Om Skytte har gått och blivit religiös samtidigt som han roterat 180 grader politiskt, så är det ett märkligt, men kanske inte HELT osannolikt sammanträffande. Men om hans framträdande som kolumnist inte skulle ha något samband till de två andra händelserna, så är det ett rentav osannolikt sammanträffande. Den som har en så stark tro på slumpen kan glömma vad Bibelns säger om världsalltets skapelse och tro på slumpvisa mutationer i stället. Men vilken väg tar i så fall den klassiska kristna tro, som Skytte säger sig hylla?
Tänk om Jesus hade tagit patent på kristendomen? I så fall hade kanske Skytte fått plikta för intrång i upphovsrätt, och Weiderud hade kanske fått plikta för stöld av varunamn.
Redan för 2000 år sedan fanns teknik för nödkylning av kärnkraftverk
eBilden visar en 2000 år gammal romersk akvedukt för vattendistribution. De romerksa akvedukterna var så rejält byggda s att de klarade jordbävningar. Som jag skrev i föregående inlägg borde kärnkraftverk byggas så att det finns ett vattenmagasin ovanför reaktorerna och en uppsamlingdamm för använt kylvatten på en lägre nivå. Jag skrev också att ett effektivt utnyttjande av vindkraften som del i ett energisystem kräver att vindenergin kan lagras tills den behövs. Det blåser ju inte på beställning. Den bästa metoden för lagring av vindkraft torde vara pumpkraftver.
Ett pumpkraftverk är ett vattenkraftverk, som kan köras baklänges, så att vatten pumpas upp från en lägre nivå till en högre nivå, när elproduktionen är större än förbrukningen. Kostnaden för energilagring tas aldrig med i de glättade kalkyllerna för vindkriaften. Däremot räknas vattenmagasinen med i kalkylerna för nya vattenkraftverk. Och säkerhetsanordningarna räknas naturligtvis in i kalkylen för nya kärnkraftverk. Vindkraftverk lokaliseras idag företrädesvis till den orörda naturen i stället för att samlokaliseras med andra kraftkällor på platseer där naturen redan är förstörd av kraftanläggningarna.
Förutom att lagra energi från vindkraften, skulle ett pumpkraftverk, som är samlokaliserat med ett kärnkraftverk kunna fungera som nödkylsystem för kärnkraftverket. Men det skulle förstås få vindkraftförespråkarna att sätta det gröna teet i vrångstrupen. Kritiken mot kärnkraften har iofs lett till bättre kärnkratsäkerhet, med de striderna mellan de olika energislagens förespråkare har inte bidragit till vare sig bättre kärnkraftsäkerhet, bättre naturskydd eller bättre energiutnyttjande. Och definitvit inte till bättre lönsamhet hos vindkraften.
Osäkerheten om den framtida energiförsörjningen har dessutom lett till att Sverige har halkat efter som industrination, till att vi har förlorat tiotusentals industrijobb samt till sämre välfärd och svårigheter att försörja hela den arbetsföra befolkningen med meningsfulla arbetsuppgifter.
Samt till förlamande diskussioner om hur en eventuell arbetstidsförkortning ska finansieras, om frågan ens har kommit på dagordningen i något parti.
Som arbetar i energikrävande industri vid tiden för kärnkraftomröstningen var jag naturligtvis för linje 2. Bakom linje 2 stod Socialdemokraterna och Folkpartiet. Nu tycker jag att de partierna, trots meningsskiljatligheter i andra frågor, borde återuppta samarbetet i energifrågan.
Måste man var mot kärnkraft om man är kristen?
Kristendomen tas som intäkt för alla möjliga politiska åsikter - från extrem marknadstro till extrem teknikfientlighet. Detta motiveras förstås med omsorg om "skapelsen". Som bekant har förstörelsekrafterna drabbat Japan. Det är inte något reaktorhaveri som har orsakat jorebävningen och tsunamin. Naturkrafterna har återigen visat sig vara större än något som människan har skapat och släppt loss. Tack vare vetenskapens och teknikens landvinningar vet vi var i världen jordbävningar och vulkanutbrott är att vänta. Tyvärr går det fortfarande inte att förutsäga när.
