Feminism = kvinnors skyldighet att göra abort på sig själv och andra?
För en tid sedan skrev jag ett inlägg som delvis handlade om muslimska feminister. Jag forskade en del i ämnet, eftersom jag inte visste vad muslimsk feminism står för. Resultatet var skrämmande. Inte för att muslimska feminister vill att kvinnor ska ha halva makten, utan för hur muslimska feminister bemöts av sina ateistiska (och västerländska)" meningsfränder". För att erkännas som feminsiter måste de muslimska feministerna arbeta för att befria muslimska kvinnor från islam! I Frankrike har muslimska feminister, som vägrar detta, nekats deltas i "gemensamma" feministiska manifestationer.
Hur behandlas då kristna feminister? Det verkar inte vara mycket bättre, när vi ser på abortdebatten. När vi hade tvångssteriliseringar i Sverige, krävde den s.k. kvinnorörelsen att "kvinnan ska bestämma över sin egen kropp". Med det menades att över- och medelklasskvinnorna i Statens socialpsykiatriska nämnd skulle bestämma över fattiga kvinnors rätt att få barn. Ordet "kvinnan" syftade då inte på varje enskild kvinna, utan på kvinnor som ett kollektiv, som vissa kvinnor skulle bestämma över. Och så är det i stort sett fortfarande. Även i förhållande till männen. Även då handlar det om kvinnor som kollektiv, som jämförs med alla män som kollektiv.
Även kvinnor i fattiga familjer ska subjektivt se det som en framgång för "kvinnan" att vi nu har en kvinnlig ärkebiskop med en lön som de flesta kvinnor och män inte ens kan drömma om.
Kristdemokraterna har nu fått en ung snärta som partiledare. Ta bara inte detta som en förutsägelse om att hon kommer att bli en dålig partiledare. Jag har ju inte kallat henne "snorvalp". Så brukar jag kalla manliga politiker i hennes ålder. "Snärta" kan ju till och med vara ett positivt omdöme.
Men vilket hallå det har blivit för att hon vill att barnmorskor och annan sjukvårdspersonal ska slippa medverka vid aborter. Glöm inte att jag och fästmön började umgås, sedan jag skrivit på en prästblogg att aborter är en värre synd än utlevd homosexualitet. Hon svarade i en egen kommentar med "Äntligen". Det verkar hon nu ha glömt, att det faktiskt var så det började. Det enda hon nu verkar minnas är min inställning till homosexualitet. Jag har idag samma inställning till synden, men inte till homosexualitet. Min inställning till synden är inte att vissa specifika handlingar alltid är synder, utan att synden snarare är ett tillstånd. Det sätt att vara, det sätt som alla människor är.
Vi har alla del i synden, eftersom vi är människor.
38.000 aborter varje år i enbart Sverige, är vårt lands nationella synd. Vi är alla skyldiga. Vi håller på att utrota oss själva. Min omsväning i homo-frågan har förändrats i små steg, men det kanske största steget var när jag konfronterades med frågan om jag hellre skulle vilja vara far till ett barn, som har aborterats, en till ett barn som har adopterats av ett homopar - alltså två kvinnor eller två män.
Många kristna abortmotståndare vill se adoption som ett alternativ till abort. Jag kan stödja den tanken, om ingen kvinna tvingas adoptera bort sitt barn av ekonomiska skäl. Men gäller det en kvinna, som inte själv kan ta hand om sitt barn. Men frågan är ju då om inte kvinnan själv behöver tas om hand. Så varför inte ändra adoptionslagen, så att adoptivföräldrarna adopterar kvinnan, så att hon blir deras egen dotter, och får vårdnaden om barnet? Det borde vara en möjlighet, men inte en tvingande regel. Vanlig adoption ska också vara en möjlighet.
Men när jag tänkte på detta, kom det för mig att framstå som helt absurt att neka någon att bli adoptivförälder på grund av han / hon är homoexuell. Och menar man nu att barn om möjligt ska växa upp med föräldrar som är gifta med varandra. Det blir alltså som något slags dominoeffekt, fastän omvänt. Om man reser en bricka, så måste man resa de andra också.
En annan, men liknande sak, är om man anser att aborter ska förebyggas, så måste graviditer fullföljas. Hur ett barn har avlats, inom ett äktenskap eller inom en tillfällig sexuell förbindelse, har i det fallet ingen betydelse. Att ett barn blir avlat även i det senare fallet, är ett tecken på Guds oändliga nåd.
Nu kastas knivarna mot den nya Kd-ledaren för hennes inställning till aborter, inte för att hon är med i ett parti som genom samarbetet i den borgerliga alliansen har medverkat till att öka speciellt unga och arbetslösas eller lågavlönade kvinnors ekonomiska incitament att göra arbort. I mina ögon är en sådan politik en grov synd.
