larsflemstroms

Hörde idag att ett växande hälsoproblem är att unga män köper potensmedel på nätet. Detta är ett hälsloproblem, dels eftersom potensmedlen är okontrollerade och farliga, och dels därför att behovet av sådana medel hos unga män tyder på en bakomliggande sjukdom eller störning, somatisk eller psykisk. Hos en frisk befolkning har unga män det rakt motsatta problemet: att det går för tidigt för dem. Unga män har idag inte bara en lika dålig, eller ännu sämre, kondition som gamla gubbar, vad gäller idrottsliga prestationer.

 

Nu har de också samma sexuella problem som gamla gubbar. Men orsakerna skiljer. Hos äldre män är orsaken rent  somatisk och har att  göra med blodtryck och liknande. Hos de unga männen är orsaken psykiisk: orimliga prestationskrav och motstridiga krav. De ska tillfredsställa varje kvinna, som så begär, men inte ta några initativ själva. De får inte ens ge en kvinna en "oönskad" komplimang. Parallellt med detta lever den gamla mansrollen vidare, att mannen ska vara aktiv och ta initiativ. Me too-kampanjen har alltmer utvecklats till en häxjakt på män och på naturligt manligt beteende. Att kön av unga män, som inte trivs med sin könsidentitet och vill bli omoperarade till kvinnor, är inte förvånande. 

 

När myndigheten Diskrimineringsombudsmannen ibjöd till ett Me too-seminarium anmälde sig endast fem personer, och arrangemanget fick ställas in Så stort är alltså det verkliga intresset. Det är en elit, som driver kampanjen. Men jag läser hur själva samhällslimatet har sexualiserats. På självaste Blogg.se hemsda läser jag "Fuck cancer", översatt till svenska "Knulla kräfta" (om man även översätter "cancer" till svenska. Kvinnliga lärare kallas "horor", och svenska unga män som har inlett en relation med någon invandrartjej hotas av hennes bröder "Jag ska knulla din morsa". 

 

Vad är det som händer med Sverige. Och det "tafsas" på krogen. På de gamla dansbanorna, som kallades "köttmarknader", är krogkulturen tog över, fick man inte ta på en kvinna, om hon inte hade tackat ja till en dans. Och det var nästan lika mycket kvinnornas köttmarknade som männens. Kvinnorna hade ju rätt att nobba. Och mot slutet av kvällen var det damernas halvtimme, när kvinnorna bjöd upp. En man, som hade brutit mot etikettsreglerna, (vilket hände väldigt sällan) blev inte uppbjuden. 

 

Vad nu då, är det inte de som förtrycker sina kvinnor, gifter bort sina döttrar och könsuppdelar skolbarnoch begår gruppvåldtäkter? Nej, för det första kan man inte dra alla inom en hel folkgrupp - eller som i det här fallet flera folklgrupper med ett gemensamt religiöst ursprung - över en kam. Och för det andra måste man skilja mellan äpplen och päron, eller ska jag säga mellan ätlig och giftig svamp, även om de ser likadana ut och är svåra att skilja åt. 

 

Man behöver bara antyda att en viss etnisk grupp är överrepresenterad som gärningsmän till vissa brott, för att skränvänstern böjar skria om  islamofobi och rasism. Det som jag kritiserar i det här inlägget är den rumsrena islamofobin - eller ska vi säga religionsfobin - som yttrar sig i att alla yttringar av en religion ska förbjudas och bestraffas. Det finns ingen rim och reson, när man även vill förbjuda sådant som äldre svenskar ha vuxit upp med, och som de absolut inte har tagit någon skada av. Exempelvis könsuppdelad gymnastik- och simundervisning, som ju till sin natur medför att mycket naken hud exponeras. Det har till och med funnits särskilda flickskolor i vårt land. 