Reaktorinneslutningen i Fukushima klarade påfrestningarna från jordbävningen. Men verket snabbstoppades utan möjlighet att leda bort överskottsvärmen, eftersom elnätet slogs ut. Svenska kärnkraftmotståndare säger att en liknande incident inträffade i Forsmark 2006, men att en härdsmälta kunde undvikas eftersom personalen tog rätt beslut. Frågor man ställer sig när man hör detta påstående är: Tog personalen i Fukushima fel beslut? Vad hade hänt om personalen i Forsmark inte tagit rätt beslut? Jojo, den mänskliga faktorn...
Problemen i Fukushima-verket beror inte på att driftpersonalen tagit felaktiga beslut. Och driftpersonalen i Forsmark tog inga beslut alls under de första minuterna, eftersom de inget visste. Elen slogs nämligen ut. Men två av de fyra dieseldrivna nödkylaggregaten gick igång automatiskt. Om de inte hade gjort det, hade de fått startas manuellt, så snart personalen förstått vad som hänt. Det gick inte mer än 24 minuter innan personalen tog kontroll över den fortsatta händelsutvecklingen. Fukushima-verket förblev däremot utan nödkylning under flera dagar efter jordbävningen, utan nämvärda radioaktiva utsläpp.
Idag är emellertid utsläppen i högsta grad nämnvärda. Man har uppmätt mycket höga och ökande halter radioaktivitet i havet utanför Fukushima. Som jag visat i tidigare inlägg om redan gjorda uppfinningar hade situationen varit avsevärt bättre med kylvattentorn eller högt belägna vattendammar. Men tydligen behövs också uppsamlingsdammar för använt kylvatten, så att det inte rinner ut i bäckar och åar. Jag håller dessutom på att man borde ha vedeldade ångmaskiner som en yttersta reserv. Eventuella nya kärnkraftverk i Sverige bör kanske inte som de nuvarande ligga direkt vid havet.
Sverige får i runda tal häften av sin elproduktion från kärnkraft och häälften från vattenkraft. Det finns c:as 1800 vattenkraftverk i Sverige, varav c:a 200 större. Av dessa ägs 102 av statliga kraftbolaget Vattenfall, som även äger sju av de tio kärnkraftreaktorer som är i drift efter stäningnen av Barsebäck. Kartan visar var de större och medelstora vattenkraftverken finns. De privata kraftbolasgen E-on och Forum äger alltså en betydande andel av de större vattenkraftverken, samt tre av de kvarvarande kärnkraftreaktorerna, samtliga tillhör Oskarsahamnsverket. E-on och Fortum äger dessutom flera mindre vattenkraftverk i Syd- och Mellansverige, bl.a. i Emån i Oskarshamns-trakten samt i Mörrumsån och Ronnebyån i Blekinge. Detta gör Blekinge till ett av de kraftrikaste landskapen i Sydsverige, efter stängningen av Barsebäcksverket.
Bidragen till den totala elförsörningen från vindkraften och de små kraftstationerna i Sydsverige är dock marginella. Södra Sverige får kraften från norra Sverige, vilket medför stora energiförluster i de långa och - efter stängningen av Barsebäcksverket - underdimensionerade överföringsledningarna från Norrland. Ett sätt att minska överföringsförlusterna är att öka spänningen i överföringsledningarna, vilket befaras ge skador på människor och djur i närheten av ledningarna. En ny högspänningsledning projekteras nu öster eller västern om Vättern genom relativt orörd natur. Mil efter mil kommer det nya kalhygget att dra fram. Men det talas det tyst om. Svenska naturskyddsföreningen har sedan länge upphört att göra skäl för namnet.