I en interju i kväll talade Fp-ledaren Jan Björklund om att man "måste" sänka ingångslönerna. Förutom då att det är en oönskad politisk inblandning i avtalsfriheten mellan arbetsmarkandens parter, så är det en extremt barnfientlig politik. Allt detta prat om sänkta ingångslöner, sänkta ungdomslöner, sänkt arbetsgivaravgift för unga, o.s.v. slår ju mot "tillväxten". Arbetsgivaravgiften finansierar sjuk- och aldrbeslöshetsförsäkringen samt föräldraförsäkringen. Varför ska unga barnfamiljer inte ha denna ekonomiska trygghet - och själva bidra till den genom värdet på föräldrarnas arbete?
Det är typiskt nog mest manliga fackpampar som ondgör sig på S-bloggarna över kravet att sjukvårdspersonal ska slippa medverka vid aborter, som om det skulle handla om plötsliga fall av arbetsvägran. Det är ju huvudsakligen kvinnlig personal som berörs av denna form av tvångsarbete. Nog måste väl socialdemokratin kunna hantera denna form av intressekonflikter, så att det blir en bra lösning för båda parter? Det utmärkande för politisk extremism är just oförmågan att hantera intressekonflikter på det sättet, utan det ena intresset ska tvingas till total underkastelse.
Det finns ju massvis med liknande konflikter mellan olika skyddsvärda intressen. Flyktingkatastoferna på Medelhavet är ett exempel. Europas länder måste ha rätt att bestämma över sin egen invandringspolitik, men å andra sidan...
Exans problem med ansiktsboken
Jag hade tänkt skriva något utförligt om den förfärliga ansiktsboken. Den är som en bäckfisk som snärjer folk med sina tentaklar samt utsår splittring och fiendskap. Under de gångna fem åren hade exan ständiga problem med att uppge civilstånd på ansiktboken. Förlovad, icke förlovad, förlovad, icke förlovad... Nu verkar skivan ha hakat upp sig. Icke, icke, icke... Ansiktsboken har blivit en ersättning för det verkliga livet, stereotypt, overkligt. I stället för att träffas. Och det perfekta plågoredskapet för mobbare. Jag har tagit bort dig från ansiktsboken.
Jag hade inte en aning om att jag hade ett konto på ansiktsboken. Har någon annan startat ett konto i mitt namn? Eller har någon annan startat ett konto i sitt eget namn, men sedan inte använt det? Eller har jag startat det själv och glömt vad jag gjort, kanske när den här datorn var nyinkäpt och det fanns en massa"verktyg" att utforska? Exan skrev in någonting på "mitt" ansiktsbok-konto, och ville att jag skulle visa. Svartsjuka! Men jag hade ju inget lösenord! Jag visste inte då hur lätt det är att skaffa ett lösenord. Man får en förfrågan "Någon har begärt ett nytt lösenord. Är det inte du, kontakta oss omedelbart".
Det verkar som om vem som helst kan få lösenordet till vilket ansiktsbok-konto som helst, om man bara känner till den personens epost-adress, och sedan ändra lösenordet, och sedan kan man skriva vad som helst i den personens namn utan att den kan göra något. Såvida inte den personen också har kommit på hur lätt det är att få lösenord till sitt eget eller någon annans ansiktsbok-konto.
Men företaget Facebook har ju fått mycket kritik för bristande säkerhet inklusivet bristande rättssäkerhet för användarna. Blir det en tvist med företaget, får man stämma detsamma inför en ameriknsk domstol med extremt företagsvänliga lagar. Nej, jag ville verkligen inte ha med detta företag, som man hört så mycket alarmerande om. Exan blev med tiden alltmer misstänksam och beskyllde mig för ett hemligt liv på aniktsboken.
Kanske ville hon från början att jag skulle börja umgås med hennes anhöriga på ansiktsboken. Men varför kunde vi inte träffas i verkliga livet?
Plötsligt slocknar radarskärmen
"Under någon veckas tid har jag kämpat med ett internet som har fungerat mycket dåligt. Datorn har liksom inte velat lyda, bland annat när jag skrivit på den här bloggen."
Att sådant drabbar fattiga privatpersoner, som tror att de kan skydda sina datorer med billiga eller gratis säkerhetsprogram förvånar kanske inte. Men kan säkerhetsbuggar får trafikflygplan att störta? Eller att radar och navigationsutrustning på ett stridsflygplan plötsligt lägger av strax före ett anfall? Igår kom nyheten att radar- och navigationsskärmarna på det svenskbyggda stridsflygplanet JAS 38 Gripen plötsligt slocknar. Att detta har varit känt av Flygvapenledningen under flera år, då restriktioner gällt för hur högt planet får flyga och hur tvärt det får svänga. Egenskaper som betyder allt för hur stridsdugligt ett stridsflygplan är.
Jag vill nu återigen klargöra att det inte finns skymten av bevis för att andrepiloten INTE kraschade Germanwingsflygplanet avsiktligt efter nogranna förberedelser. Det finns heller inga bevis - om han nu gjorde detta - att han gjort detta på grund av medicinpåverkan.
Det finns inga bevis för någonting. Och därför kan allt vara möjligit, och ingenting kan uteslutas.