 

Och nog är det sextrakasserier när organisationen Muslimska Feminister avkrävs att avsäga sin islam för att erkännas som feminister? Det pågår tydligen en diskussion bland troende muslimer om vad som är förenligt med islam. Det är en diskussion, som vi som inte är uppvuxna inom islam, har svårt att förstå p.g.a. våra kristet-västerländska eller västerländska-ateistiska referensramar. Desto märkligare då att sekulariserade liveraler och vänsterpartister är helt överens med Sverigedemokraterna om den "rätta" tolkningen av islam, att det finns en skala där man i ena änden är "hundra procent människa fullt ut human" och i andra änden "hundra procent muhammedan." 

 

 

 

 

Varför reagerade ingen av de ledande sverigedemokrater, som satt på första raden, medan talet hölls? Höll de med om att muslimer inte är människor, eller uppfattade de inte talet på det viset? Han sa "Hundra procent fullt ut människa. Human. Det som man menar med det begreppet". Detta faller utanför den vedertagna defintionen av "rasism", som består av fem olika kriterier, som ska vara uppfyllda. Å andra sidan är det vanligt att kända nazister medvetet uttrycker sig otydligt, så att inte alla fem kriterierna ska vara uppfyllda i samma uttalande. 

 

Just idag har en miljöpartistisk riksdagledamot tvingas lämna partiet på grund av ytterst diffuska anklaglelser om "gränslös beteende" samt "kränkning i ett fall". Staffan Heimersson, mångårig kolumnist på Aftonbladet, har idag blivit avstängd sedan ha kritiserat Me too-kampanjen.  Enligt Aftonbladet är orsaken att han just idag har uttryckt  en opassande kvinnosyn i en intervju i en annan tidning. 

 

SD-killen ifråga har just sagt enligt Aftonbladet, att han drabbades av "ett hjärnsäpp" och att ham menade hundra procent humanist". Hjärnsläpp låter ju allvarligt, som en svår sjukdom. Men en person som är ovan att tala inför en större publik, kan ju få en viss "ramfeber" och glömma bort de exakta orden, man tänkt säga. Är han nazist eller är han bara något som den stockholmsbaerade kultur- media- och politikeliten föraktar mest: en lantis, som är ovan att uttrycka sig och uttala sig som man ska i de fina salongerna? SD:s partiledare Jimmie Åkesson, som nu gör allt för att bli en av finfolket, var mycket snabb att fördöma sin partikamrat, som han påstod sig inte ens veta vem han är.

 

Nej, SD är inget för lantisar. Är det egentligen någon skillnad mellan AB, MP och SD? 

Jag syfter givetvis på flyktingbarnen, som flytt till Bangla Desh sedan deras byar bränts ner, helt ensamma därför att båda deras föräldrar har mördats, tillsammans med en förälder eller annan vuxen släkting. De behöver inte ha varit ensamma länge i flyktinglägret, det räcker att de gått vilse i trängslen under någon timme, för att de ska rövas bort av kidnapparna, som säljer dem vidare. Jag har tidigare skrivit att det bästa för dessa barn kanske inte är att komma till Sverige, utan att återvända hem till Rakhine-provinsen i Burma, förutsatt att där råder fred och stabilitet. Vilket nog snarare är en önskedröm än något som verkligen kommer att ske. 

 

Men vad gör vi om ett sådant barn påträffas i Sverige framöver, och kanske inte ens vet sitt rätta namn och varifrån det kommer? Vad gör vi om ett antal sådana barn blir friköpta från någon slavmarknad någonstans i världen, eller befriade från annat sätt? Om polisen stormar en underjordisk bordell i Sverige om några år? Eller om vuxna rohingyer har lyckats ta sig illegalt hela vägen till Sverige med avbetalningskontrakt med flyktingsmugglarna.Kan vi ens lita på att de verkligen är rohingyer, när de kommer att sakna ID-handlingar. ID-handlingarna blev de fråntagna av den burmesiska militären, innan de lyckades fly över gränsen till Bangla Desh - där du nu har uppehållsrätt under två månader. Innan de ska åka hem, eller om möjligt fortsätta flykten till något annat land.