En storskalig naturskövling och förstörelse av landskapsbilden pågår dessutom till både lands och sjöss för att göra profitörerna i vindkraftbranschen. Tydligen väljar man att lokalisera vindkraften till landsdelar och platser, där protesterna är som minst och naturen som mest orörd och behovet av mer elproduktion också är som minst. Bl.a. projekteras en enorm vindkraftpark i Piteå kommun vid övre Norrlandskusten. Samma kommun som ståtar med en av de fyra orörda Norrlandsälvarna. Får man inte förstöra naturen på det ena sättet får man väl förstöra den på något annat sätt, tycks Piteå-sossarna resonera. Ty det är ett kommunalt projekt!
Gissningsvis kommer hälften av den producerade energin att försvinna under transporten till Malmö. Och hur har man tänkt lagra energin till vindstilla dagar? Det är många kostnader för den statligt subventionerade vindkraften som inte räknas med, medan alla kostnader för vattenkraft och kärnkraft ska med i kalkylen. Pumpkraftverk, d.v.s. vattenkraftverk som kan köras baklänges, torde vara det bästa sättet att lagra vindkraft. Alltså behövs nya kraftverksdammar.
Folkpartiet, som är det mest kärnkraftvänliga partiet, har fått med sig regeringen på ett beslut att tillå199ta byggandet av nya kärnkraftverk som ersättning för sådana som har tagits ur bruk. De båda Barsebäcksreaktorerna togs ur drift i förtid - enligt uppgift efter kohandel om Svenska kyrkans framtid - åren 1999 och 2005. Rivningen av den första urbruktagna reaktorn planeras inledas 2017. Just nu diskuteras om man ska renovera reaktorn Oskarshamn 1 eller ersätta den med en ny.
Det kan alltså bli aktuellt att bygga två - tre nya kärnkraftreaktorn. Frågan är var. En blick på kartan ger väl besked om att det i så fall måste bli någonstans i norra Skåne, södra Småland eller Blekinge. Fördelar med en sådan lokalisering kan vara att ledningsgator redan finns, att det kanske räcker med 400 kW överföringsspänning p.g.a. det relativt korta avståndet till elkunderna i Öresundsregionen, samt att viss samordning kan ske med vattenkraft och vindkraft.
Och dessutom kan överskottsvärmen från kylningen av reaktorerna vid normal drift användas för bostadsuppvärmniging. Ett utbyggt distributionsnät för hetvatten skulle kunna användas långt efter en eventuell avveckling av kärnkraften. Om den skulle bli möjlig att ersätta med andra energislag i framtiden. Det mest troliga i så fall vore väl solvärme. Som dessutom kan lagaras i tusentals år i tillräckligt stora värmelager. Enligt uppgift kommer det att dröja 10.000 år innan Kvarntorpshögen har svalnat till samma temperatur som omgivningen. Kvarntorpshögen är en 100 m hög slagghög sydost om Örebro, vilken har bildats av fler hundra grader heta restprodukter från framställningen av flygbränsle ur närkeskiffer under åren 1940 - 1960. Någon teknik för att utvinna värmeenergin ur kvarntorpshögen har man dock ännu inte lyckats uppfinna.
Från toppen av världens största sophög, kvarntoripshögen, har man en bedårande utsikt över Närkeslätten, ända bort till Kilsbergen i Bergslagen. Närkeskiffer innehåller ungeför en procent mineralolja. Trots att det har gått över 50 år sedan bensintillverkningen i Kvarntorp upphörde brinner det fortfarande under marken. Det finns inget material som skulle klara att köras ner i marken för att hämta upp den lagrade energin. Hur länge energi kan lagras i ett värmelager är en produkt av förhållandet mellan yta och volym. När volymen fördubblas ökar ytan med ungefär en tredjedel. Och det är ju från ytan som värmen ventileras bort.
Kvadrat och kubik. Energilagring
Men det är ytterst märkligt att det inte fanns någon form av reservkraft för kylvattnet. Jag har nämnt vedeldade ångmaskiner och självtryck från vattentorn eller högt belägna vattenmagasin på marken. Det är märkligt att man inte har tänkt på detta í Japan. Men man verkar inte ha tänkt på det i Sverige heller. En lämplig placering av ett kärnkraftverk hade ju varit nedanför en sluttning eller ett berg, där man hade kunnat bygga ett stort vattenmagasin.