Till slut är det väl så att man börjar tro på sina egna bidrag till hypoteserna, så att man har svårt att ta till sig andra hypoteser. Och det ska alls inte förnekas att jag skulle bli mycket lättad om det slutgiltigen går att bevisa att flygkraschen i franska Alperna INTE berodde på någon psykisk sjukdom hos piloten. Utan på en somatisk sjukdom (t. ex. plötslig svimning), medicinbiverkningar, eller tekniskt fel på flygplanet.
Ett tekniskt fel, som drabbar svenska flygvapnet kan väl också drabba ett civilt lågprisflygbolag?
Fel kön kan man också drabbas av. Det handlar nu inte om personer som anser sig födda med fel kön (de anseer sig väl ändå vara män eller kvonnor, även om deras biologiska kön är det motsatta), utan om oss äldre som inte har något kön alls. Har inte dessa unga och fertila människor, som ska roa oss äldre, förväxlat kön och sexuell förmåga? Jo, jag har fått en enkät om vad jag tycker om kommunens aktiviteter för äldre. Förutom frågor om ålder (under 65 eller över 95) frågas vilket kön jag har. Svarsalternativen är:
- Man
- Kvinna
- Annat (kanske ett t för mycket))
Fästmön kallar mig för "senaste exet". Jag ska alltså "avhumaniseras". Men vilken bild ger detta av henne själv? Som någon som diskret skryter med att hon har haft många män? På sin blogg har hon nu publicerat ett utdrag ur en ansiktsbok-debatt om att hon ska ha kallat en annan kvinna för "sexdåre". Jo, det är en av två kvinnor (fästmön är den andra) som ofta skriver den f.d. ölandsprästens blogg. På något konstigt sätt handlar det om äldre prästers sexualliv. Eller sexuella hämningar.
Sex talks with elder clergymen.
Det roar vissa tanter, även om de så bara är medelålders. Från tro till ro.
Den andra tanten (hon som inte är lika ro-ad) skriver på sin blogg att det är förunderligt att man kan ha en vi-känsla med en person som man inte har - och aldrig har haft - en relation med. Men det handlar förstås inte om mig. Men det stämmer på ett förunderligt sätt på vänskapen mellan mig och en kvinna, som har upplevt samma slags förtryck som jag, fastän mycket värre. Långt innan jag träffade "senaste exan" (Vad kallas kvinnliga "ex"?) hoppades jag kanske att det "skulle bli någonting (mer än vänskap) mellan mig och den kvinnan. Aha, nu förstår jag. "Exet" är ett "annat kön" än man och kvinna. Tänk om det är könet (man eller kvinna) som gör oss till människor. Avhumanisering är att frånta någon hans eller hennes könsidintitet.
Håll ut käre eller kära läsare. Nästa inlägg har jag tänkt ska handla om ansiktsbokens mysterier och risker. Ansiktsbolken är ju inte något oskyldigt kontaktforum, utan ett girigt multinationellt företag, som stjäl sina användares litterära alster samt utsår misstänksamhet och splittring mellan älskande.
Har jag ett hemligt liv på ansiktsboken?
.
Slutet på isoleringen?
Under någon veckas tid har jag kämpat med ett internet som har fungerat mycket dåligt. Datorn har liksom inte velat lyda, bland annat när jag skrivit på den här bloggen. Det har dessutom tagit fruktansvärt lång tid, nästan en timme, att komma ut på nätet. Internetlevarantören har testat förbindelsen och sagt att den är mycket bra och jag får 50 % mer än jag betalat för. Så det måste vara virus. Nu har jag kört flera antivirusprogram, som säger att det inte finns några virus på datorn. Jag har storstädat hårddisken, och där fanns mycket som tog utrymme, hela 41 Gb skräpfiler. Huga. För bara något mer än tio år sedan fanns inga hårddiskar med bättre kapacitet än 17 Gb. Varje gång jag har gjort någonting har det blivit lite bättre, men inte bra. Senast har jag kopplat ur routern och kopplat direkt till vägguttaget. Då blev det också lite bättre, men inte bra.
Sådant här tar en fruktansvärd massa tid, och man blir helt isolerad. Måste ut och få lite luft, möter människor som jag numera känner igen, men orkar knappt hälsa. Och när livet känns så¨här hopplöst saknar jag henne, som jag borde ha firat 5-årsjubileum med. Jag trodde så mycket på glädjen att åldras tillsammans, efter en sista uppflammande kärlekslåga. Något att minnas för livet.
Många problem
Jag har inte kunnat skriva på bloggen under några dagar, eftersom det är trassel med internet. Det har poppat upp en massa oönskad reklam hela tiden. Vissa funktioner på blogge saknas fortfarande, exempelvis kursivering. Den stora nyheten just nu är att 22 pingstpastorer tror att det finns ett helvete. Varför skulle inte det finnas? Om vi "avskaffar" den onda makten i tillvaron blir så mycket helt obegripligt. Jag har skrivit om flygkraschen i Alperna för tre veckor sedan och syndabocksjakten.