 

Låt mig påminna om att denna uppehållsrätt i Bangla Desh under två månader är det mest generösa flyktingmottagadet som något land i hela världen har erbjudit rohingyerna. Har Sverige någon som helst beredskap för att hantera situationen, om vi på något sätt skulle bli indragna i flyktingkatastrofen? Det kommer vi att bli, om vi inte snabbt kan ge akut hjälp på plats i Bangla Desh och därefter hjälpa till med återvändandet hem om två månader. Den 27 november 2017 var skammens dag för den svenska medmänskligheten. Miljöpartiet lyckades med sin utpressning mot de socialdemokratiska ministrarna.

 

Regeringen har beslutat att belasta de redan hårt pressade svenska kommunerna med nya utgifter. För personer som vistas här illegalt efter att ha fått avslag på¨sina asylansökningar, eftersom de helt enkelt saknar asylskäl. Hur ska samma kommuner klara av att skaffa fram gode män, familjehem, barnpsykiatrisk expertis och hela faderullan till i händelse av att rohingyabarn börjar komma hit? Jag citerar från Ledarsidorna.se:

 

 

Med gårdagens regeringsutspel har man inte ens skipat rättvisa mellan asylsökande i Sverige. Om vi antar att även 18-åringen som kom direkt från Afghanistan och talade sanninge om sin ålder och sitt ursprung, också gömmer sig i Sverige efter avvisningsbeslutet, så borde väl ändå han ha stått närmare uppfyllelse av asylkriterierna än de, som nu ska få "en andra chans"? Trots förbudet mot ministerstyre i den svenska grundlagen, har regeringen nu gått rakt in i en grupp myndighetsärenden och bestämt att någon likhet inför lagen inte ska råda mellan de asylsökande. Detta är bi business, för den yrkeskår som har till uppgift att särskilt värna rätltssäkerheten och likheten inför lagen. Jag citear Ledarsidorna.se igen:

 

 

Thomas Bodströms, som nämns, var justitieminister i den socialdemokratiska regeringen i början av 2000-talet. Han fortsatte sin verksamhet som advokat under tiden som minister. Som justitieminster bidrog han till att asylprocesserna blev dyra reför staten och lönsammare för advokatskrået - och inte minst till att asylprocesserna kommit att dra ut så mycket på tiden. När nu flyktinglobbyn kräver att de långa väntetiderna på besked ska vara en grund för en ytterligare omprövning ("en ny chans") ska vi minnas vilka som har skott sig på de ständiga omprövningar som redan har varit. Och i hög grad har bidragit till anhopningen av oavgjorda ärenden hos Migrationsverket. 

 

 

Trots att flyktingvågen redan flera gånger om överstiger Bangla Desh' "mottagningskapacitet" har man ännu inte stängt gränsen mot Burma. Det är ännu värre på andra sidan.En förklaring kan vara att bangla deshierna själva drabbades av en liknande flyktingkastrof för 46 år sedan. Då var det de själva som flydde och "ockuperade" indiska bönders marker. Det slutade med att Indien skickade in sin armë i Östpakistan, som Banga Desh då hette.Omvärldens och inte minst Sveriges, fördömande av den indiska "aggresionen" var kraftig. Men faktum är att Bangla Desh sedan dess är en egen stat, som under det senaste årtiondet har förvandlats från ett av världens fattigadte länder till en av världens snabbast växande ekonomier

 

Välståndet har dock ännu inte kommit hela den banla deshiska befolkningen till del. Bangla deshiska industriarbetare, som bla. förser Sverige med billiga kläder, kan fortfarande inte räkna med en längre medellivslängd än 35 - 40 år.Landet klarar inga stora påfrestningars utan att slungas tillbaka till den djupa misär  som man just börjat att ta sig ur. . 

 

 

 

Regeringarna i Bangla Desh och Burma har nu kommit överens om att "repatrieringen" av flyktingarna ska påbörjas om två månader, d.v.s. i månadsskiftet januari / februari 2018. Ingen vet hur det kommer att gå. Man kan befara det värsta. Men vi bör givetvis hoppas på det bästa. Alla hoppas på det bästa, men i den svenska debatten hörs inte ett pip om hur det bästa ska bli verklighet och vad detta kommer att kosta skattebetalarna i de rika länderna. Och hur vi ska få fram pengar. Den svenska självgodheten är fullkomligt absurd. Föräldralösa barn, som verkligen är barn, förväntas återvända till sina nedbrända byar för att begrava kvarlevorna efter sina föräldrar och börja om på nytt. Unga män i värnpliktsålderna förväntas inte klara ett liv i Afghanistan. 