Som även hade kunnat användas för energilagring.
Ett vanligt, fyrkantigt mjölkpaket har måtten 16,6 X 9,5 x 6,4 cm. Paketet rymmer 1 liter. Det är volymen. 1 liter = 1000 cm3. Paketet har sex sidor (inkl ovansida och undersida) med en sammanlagd yta på 479 cm2. Om man ställer två paket med de största sidorna mot varandra blir den sammanlagda ytan av yttersidorna 643 cm2. Volymen har fördubblats, men ytan (yttersidorna) har bara ökat med 34 %.
Fler redan gjorda uppfinningar: Vattentornet!
Enligt ägaren Tepko är en ny elkabel till kärnkraftverket Fukushima nästan klar, så att kylvattenpumparna kan kopplas in på elnätet. Med gammal beprövad teknik hade det inte behövts. Ångdrivna pumpar har funnits sedan början av 1700-talet. Bilden ovan visar hur man trycksätter ett vattenledningssystem och dessutom klarar vattenförsörjningen vid tillfälliga elavbrott. Frän pumphallen (1) pumpas vattnet upp i vattentornet (2), varifrån det distruberas genom självfall till konsumeterna (3). För att få upp vattnet i tredje våningen hade det inte ens behövts ett vattentorn, utan det hade räckt med en vattenbassäng i marknivå på höjden, som vattentornet står på. Naturligtvis måste ett vattentorn eller ett vattenmagasin i marknivå klara en jordbävning.
Redan 1728 fanns teknik för nödkylning av kärkraftverk.
Bilden här ovanför visar en principskiss för Newcomens ångmaskin för länspumpning av gruvor. En maskin av denna typ installerades 1728 vid Dannemora gruva i Uppland - inte långt från Forsmarks kärnkraftverk. På bilden nedan visas en ångtraktor för lantbruket från början av 1900-talet. En mängd olika redskap kunde kopplas till ångtraktorn - naturligtvis också kylvattenpumpar. Ångmaskiner kan drivas med vilka bränslen som helst, och fungerar alltså även vid abrott i distributionen av el och fossila bränslen.
Nystart för linje 2
Andra världskriget slutade med atombomberna över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945. Stig Dagerman skrev boken Tysk höst. Men i hela den krigströtta världen började hoppet spira om en nystart för hela mänskligheten, början på en fredlig och lycklig tidsålder, där de många uppfinningar som gjorts i krigets och förstörelsens tjänst skulle skänka mänskligheten ett nytt välstånd. Svärden skulle bildligt talat smidas om till plogbillar. Atombombernas fruktansvärda krafter skulle tämjas, stängas in i atomkraftverk och producera energi för fredlig användning. Så skulle det nya och fredliga Japan byggas.
Japan har just drabbats av en naturkatastrof, som i materiell förödelse, mätt i kostanden för återuppbyggnad kanske är jämförbar med förödelsen i Hiroshima och Nagasaki. Men mätt i mänsligt lidande kanske mindre. De som har överlevt har överlevt. Men rädslan för sekundära katastrofer, kärnkrafthaverier, finns där. Men fortfarande är jordbävningen och tsunamin den värsta katastrofen. Åtminstone sett i ett japansk perspektiv. Den katastrofen har inte drabbat oss svenskar det minsta. Det kan däremot stora radioaktiva utsläpp göra. Media försöker piska upp skräckstämningar. Media publicerar listor över tillbud i svenska kärnkraftverk. Det är så mycket desinformation det kan bli. Vi klarar oss utan denna fördljugna nynetsförmedleing, denna lögnaktiga public serviceblugg.