Fortfarande vet ingen levande människa vad kraschen berodde på. Hypotesen att andrepiloten kraschade planet avsiktligt är precis lika sannolikt eller osannolikt som ett tekniskt fel. För några år sedan såg jag en film om "oförklarliga" flygolyckor. När man pyzzlade ihop alla tusentals vrakspillrorna, vilket tog ett par år, upptäcke man att något inte stämde med ett foto av flygplanet före kraschen. När man undersökte saken närmare upptäckte man en felaktig lagning.
Sedan djävulen och helvetet "avskaffats" har *"sjukdomen" blivit förklaring till allt. Under slutet av 1990-talet läste jag en DN-artikel, som var skriven en av de då mest hyllade psykdoktorerna, som fördelen med att skylla våldsdåd på att gärningsmannen varit "sjuk". Utan denna "förklaringsmodell" skulle vi bli tvunga att "återinföra" helvetet, och det skulle ju inte vara roligt för de anhöriga till gärningsmannen, att höra att denne hade varit besatt av onda andar.
Någon tid senare läste jag om en patient, som hade rymt från rättssyk i Växjö och huggit en liten flicka med en yxa. Han hade av sin ordinarie läkare diagnosticirats för en lindrig psykisk störning till följd av allvarlig mobbning, som han varit utsatt för. Han hade sedan kommit i klorna på DN-artikelförfattaren och av denne diagnosticerats lida av en synnerligen allvarlig psykiskt störning och blivit tvångsmedicinerad (det blir alla patienter i rättspsyk) med tunga psykatriska droger. Som kan ha varit orsak till yxdådet. Men det får vi aldrig veta. Läkarna skyddar varandra.
Det mest troliga är faktiskt att djävulen var orsak till dådet. I en läkares gestalt. Jag tror att denne läkare sedermera har blivit professor och att Kristdemokraterna i ett landsting haft något att göra med denna befordran.Detta parti uppför sig som flera av dess sjukvårdspolitiker vore köpta av läkemedelsindustrin.
Sedan måste jag säga att det ständiga ältandet om homosexualiteten är en synd drar uppmärksamheten från den låmgt viktigare diskussionen om syndens natur samt djävulens och helvetets existens,. Finns det inte måste människor schavottera som syndabockar. För andra människor måste ju till varje pris ha ett svar på frågan "Varför?".
Själv tror jag att alla människor är syndare och alltså att det inte finns några syndfria människor. Med undantag för Jesus, men har var ju Gud "kommen i köttet". Om det funnes vanliga människor, som är fria från synd, så skulle ju Jesu lidande och död samt segern över döden genom uppståndelsen varit meningslösa. Människorna skulle ju kunna frälsa sig själva, om de bara velat.
Olycksplanet var datoriserat. Det var den första helt datoriserade flygplantypen. Och min dator har inte lytt mina kommanden på grund av oönska reklam har lagt beslag på datorns ram-minne.
Trevligt
Fastän jag var först trängde jag längre och l¨ängre in i hissen av alla med rollatorer, som i detta trånga utrymme var som stridsvagnar. Därför kom jag sist. Någon tycket att jag dröjde för länge i korridoren utanför, men jag kunde ju inte tränga mig förbi rollatorerna. Det var en stor sal med kaffekoppar på borden. Jag såg ett rullbord med tårtbitar till kaffet. En kör sjöng frikyrkliga sånger. Jag ville nu inte sitta mitt i salen, men hittade en ledig plats vid ett bord längst fram vid ena väggen. Där satt en man och en kvinna, både äldre, på ena sidan. Jag satte mig på andra sidan, men vred stolen mot kören. Jag hade ingen lust med någon konversion, och dessutom sjöngs det ju.
Mannen reste sig och gick därifrån. När det sjungits färdigt, kom en annan man som var medlem i kören, och satte sig jämte mig. Han presenterade sig som pastor X, och sa vänd mot mig: "Jag har så svärt att minnas namn,. Vad var det du hette nu igen?" Jag tänkte igenom svarsalternativen, men insåg att det inte skulle vara särskilt artigt att säga sanningen: "Vi har aldlrig träffats". Men snart glömde han mig, eftersom han och kvinnan vid andra sidan bordet kom på att de hade ett gemensamt intresse: Kyrkligt anställda i Växjö stift. Ett livligt samtal utspelade sig nu om hur trevliga alla är. Jag försökte komma in i samtalet genom att nämna en rätt så känd frikyrkopastor i Eksjö, men fick höra att han inte alls var någon trevlig typ, alldeles för allvarlig. Jag försökte med ett skämt, som de inte genast förstod "Ja, han är väl en sån där regligiös typ, pratar bara om Gud och Jesus"..