 

Egentligen har jag inget emot att de föräldralösa barnen i flyktinglägren i Bangla Desh får svenska adoptivföräldrar. Men under det absoluta villkoret att de svenska adoptivföräldrarna, är beredda att följa med sina nya barn hem till Burma och bo där tillsammans med sina barn så länge de lever. Det kan inte helt uteslutas att den burmesiska militärens framfart hade varit mindre våldsam, om det även hade bott vita människor i de våldtagna byarna. Vita människor, som hade kunnat rapportera minut för minut vad som skedde. Nu finns bara flyktingarnas egna berättelser. 

 

Ja, vi får verkligen hoppas att repatrieringen går bra. Men världen måste också ha en beredskap att hantera det värsta. Det måste finnas utrymme även i det svenska mottagningssystemet. De, som inte behöver skydd, måste lämna landet. Därför ska tillfälliga uppehållstillstånd på 1 - 3 år, med möjlighet till förlängning, vara regel. Vistelsen i Sverige för den som har tillfälligt uppehållstillstånd ska användas för att förbereda återetableringen i hemlandet. En arabisktalande flykting, som behärskar sitt hemlands språk, har kanske större nytta av studier i arabiska än i svenska?

 

Vi har ingen klar bild av vad som har hänt i Burma sedan mitten av augusti. Det mesta tyder dock på att pogromerna började sedan burmesiska gränsvakter hade mördats,. och att rohingyer (d.v.s. den folkgrupp som flyktingarna tillhör) fick skulden. Men det är inte säkert att gärningsmännen var rohingyer. Kan den våldsamma upptrappningen av konfliten i Burma ha ett samband med de militära motgångarna för IS i Syrien och Irak? Å andra sidan har ju pogrommerna mot rohingyerna i Burma pågått under flera år.Så visst kan en grupp rohingyer tilll slut ha besämt sig för väpnad kamp - med detta fruktansvärda resultat. 

 

Den svenska debatten har snöat in på två ämnen, dels me too-kampanjen och dels de så kallade ensamkommande flyktinbarnen, som varken är barn eller flyktingar och ej heller har kommit ensamma eller saknar föräldrar. De, som verkligen är flyktingar har som bekant fått uppehållstillstånd. Medan dessa kampanjer pågår i Sverige, väller flyktingar som verkligen är barn, och dessutom har sett sina föräldrar dödas, in över gränsen till det redan överbefolkade landet Bangla Desh. 

 

 

Min inställning är den, att när nu så många svenskar vill hjälpa, så ska hjälpen gå till de mest behövande. Och de mest behövande just nu är de föräldralösa flyktingbarnen i Bangla Desh. Och inte de afghanska unga männen i Sverige, som har fått avslag på sina asylansökningar. Dessa börjar ju för övrigt allmer uppträda som en ockupationsmakt i Sverige, som punktmarkerar statsminister Stefan Löfvén, och hindrar regeringsarbetets behöriga gång. Det är ju så ockupationsmakter brukar uppträda i ockuperade länder, om de inte helt sonika har bytt ut landets regering mot en egen marionelttregering. 

 

Det kommer väldigt motstridiga uppgifter om vem som är angripare i Rakhine-provinsen i Burma och hur det hela började. Båda sidor utelämnar viktiga fakta. De, som försvarar den burmesiska militären pratar gärna om en massinvandring av muslimer från Indien under den brittiska koloniialtiden och kanske under de första decennierna därefter och att den nuvarande konfliten började med terroristattacker mot burmesiska gränsvakter i mitten av augusti i år. Men var det verkligen startskottet och inte bara en våldsam upptrappning av ett krig som redan hade pågått under flera år? Kan det finnas någon annan förklaring till att flera länder har översvämmants av flyktingar från Rakhine under flera års tid?