Det finns saker som förvånar. Det var ju inte själva reaktorerna i de japanska kärnkraftverken som skadades. De var byggda för att klara jordbävningarn. Utan det var hjälpsystemen som slogs ut, bl.a. det nödkylsystem som skulle hindra att ett eventuellt reaktorhaveri skulle utvecklas till en katastrof. Det saknades också filter, som hade gjort det möjligt att lätta på trycket utan radioaktiva utsläpp. Varför hade man inte tänkt på att bygga kylvattenmagasin på bergssidorna ovanför kärnkraftverken?
Det verkar ju väldigt primitivt att transportera kylvatten med brandbilar, som hade behövts för att släcka bränder eller transportera dricksvatten till hemlösa. Förutom att brandbilarna inte veckar ha haft tillräcklig släckningskapacitet för att kyla de överhettade reaktorerna, så är brandbilarna beroende av en annan energikälla: diesel. Och oljeraffinaderier brann. Statioära ångdrivna kylvattenpumpar hade kunnat drivas med ved. Och ved fanns det ju gott om efter tsunamins härjningar. Har den moderna tekniken gjort oss blinda för gammal, men användbar, teknik?e
Händelserna i Japan kan inte användas som argument mot svensk kärnkraft av flera skäl: Vi har varken jordbävningar eller tsunamier. Och dessutom beror farorna med de japanska kärnkraftverken på bristande förutseende. Eller är just detta ett argument mot svensk kärnkraft: Vi tror att vi har förutsett och garderat oss mot allt. Det trodde kanske japanerna också?
I den svenska folkomröstningen 1980 stod Socialdemokraterna och Folkpartiet enade bakom linje 2. "Avveckling med förnuft" tror jag att linje 2 gick ut på. Nu står samtliga allianspartier bakom beslutet att uttjänta kärnkraftverk ska kunna ersättas med nya. Kan det kallas "avveckling med förnuft"? Det är kanske en förnuftig linje, men dock ingen avveckling. Jo, det kan leda till avveckling i praktiken, om kärnkraften kan ersättas med annan och billigare energi.
Och det är ju inte heller säkert att gamla kärnkraftverk ska ersättas med nya. Det kan renoveras och drivas under några årtionden till. Det är ju ett beslut som snart ska tas om en av reaktorerna i Oskarshamn. Den föreslagne nya s-partiledarenHåkan Juholt från Oskarshamn kan kanske komma överens med fp-ledaren Jan Björklund om kärnkraftens framtid.
En nystart för linje 2?
En övergångslösning?
Man tillsätter alltså inte en VD som ska sitta i flera decennier i ett kristföretag. Till den uppgiften tillsätter man en erfaren företagsledare, som inte är skolad i krisföretagets traditioner, utan i stället kan se problemen med en utomståendes ögon. Juholt kommer inte från kretsen närmast Mona Sahlin.
Förnyelse är inte detsamma som föryngring.
Men Olof Palme då...
Sven Jerring var AB Radiotjänsts första hallåman. Här i studion på Kungsgatan i Stockholm, som man sände från innan radiopalatset på Gärdet byggdes. Jerring blev snabbt alla barns snälla fadersgestalt genom programmet Barnens brevlåda.
För många svenskar ett helgerån att ifrågasätta SR och SVT. "Staten kan man lita på", säger de samtidigt som de öser förakt över statskontrollerade medier i andra länder. För åtskilliga socialdemokrater är det nostalgi. Var inte public service Olof Palmes skapelse? Jag vill minnas att det var Palmes idé att vi skulle ha två konkurrerande TV-kanaler med olika nyhetsredaktioner. Palme var jagad av upplageraset för den socialdemokratiska landsortspressen. Aftonbladet räddades med mångmiljonsubventioner från LO och hårdkokta reportage om sexualiserat våld mot kvinnor.
I samma veva startades en mängd lokalradiostationer. Idag garanteras mångfalden i den lokala nyehtsförmedlingen av att sömninga radiojournalister läser nyheter på nätet, vilka har lagts ut av den borgerliga monopoltidningens journalister under kvällen eller natten. Och sänder som om det vore nyheter som radiojournalisterna själva har snokat rätt på. Och merparten av landsortspressen är borgerliga monopoltidningar, som ägs av ett fåtal stora tidningskoncerner.