Nu försäkrade båda sitt ekumeniska intresse och beklagade att biskop Jan-Olof Johansson i Växjö just hade avgått. '"Han är mycket omtyckt, för att inte tala om hans företrädare, Anders Wejryd, han var ju SÅÅ omtyckt. Jag försökte med att det fanns någon mellan, Thidevall. "Jaa, det fanns visst någon mellan, men han blev inte så länge. Och det var visst något bråk, som Johanssom fick reda upp. Han är ju SÅÅ bra, för att inte tala om Wejryd, som var SÅÅ omtyckt. Jag vaktade min tunga, för annars skulle jag ha sagt "Det var väl någon i Oskarshamn, som ... en rektor för folkhögskolan där." Men det sa jag inte, utan jag sa "Wejryd var väl ganska dyr, med alla utköp och så."
.
Några utköp hade de förstås inte hört talas om. "Vilken tur att Jan-Arvid Hellström fick en så bra efterträdare. Han blev ju ärkebiskop sedan. För att han var SÅÅ omtyckt".
Jag tänkte att världen är bra liten ändå. Men vad som förundrar mig mest är vilka former religiositet kan ta sig. Det är som gamla lumparhistorier. Det var den majoren, och den löjtnanten, vad den nya översten hette, o.s.v.. Eller som träff med gamla jobbarkompsar: Det var Bosse på lagret och Eva på faktoreringen. Och var det inte Karlsson som eftertärdde Burström som VD? Vad verksamheterna är till för, Gud och Jesus i kyrkan eller vad företaget tillverkar, tilldrar sig inget intresse alls.
Gud och Jesus är väl ganska uttjatade som konvesationsämnen. Men det var en trevlig tillställning, med gott kaffe och tårta samt lättsam konversation. Det bästa var att jag inte behövde säga så mycket. Varför försöka lösa världsproblemen, när man kan ha såå trevligt?
Urindrivande medicin dödade 150?
Det blev inte översvämning precis. Men nu är alla, som har vätskedrivande mecicin mot högt blodtryck eller övervikt indirekt skyldiga till flygolyckan i franska Alperna., Det är de svenska kvällspressen som lancerar den våta hypoesen. Jag vill återigen poäntera att man fortfarande inte har en aning om orsaken till olyckan. Man vet inte om det var ett tekniskt fel eller den mänskliga faktorn, och i så fall om piloten medvetet kraschade planet eller ej. Men svenska kvällspressjournalister vet.
Andrepiloten hade givit kaptenen vätskedrivande medicinen för att han skulle bli tvungen att gå på toaletten.Detta har näömligen stått i en engelsk tidning, som fått uppgiften från en tysk åklagare.
Tysk flygläkare tillrättavisas av svensk bästvetare.
Det är den tidigare sjuksköterskan Hanne Kjöller, numera medicinskt orakel och sjukskrivningsexpert på DN, som tillrättavisar. Själv verkar hon aldrig vara sjukskriven, men har under decennier uppfört sig som expert på piskor, som tvingar sjuka att gå till jobbet. Det hade ju andrepiloten gjort, fastän han var sjukskriven. Vi vet fortfarande inte om det var något tekniskt fel eller den mänskliga faktorn, som orsakade flygkraschen i franska Alperna. Men Hanne Kjöller vet.
I sin uppläxning av chefen för tyska flygläkarförbundet skriver hon i dagens DN att det är bra att man vänder på varenda sten för att förbättra flygsäkerheten. Men vissa stenar som lyfts borde läggas tillbaka raskt igen "TT rapporterar att chefen för tyska flygläkarförbundel, Hans-Werner Teichmuller, med anledning av den tragiska flygolyckan i Alperna kräver mer omfattande blodprov för piloter. Han nämner analyser som visar spår av psykomfarmaka och narkotika, vilket kan låta rimligt, men också test av lever, njurar och kolesterol, På vilket sätt dessa prov kan avslöja om en pilot planerar att medvetet störta ett plan framgår dock inte av nyhetstelegrammen. Höga levervärden kan indikera ett omfattande alloholintag. Men i sin helhet andas förslagen mer besvärjelse än prevention."
DN:s drogliberala expert menar alltså att piloter, som har ätit självmordsframkallande psykiatriska mediciner ska gå till jobbet som vanligt?!
Om Kjöller tror att man kan avslöja förekomsten av psykiska sjukdomar med indirekta metoder, typ "det finns väl en anledning till att patienten har denna medicin" så har hon ingen tilltro till de diagnosmetoder, som rekommenderas av Socialstyrelsen (och dess tyska motsvarighet) och som kommer till användning första gången någon får en psykiatrisk diagnos. Dessutom verkar hon vara helt säker på att medicinen i sig inte kan utlösa riskbeteenden.
Feminismen och fördomarna om vad som är manligt och kvinnligt
Jag återger här en kommentar, som jag har skrivit på en S-blogg.
Det var väl inte fel av sign Erik att tipsa om ett mycket intressant program, som dock har en viss anknytning till det du skrev. Alla vet att det råder enorma brister i jämställdhet mellan män och kvinnor i Saudi. Att då få höra att det finns områden där saudiska kvinnor är mer jämställda än svenska kvinnor gör en inte bara ytterst förvånad utan visar också hur motsägelsefull verkligheten är. Vi måste också självkritiskt fråga oss om inte o-jämställdheten i samma områden i Sverige har upphöjts till norm hos oss, så att just o-jämställdheten inom samma område (naturvetenskap och teknik) hos oss kallas feminism.