 

 

 

 

 

Jag börjar tro att de många friande domarna i våldtäktsmål beror på mer än dåligt bevisläge... En medelålders manlig domare, som har tafsat på den unga, kvinnliga notarien före rättegången är kanske inte helt opartisk som rättens ordförande? Och blir förövaren dömd, så blir det kanske till ett lindrigare straff än vad lagstiftaren har avsett, och naturligtvis ingen utvisning. Tidigare dömda för våldtäkt har ju begått nya våldtäkter i Sverige. Hur det nu gäller att stämpla vanliga och helt oskyldiga svenska män som förövare och offren som medskyldiga visar nedanstående citat från Folkbladet i Norrköping., Widar direkt 18 oktober:  

 

Det mest uppseendeväckande är hur kyrkan lokalt har hanterat situationen då en 14 årig flicka på konfirmationslägret berättade för kyrkans medarbetare att den unge mannen utsatt henne för sexuella trakasserier och ofredanden. Flickans föräldrar underrättades inte om det inträffade. Någon polisanmälan gjordes inte. Att den unge mannen tilläts ligga i flickornas rum under konfirmationslägret är naturligtvis mycket märkligt. Att mannen var muslim på ett kristet konfirmationsläger tillför ytterligare en dimension som naturligtvis har betydelse.

Den unge mannen från Afghanistan har tidigare varit asylsökande men befinner sig nu enligt tingsrättens dom ”olovligen i landet”.  Efter domen i tingsrätten publicerade den unge mannen en text på sin Facebooksida där han beskrev sig som oskyldig och att motivet bakom dessa anklagelser var att ”smutskasta” honom. Han anklagar alltså den 14-åriga flickan för att ljuga och hitta på därför att hon – och kanske andra – vill smutskasta honom.

Hundratals till synes vuxna kvinnor bedyrade snabbt sin tilltro till honom på Facebooksidan – innan mannen raderade sidan – och föll således även de in i anklagelseakten mot den 14-åriga flickan. 

Riktigt patetiskt blir det när biskopen i Linköpings stift ber flickan och hennes föräldrar om förlåtelse. Den för konfirmandlägret ansvariga församlingspedagogen hade inte bett om förlåtelse, utan hade i stället förebrått föräldrarna för "rasism". Detta hände visserligen före me too-kampanjen, men finnds verkliigen inga likheter med "sila mygg och svälja kameler", när man ser hur olika kvinnor reagerar beroende på vem mannen är? De här unga männen, som påstår sig vara barn, har helt klart en sexuell attraktion på sina kvinnliga beskyddare, vars moderhjärtan även klappar för "barnen". 

Jag vet inte om den unge mannen har gått i någon muslimsk friskola i Sverige. Men det är föga sannolikt. Utbildningsminister Gustav Fridolin, mp, som uppenbarligen hoppas på ett välbetalt jobb inom friskolesektorn vill inte förbjuda de muslimka friskoorna, men är oerhört upprörd för att de "inte följer läroplanen" utan könsseparerar eleverna under simunderviningen m.m. Han vill i likhet med resten av det politiska etablissemanget förbjuda religiösa inslag i undervisningen i de religiösa friskolorna. 

Han hänvisar till Europakonventionen för mänskliga rättigheter, när han å ena sidan inte vill förbjuda religiösa friskolor och å andra sidan vill förbjuda dem att vara just religiösa. I denna konventionen står att föräldrar har rätt att uppfostra sina barn i sin egen religiösa eller filofiska övertygelse. Detta gäller även valet av skola. 

Muslimska friskolor, som lär ut våldsbejakande islam och att våldtäkter är rätt, ska stängas. Det tycker jag, Men sådan undervisning är inte enligt traditionell islam. Så nu använder politiker och opinionsbildare terrorism och sexuella övergrepp som tillyggen mot den undervisning i islam, som sannolikt är det bästa motmedlet mot extremism hos personer med muslimsk tro. 

Det finns större anledning att förbjuda Svenska kyrkans konfirmandläger än att förbjuda de musliska friskolorna. Människor  med muslimsk tro, vilka vistas här helt legalt, finns redan i Sverige. Det är ganska sent påkommet att sådana människor inte ska finnas i Sverige. Men uppenbarligen hoppas vissa svenska politiker att den muslimska tron ska dö bort med den första generationen muslimska invandrare., genom en fullständgt vidrig "tolkning" av konventionen. 