Orsakerna till upplageraset för den socialdemokratiska pressen var flera. Allt ifrån annonsbojkotter tidigare under 1900-talet till usla företagsledningar och strider med Journalistförbundet om vem som skulle bestämma tidningarnas politiska linje. Journalistförbundet ville förpassa åsiktsbildningen till ledarsidan och ha resten av tidningen för sig själva, med samma typ av förment politisk neutralitet som präglade "statstelevisionen" och den borgerliga pressen.
Annonsbojkotterna, som både var medvetna försök att knäcka arbetarrörelsen och ett rent kommersiellt fenomen (de borgerliga tidningarnas läsare hade i medeltal större köpkraft), hade lett till en föråldrad och i vissa fall så nedsliten tryckutrustning så att det knappt gick att läsa vissa s-tidningar. Med presstödet, som infördes 1965 inköptes nya tryckpressar, men flera s-tidningar var inne i en nedåtgående spiral, som de i många fall usla företagsledningarna inte förmådde vända. Det borde vara en tankeställare att så många slutade med tidningen, när de äntligen kunde läsa den.
Trots två valnederlag i rad och ett ymnigt tal om förnyelse klamrar sig dagens sossar fast vid Public service som ett sanningselexir och Aftonbladet som en livboj. Och med en massa f.d. journalister bland ledande socialdemokrater är det inte ägnat att förvåna.
Olof Palmes politik att hindra annonsörerna att ta makten över etermedierna kan kanske försvaras även med argumentet att reklam var det enda alternativet till den obligatoriska TV-avgiften. Allt som sändes kunde ses av alla som hade en TV-mottagare. Det fanns inga tekniska möjligheter att begränsa mottagningen till dem som hade betalat för att se exempelvis reklamfri TV.
Nästan alla svenskar tror att vi har en statlig radio och TV, och att just radio- och TV-journalister är objektiva och opartiska statstjänstemän, som fastställer vad som är sant och rätt med mikroskopisk precision, utan några kommersiella hänsyn alls. De är vår tids statskyrkopräster.
Men Sveriges Radio-koncernen (eller Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR, som den numera herrelösa hunden numera heter) har aldrig varit ett statligt företag. Utan har gynnats av staten som inget annat privat företag. Bolaget ägdes redan från början av de kommersiella intressenterna, med 60 % ägarandel för tidningsbranschen och 40 % ägarandel av radiobranschen (tillverkning och handel).
1924 fick AB Radiotjänst, som bolaget då hette, statens tillstånd till radioutsändningar i Sverige. Det var troligen från början en ensamrätt. Syftet med monopolet torde från början ha varit att hindra etableringen av en fri radio, som konkurrerade med tidningarna. Tidningarnas Telegrambyrå, som ägdes av de kommersiella "konkurrenterna" skötte nyhetssändningarna i Sveriges Radio ända till om med 1995. Dagens Eko hade startat som ett kommenterande nyhetsprogram redan 1937, men nyhetsurvalet som kommenterades gjordes alltså av de kommersiella "konkurrenterna".
Och hur fristående från de kommersiella mediebranchsintressena är public service-företagen idag? I själva verket råder en sträng åsiktskonformism mellan public service och de kommersiella aktörerna. Enligt (en nu eventuellt föråldrad) uppgift har två fackföreningar, Svenska Journalistförbundet inom TCO och Unionen (organiserar privatanställda tjänstemän inom TCO - men däremot inget LO-förbund - ett avgörande inflytande på tillsättningen av styrelseledamöter i SR, SVT och UR. Styrelserna har dock inget direkt inflytande över programverksamheten, utan det har de anställda cheferna.
Om public service faller finns förstås risken att de kommersiella aktörerna tar över helt och hållet - om de inte redan har gjort det i praktiken. Men folkrörelser och politiska partier kommer ju också att få en chans att etablera egna medieföretag.
Nej till TV-skatt!