Skillnaden mellan Saudi och Iran, som allt sammantaget ligger lika risigt till med jämställdheten, är att det har gått åt olika håll i de båda länderna. Detta verkar även gälla rättsväsendet, som just nu genomgår en total omvandling i Saudiarabien, samtidigt som de fortfarande o-reformerade delarna av detsamma fortsätter att utdöma de mest avskyvärda straff. När man hör detta befarar man att den svenska närmast nykoloniala attityden blir en hjälp för de mest reaktionära krafterna, som påstår sig ha den rätta uttolkningen av Koranen och sharia. Det är som om SD:s syn på dessa ting har blivit en grund för officiell svensk omvärldsbeskrivning.
Storseger för Sveriges feministiska utrikespolitik. Margot Wallström får se herrfotboll i Iran.
Förbudet gäller numera bara för de iranska kvinnorna själva. Ayatollorna tänkte väl att Wallström och andra "utländskor" redan är så förlorade så att inga förbud hjälper. De iranska kvinnorna ska alltså även i fortsättningen räddas från att tända på några andra män, än dem som de är gifta med. Är inte detta en form av rasism? Iranska kvinnor verkar ju vara mer värdefulla än andra.
Att de omtänksamma männen, som styr Iran och Saudiarabien med fast men kärleksfull hand, har rätt kan inte ifrågasättas. Det svenska utrikesdepartementet har skrivit på sin hemsida att detta är helt enlig Koranen. Sidan uppdaterad senast 2011, när jag läste för ett par veckor sedan.
Strikt enligt Koranen. Muslimska feminister torde gnissla tänder av ilska. Återigen förrådda av de oförstående och sekulariserade europeiskorna.
Det är nu en dag kvar av den kristna påskhögtiden. Jag har inte druckit alkoholfritt vin. Kyrkans vinbojkott får snart det mäktiga svenska Systembolaget på fall. Sverige blir snart ett lika torrlagt land som ökenstäder i Mellanöstern. Strikt enligt Koranen.
Varför döma en avliden?
Franska och tyska åklagare verkar nu göra sitt yttersta för att döma en avliden. I Sverige läggs utredningen ner, om den enda misstänkta dör. Nackdelen med detta är förstås att den misstänkte aldrig blir rentvådd, vilket kan vara pinsamt för de efterlevande. De efterlevande till andrepiloten, på det kraschade Germanwings-planet, och i synnerhet has far, plågas fruktansvärt av de illa underbyggda anklagelserna..
Vid landning, innan hjulställen tagit mar, bromsas moderna trafikflygplan endast med luftmotståndet. Detta kräver att denna bromsande kraft är större än de framdrivande krafterna tillsammans. Detta kräver en ganska så flack inflygningsbana. nedstigningen från normal flyghöjd (10.000 m eller mer) börjar minst 10 mil före landning. Först när hjulställen fått kontakt med marken, reverserar man, vilket går så till att jetströmmen riktas framåt i stället för bakåt.
När man då säger att andrepiloten medvetet har ökat farten, så vet man alltså inte om han har försökt reversera i en nödsituation, eller om flygplanet har accelererat för att det har tappat höjd för snabb, eventuellt i kombination med full motoreffekt. Eller om han har kraschat planet med flit. När planets kapten, strax innan han gick på toaletten gav order till andrepiloten att förebereda landning var det minst en timmes flygtid och 800 - 1000 km flygväg kvar. Hade han tänkt sitta så länge på toaletten, eller hade han helt enkelt tänkt umgås med någon passagerare?
Numera är bara vissa militära flygplan byggda för att reversera i luften före landning. Detta för att göra flygsträckan på låg höjd, då planet kan träffas av fientlig eld från marken, så kort som möjligt. Det är fortfarande oklart vad som hände med det malaysiska flygplanet, som störtade i östra Ukraina, bara 50 km från gränsen till Ryssland. Om det blev nedskjutet måste det ha träffats på mycket hög höjd 100 km från gränsen. Den ryska flygledningen måste ha vetat att planet var på ingående. Det krävs mycket avancerade luftförsvarssystem för att träffa att flygplan på så hög höjd från marken.
Om rysk militär var inne i Ukraina, måtte väl denna ha haft kontakt med den civila flygledningen i sitt eget land? Kraschen blev en enorm propaganda-triumf för den ukrainska regeringen, som hyllas alldeles enormt av den svenska statsministern Stefan Löfvén. Efter Saudi-debaclet vägrar han nu delta i det ryska firandet av segern i andra världskriget. Firandet ska ske med en militärparad, Vad annars?
Det var ett flygplan av exakt samma typ, och som ägdes av samma bolag, som försvann över Stilla havet några månader tidigare. För ett par år sedan såg jag en film om "oförklarliga" flygkrascher, som slutligen fått sin förklaring efter ibland åratal av puzzelarbete med vrakfragment. Det var allt från konstruktionsfel till slarviga reparationer. Filmen avslutades med att nu är alla allvarliga konstruktionsfel upptäckta och åtgärdade, så nu är stora flygkrascher bara historia.