Men det är de, som vistas här illegalt, som inte ska finnas i Sverige. De ska inte heller finnas på Svenska kyrkans konfirmandläger. Är det inte märkligt att, dessa konfirmandläger å ena sidan tillåts ha "könssegregerade" sovsalar, och å andra sidan en ung muslimsk man, som är "nyfiken på kristendomen" , tillåts sova bland flickorna?

Kan inte Svenka kyrkans numera starkt sexueliserade budskap, som snarare är en hyllning av gamla hedniska frukbarhetsgudar än kristendom, vara en delförklaring till den unge mannens beteende. DET bad inte biskopen om förlåtelse för. Det är å ena sidan fel att skuldbelägga alla "vita heterosexuella män", men å andra sidan kan man inte bortse från sexualiseringen av hela vårt samhälle, vilket åtskilliga av de, som nu skriker högst om övergreppen, själva har bidragit till. 

Normkritik, leder till normupplösning. Det är ju själva syftet med normkritiken. När gränser suddas ut, kommer gränserna att överträdas av allt fler. Även av fler vita heterosexuella män, givetvis. 

 

 

 

 

 

 

Det har drivits kampanjer, inte minst från politiskt håll och från ledande opinionsbildare, att våldtäkter och andra avsiktliga sexuella kränkningar av kvinnor, är ett normalt beteende hos heterosexuella,vita män, och i vart fall att ingen etnisk grupp är överrepresenterad i våldtäktsstatistiken. Man pekar på storbönder som gjorde pigor "på smällen" under 1800-talet och att orsaken är "könsmaktförtrycket'" i det gamla samhället. Vad man helt förtiger är de intensiva kampanjerna mot detta ofog och för en "moralsik upprustning" hos både könen, vilken tog sin början under 1880-talet och pågick långt in på 1900-talet, med föld. bl.a. att den öppna prostitutionen upphörde och det började anses skamligt att ha varit med en prostituerad. 

 

Undanstoppad i historiens skräpkammare för förbjudna folkrörelser är den under 1950-talet aktiva kampanjen Moralisk upprustning, och dess skarpa kritik mot Kinsey-rapporten (som propagerade för alla mäns rätt att ha sex och att "vi måste släppa till våra unga flickor") Kinsey-rapporten blev fullständigt nedgjord. Även män skulle vänta med sex till de gift sig, och därefter hålla sig enbart till sin hustru. Det var den svenska moralsynen så sent som under 1950-talet och början av 1960-talet. Många som var unga män på den tiden kan berätta hur de förbjöds av sina föräldrar att vara tillsammans med jämnåriga kvinnor, eftersom den unga mannens föräldrar inte ville ha något trubbel med den unga kvinnans föräldrar. Unga män var hårdare hållna än unga kvinnor. 

 

Så kom den så kallade sexuella frigörelsen. Jag ska inte gå närare in på den, än att den stöddes av skenheliga organistioner som RFSU och av ledande politiker av båda könen. Med fri abort, skulle problemen vara lösta. Idag går normkritiken på högvarv och småbarn indotrineras i en normkritiskt och översexualiserad normlöshet. Kulturminister Alice Bah-Kunke, mp, har beviljat statsstöd på flera miljoner till teatergruppen Unga Klara, för att den är den enda teatergruppen som vänder sig speciell till barn och ungdomar, enligt regeringen. Jag citera från hemsidan ur "Snoppen blöder", som ":är en transterapipolitisk chakraritual ".  

 

 

 

 

"På många sätt lever de upp till, med råge, det som krävs för att kunna utses till en nationalscen för barn- och ungdomsteater, säger kulturminister." En spekulation i kastrationsångest hos småpojkar, som uppfosrtras till att bli osäkra på sin könnsidentitet, säger jag. Att hälsan inte tiger still, bevisas av att inte ensfrikyrkorna, och än mindre  KD vågar säga ett pip. 