"- SVT och SR har tvingats skära ner år efter år till följd av att anslagen inte skrivits upp i nödvändig takt", klagar en kulturskribibent i en tidning. Men är det bara att "skriva upp"? Någon måste ju betala, och det gör de som betakar TV-avgift till SVT för att se andra kanaler. För dem får alltså tittarna betala dubbelt. Det är ju tydligt att mediafolket håller varandra om ryggen. Kulturskribenten fortsätter:
"- Det var enländigt att höra kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth i radions Studio Ett på måndagen i praktiken tala mot Public Service och för de kommersiella mediekanalerna. Sveriges Rasdios VD Mats SVegfors var med rätta upprörd. Risken finns, sa han, att när alla SR:s utvecklingsidéer (som SVT Play) ska prövas av regeringen, då kan de kommersiella konkurrenterna knycka affärsidéer. Varpå kulturministern sa något om att det inte var självklart att Public Service ska vara lika aktiva på webben som de kommersiella aktörerna och ..."
1) Varför ska "public service" över huvud taget konkurrera med de kommersiella? Public service - åtminstone i begreppets internationella betydelse - är ju till för att sända sådant som inte lönar sig att sända i en reklamfinansierad radio- eller TV-kanakl. Och då föreligger ju ingen konkurrens.
2) Varför ska Public servise - ordet betyder ju "i allmänhetens tjänst" - uppföra sig lika illa som de kommersiella mediekoncernen som försöker lägga under sig och strypa den fria debatten på webben. Det är ju risk att privabloggarna, som denna drunknar i "bruset". Inbillar sig någon verkligen att de kritiska åsikter, som jag för fram i detta inlägg, skulle släppas igenom av de högavlönade privilegiebevararna i Public service? Det är ju ännu svårare att få in en mot media kritisk åsikt i public service än på en tidnings insändarsida!
3) Att moderater ytterst är pivilegiebevarare framgår tydligt av striden om public service mellan den moderata kulturministern och den tidigare moderat-ministern Mats Svegfors, som efter ett långvarigt mellanspel som chefredaktör för Svenska Dagbladet, m, nu är verkställande direktör med en lön på 170.000 kr i månaden.
Svenska Dagbladet är den ena av landets mest subventionerade tidning. Har Svegfors över huvud taget någon erfarenhet av att konkurrera, utan subventioner, om köparnas gunst på en marknad? Nej, hans erfarenhet är att slåss om anslagsgivarnas gunst. Nu har Svetfors tillsammans med SR:s vice verkställande direktör Cilla Benkö krävt att TV-avgiften omvandlas till något slags skatt för att säkra SR:s långsiktiga finansiering.
Jag hörde tidigare idag en upprörd "debatt" mellan en radiochef och chefredaktören för de lokala monopoltidningen. Men någon debatt var det inte. De dunkade varandra i ryggen och var överens. De var ledsna för att SR och SVT kanske snart inte har råd att bevka större indrottsevenemang. Jag undrade just vad som var problemet. Alla vi äldre som har hört Sven Järring rapportera från fotbillsmatscher, kan ju inte tro att det är så fruktansvärt dyrt. Lönekostnaden för en reporter under ett par timmar.
Vad som är dyrt, är sändningstillståndet från idrottsklubben, fick vi veta. De kommersiella programföretagen betalar mer! Men då så, är det någon risk att radiolyssnare och tv-tittare helt går miste om de intressanta matcherna? Om inte stormatcherna skulle dra till sig rejält med reklamintäkter till de kommersiella kanalerna, så skulle kostnaden för sändningstillstånden sjunka!
Och public service är ju till för att även sådant ska sändas, som inte drar till sig några reklamintäkter. Men den invändningen viftades undan med att sänds ett kulturprogram efteråt, så kanske en del lyssnare /tittar stannar kvar och hör /ser på kulturprogrammet också.
Men lösningen kunde ju vara som i andra länder, att de kommersiella kanalerna måste anslå en viss del av programtiden till kultur m.m. Man kunde ju rentav finansiera detta med en reklamskatt på de reklamfinansierade programmen.