I denna förljugna värld är civil kärnkraft det enda som fortfarande är farligt.
Andrepiloten: Massmördare eller syndabock?
Efter flera dagars sökande har man hittat boxen med flygdata. Media har rapporterat att flygdata bekräftar att andrepiloten medvetet kraschat planet. Han ska då bl.a. ha ändrat inställningen av flyghöjden och ökat farten. Detta är emellertid inga nya uppgifter. Både flyghöjd och hastighet kan avläsas på radar. Det är mycket sannolikt att hastigheten ökar vid minskning av flyghöjden, om inte motorerna slås av. Den franska åklagaren, som reda första dagen uttalade sig på detta sätt, torde ha fått uppgifterna från, den radarstation, som följde planet, tills det försvann från radarskärmen. Jag tycker det är märkligt att en åklagare uttalar sig, eftersom den enda, som har utpekats som misstänkt inte är i livet. Det finns ingen att åtala. Om flygbolaget har gjort något fel, måste väl vara en uppgift för tysk åklagare att utreda.
Den tyska åklagaren borde i så fall också utreda om någon läkare är indirekt vållande till olyckan genom att ordinera en farlig medicin. Men läkaren kanske klarar sig från ansvar, genom att han / hon hade sjukskrivit andrepiloten? Var orsaken till denna sjukskrivning sjukdomen eller medicinbiverkningarna? Här har emellertid den tyska åklagaren uttalat sig märkligt. Han / hon försöker tydligen leda i bevis att andrepiloten led av en depression och därför medvetet kraschade planet. Man har gjort en del fynd i hans dator, vilket skulle kunna tyda på de. Resonemanget går ut på att han var deprimerad för att han led av en ögonsjukdom, som skulle kunna sätta stopp på hans pilotkarriär. En källa menar dock att detta skulle vara en obefogad rädsla.
Vad som inte nämns är att vissa läkare behandlar en viss ögonsjukdom med antidepressiva medel. Läkemedesindustrin hittar på nya användningsområden för sina produkter. Profitjakten känner inga gränser! Men det är alls inte otänkbart att otänkbart att psykiatriska mediciner kan lindra vissa ögonbesvär (glaukom). Men är detta verkligen bästa medicin för den åkomman? Både glaukom och medicinen (genom "överkorrigering"?) kan orsaka allvarliga synstörningar.
Tekniskt fel får inte heller uteslutas. Under de senaste 25 åren har det inträffat minst sex "oförklarliga" flygolyckor. som liknar denna, då man har tappat flyghöjd och kraschat. Ingen vet vad som hände med det malaysiska planet som försvann över Stilla Havet för ett år sedan. Vi vet inte heller med säkerhet vad som hände med det malaysiska planet, som störtade i östra Ukraina 17 juli förra året. Det fanns tre andra passagerarflygplan i samma område och det förolyckade planet hade fått order att gå upp på högre höjd för att undvika kollision, men hade av någon anledning inte gjort detta, eventuellt p.g.a dåligt väder (åska)..
Det finns två tänkbara förklaringar: Antingen ett tekniskt fel, som gjort att planet kollapsat, eller att det har blivit beskjutet. En mängd små hål på vrakdelarna tyder på att planet har träffats av en mängd små projektiler.. Men det har inte kunnat ledas i bevis att planet verkligen blev nedskjutet, även om de hypotesen framstår som den mest sannolika. Den ukrainska armén inledde ett stort anfall mot de s.k. proryska rebellerna dagen före, men flyghöjden 10.000 m och däröver ansågs säker.
Bevisar detta att kraschen var avsiktlig? Den franske åklagaren vill få oss att tro det.
,
Var medicin orsak till flygkraschen?
Jag läste varje nummer av Läkartidningen under några år i början av 2000-talet. Jag minns någora artiklar, bl.a en diskussion om de nya antidepressiva medicinerna (typ SSRI) verkligen minskar självmordsrisken.Tidigare hade anafranil, varit en synnerligen populär medicin inom psykiatrin. När förskrivningen av anafranil minskade till
förmån för de nya medicinerna, hade självmordsfallen minskat, vilket är självklart eftersom anafaranil är stark självmordsframkallande.
förmån för de nya medicinerna, hade självmordsfallen minskat, vilket är självklart eftersom anafaranil är stark självmordsframkallande.Att självmordsfallen åter ökade, kan beror på att de nya medicinerna också är självmordsframkallande, men inte i lika hög grad som anafranil, menade en läkare. Andra verkarde tro att de nya medicinerna verkligen förebygger självmord. Man kan undra hur de läkare var beskaffade psykiskt, som skrev ut anafranil utan att ens upplysa patienterna om riskerna. Men anafranil var väl en "bra" medicin enligt dessa läkare, eftersom självmordsfallen visserligen var många, men skedde i det fördolda utan att andra människor drogs med i döden.
Med de nya medicinerna följde bizarra tvångstankar och spektakulära massmord, som slutade med att gärningsmännen tog sina egna liv. Jag började misstänka medicinerna, eftersom praktiskt taget alla gärningsmän hade haft "kontakt" med psykiatrin. Hade de fått medicin? Om nu andrepilogen verkligen har kraschat flygplanet "medvetet", så är det onekligen en bizarr tanke att göra så, och det är ett spektakulärt massmord.
Nu är ju förstås frågan om anklagelserna och skadeståndskraven ska riktas mot flygbolaget, vars chefer säkert haft fullt förtroende för "läkarvetenskapen" eller mot en "läkarvetenskap" och läkemedelsidustri som inte har full kontroll över effekterna med hur de själva kemiskt påverkar människohjärnor och deras tankemönster.
Identifikation med agressorn
Några nya psykologiska teorier har jag fått lära mig under de senaste åren. Tänk att jag själv har haft ett förhållande med en psykolog. Det blev kortvarigt. Jag hade svårt med människor som är både subjekt (någon som agerar) och objekt (någon som studeras). Passionen känns inte riktigt äkta. Under en ännu kortare tid därefter åkte jag på bilturer med en annan psykolog. Det kändes också lite konstlat, så jag blev mer intresserad av hennes väninna. Men av det blev det inget heller. Hon sa att vi inte kunde fortsätta att träffas, för i så fall skulle jag bli mördad av hennes släktingar. Nejdå, hon kom inte från Mellanöstern utan från ett kristet, europeiskt land.
Jag trodde henne förstås inte, men hon pekade ut de hitresta mördarna. De bevakade oss hela tiden. Hon hade vägrat att gifta sig med den man, som de hade valt ut åt henne. Det kunde de acceptera, under förätsättning att hon inte hade någon annan man. Denna erfarenhet, att jag inte fick träffa en "ledig" kvinna, som tydligen gillade mig, kanske förlarar varför jag håller med dem, som säger att "passar inte våra svenskaseder, så kan ni åka hem." Problemet är bara att de, som har gjort politik av detta, inte själva respekterar våra svenska seder. Rasism är inte svensk folkkultur, helt enkelt.,
Såg för en tid sedan en muslimsk bröllop. Paret måste lova att "följa sharia-lagen och den svenska lagstiftningen". Det har jag absolut inget mot. Man ska ta seden dit man kommer, men behöver för den skull inte överge sin egen kultur och seder, eller ens sin egen religion.
Om islam ska ha en framtid i Europa, så är det "euroislam". Som det där muslimska bröllopet är ett bra exempål på. Det är ju även muslimsk sed att ta seden dit man kommer. "Euroislam" uppfattar inte jag på samma sätt som många socialdemokrater och folkpartister gör, att man behåller de yttre formerna men inte har någon gudstro. Nej, man behåller sin tro, men anpassar de yttre formerna - utan att överge allt - till den nya omgivningen.
Jo, jag förstod nog vad som menas med uttrycke "identifikation med agressorn". Och mina vuxenstudier började med två Hermods-kurser i psykologi och en i sociologi, med inskickningsuppgifter, som granskades och bedömdes av några lärare i Skåne. Att det fanns ett universitet på andra sidan ån i min egen stad hjälpte inte. Som arbetare var man portförbjuden på alla sätt och vis. Nu vet jag inte om det var ett genuint studieintresse, som drev mig, utan kampen för människovärdet, efter ett nytt sammanhang att kunna identifiera mig med, när industrierna lades ner och frågan "var jobbar du?" ersattes med "vad pluiggar du?"
Kanske var det "identifikation med agressorn? När jag fått beviset på mitt människovärde - studentlegitimationen - tröttnade jag på studierna och återvände till industrin - det lilla som fanns kvar av den. Nu har svensk socialdemokrati slutat tala om sig själv som "arbetarrörelsen". Det lät lite konstlat, när till slut de enda arbetarna i den socialdemokratiska föreningen bestod av jag själv och två kraftiga kvinnor, som jobbade inom vården. De styrde föreningen med järnhand för att inte klassresenärerna skulle ta över helt.
Genom teoretiska studer får man lära sig en massa teorer och teoretiska begrepp, som man har lite svårt att applicera på någon verklighet. Men visst är det något slags indentifikation med aggressorn, när en kvinna tycker så himla synd om partiledaren som har gått in i väggen, och klagar på att alla är så stygga mot honom, under ständiga försäkringar om att hon inte är partimedlem.. Som om det vore deras fel att han har gått in i väggen. Har han inget ansvar själv? Alla som han har föraktat för att de har haft samma begränsningar som han själv? Nej, det är inte lätt att veta gränserna för sin förmåga, att alltid vara på språng, att inte veta hur många nätter med för lite sömn, som man klarar av. Men hur många har inte skadats av makstriderna och utrensningarna, av kampen för att behålla de dubbla arvodena (från både riksdagen och partiet)?
Jag kommer att tänka på pastor Fossmo, som har gift sig för tredje gången, på all beundrarposten från kvinnor till dömda våldsbrottslingar
.