Det är inte säkert att jag delar kulturministerns definitioner om exakt VAD som ska rymmas i Public service.begreppet. Men hon är på rätt väg när hon anser att inte vad som helst bör kallas Public service och berättiga till 100 % subvention genom en tvångsavgift eller skatt.
Detta skulle öppna dörren för en hel mängd obligatoriska.extraskatter, som inte redovisas i Skatteverkets skattetabeller.
Driftstörningar
Meddelande:
"Vi har för tillfället driftstörningar som påverkar tjänsten. Vid besök på vissa bloggar kan man få meddelande om att bloggen är borttagen eller avslutad. Detta är felaktigt och varken bloggare eller läsare behöver oroa sig. Vi beklagar och hoppas vara igång igen så snart som möjligt."
Bloggen är alltså tillbaka nu, efter att ha legat nere flera timmar idag. Vissa funktioner, som inte har fungerat under den senast veckan har också kommit tillbaka. Det gäller bl.a. möjligheten att markera text för att framhäva vissa stycken, så att inläggen blir lättare att läsa.
Khadaffifond köpte moské i Sverige
Svenska moskéer får diktaturpengar
SVERIGE En del svenska moskéer tar emot pengar från diktaturer. Det ekonomiska stödet kommer från förtryckarstater som Saudiarabien och Libyen. Enligt P1 Morgon köptes till exempel moskén i Malmö av World islamic call society, en libysk välgörenhetsorganisation som Muammar Khadaffi grundat.
[2011-03-01 14:50]
Idag läste jag ovanstående på den socialdemokratiska tidningen Östrans webbplats. Därmed har vi dubbel anledning att hoppas att upproret mot Khadaffi lyckas. Så att de libyska välgörenhetsorganisationen faller i demokratiska händer. Att Maslmö-moskén har fallit i diktatorns händer är väl ingen direkt nyhet. Moskén byggdes i privat regi och var därefter en svensk moské i dubbel bemärkelse, en svensk moské med svensk ägare. Emellertid har den svenska ägaren under flera år utsatts för svåra trakasserier av utländska intressen, som krävt att få bestämma över budskapet i moskén.
För en tid sedan läste jag att ett moskébygge i Norge fick avslag, eftersom bygget skulle finansieras med diktaturpengar. Man kunde tro att ett parti som har Sverige i partinamnet skulle kräva att svenska moskéer ska vara svenska, men i stället vill SD förbjuda minareter. Den pågående demokrativågen i Nordafrika och Mellanöstern är ett bakslag för SD:s muslimfientliga propaganda, som säger att islam inte kan förenas med demokrati och mänskliga rättigheter.
Om du är rädd för att klockan ska vridas tillbaka i Sverige om vi respekterar muslimers religiösa rättigheter i vårt land, så är förbud mot moskéer och muslimska friskolor inte den rätta lösningen. Den 13 januari 2011 skrev jag på denna blogg:
"Även Sverige borde förbjuda utlänsk finansiering av moskébyggen. Jag kan tänka mig att de svenska muslimerna kompenseras med statsbidrag till moskébyggen."
http://larsflemstroms.blogg.se/2011/january/battre.html
En förklaring till den utlädska finansieringen kan vara att man inte kan ta vanliga banklån, eftersom islam förbjuder ränta. I stället skaffar man kapital till affärsverksamhet och andra projekt genom att göra långivaren till delägare. Och den som är delägare kan ju kräva inflytande.
Det är väl snarare det, att diktatorerna har kunnat köpa sig inflytasnde i muslimska församlingar i bl.a. Sverige och inte islam i sig, som är ett hot. Det är ju ofta den som lyckas muta in problemformuleringen som får patent på lösningen. Det är alltså dumt att förneka att invandringen av muslimer har skapat problem, eftersom splittrarna (de som försöker splittra Sverige efter etniska och religiösa gränser) då får problemformulerings-priviegiet.
Min linje har aldrig varit att förneka problem, vare sig det gäller invandringen eller annat, med jag föredrar problemformuleringar som leder till konstruktiva lösningar.