 

Motredaktionen torde komma. Och den kommer att bli ett överdrivet mansideal. Det har kanske redan börjat, in normupplösningens spår? De, som kommer att vara unga män om 10 - 20 år, kommer att ha vuxit upp som det förtryckta könet. 

 

Det förekommer att föräldrar avsiktligt skadar sina barn, för att de ska få en diagnos, som ska bevisa hur hjälplösa och vårdbehövande de är. Detta beteende hos föräldrar (nästan enbart mödrar) kallas munschausen by proxy. och kan vara en anledning till att barn tvångsomhändertas från sina föräldrar  Barnet har gjorts till ett vårdobjekt i stället för att vara ett subjekt som ska ha hjälp att klara sig själv. Modern vill inte acceptera att hennes lilla barn har blivil äldre och mer och mer kan ta hand om sig själv. 

 

Rollerna mellan vårdare och vårdtagare har blivit som ombytta.Detta förekommer även inom den profesionella vården, och har beskrivits av psykiatriprofessorn Thomas Szasz, som det ömsesidiga bedrägeriet. Terapeuten söker bekräftelse som oumbärlig för patienten, som gör allt för att uppfylla terapeutens behov av bekräftelse. Patienten glider allmer in i sin sjukroll. Och hon / simulerar inte, utan är sjuk på riktigt. Sjukdomen heter inlärd hjälplöshet. 

 

Unga män från ett land, där manlighet, styrka och beslutsamhet inte minst vad gäller mäns "rätt" att bestämma över sina mödrar, systrar, fruar och döttrar, möter i Sverige en totalt upp och nedvänd tillvaro, där kvinnor inte bara sitter som beslutsfattare på myndigheterna, utan dessutom behanndlar de unga männen som om de fortfarande vore blöjbarn. De blir ständigt indoktrinerade om vilka faror som väntar i hemlandet, om de blir tillbakaskickade dit. De blir livrädda för att mista den trygga famnen. För att undvika detta, som de förmodar, hemska öde, spelar de med. Och de befinner sig ju i en faktiskt beroendeställning till den svenska kvinnan med det enorma behovet att bli bekräftad. 

 

Jag har mötts av konstiga reaktioner på grund av mitt förra blogginlägg, bl. a att jag skulle vara "fördömande" mot dessa unga män, som fått sitt mansideal totalt slaget i spillror av de svenska kvinnorna. Men de,som jag kritiserar är inte offren för den inlärda hjälplösheten, utan de som lär ut i eget syfte. Ekonomisk vinning och känslomässig bekräftelse. Att adopotera är dyrt. Uppdrag som god man eller fosterhem är mycket lönsamt. I själva verket har dessa, och speciellt de gode männen (kvinnorna) misskött sin uppgift mycket grovt, . 

 

Nu påstår kampanjmakarna att inte ens dagens tonåringar i Afghaniinstan vet vilket är de är födda.  Det stämmer kanske för den som är 75+ , men knappast för dagens unga afghaner. De kan annars fråga sina föräldrar, som säkert kan relatera till krig och politiska händelser under de senaste tjugo åren. Och har de levt som flyktingar i Iran sedan barnsben, vet de iranska myndigheterna både när de kom till Iran och hur gamla de var då. Nu har media hittat ett riktigt smaskigt fall, som används för att "bevisa" att Migrationsverkets beslutsfattare är helt från vettet. Detta för att få oss att tro att lika grova "misstag" har gjorts med de, vars ålder har skrivits upp till 18 år och äldre,

 

Man har nu visat upp två bröder, som uppges vara 12 och 13 år gamla, och ska skickas hem till sina föräldrar eller släktingar i Afghanistan. För mig råder det inget som helst tvivel om att bröderna är under 18 år. För mig ser de ut att vara klart under 15 år., varför den uppgivna åldern 12 respektive 13 år  med all sannolikhet stämmer. De har kommit hit tillsammans med vuxna, som inte är deras föräldrar, men uppges vara släktingar, som har fått asyl. De borde kunna ge uppgift om föräldrar eller andra släktingar i Afghanistan. 

 

Såvitt jag vet är det inte Migrationsverkets uppgift att se till att avvisde personer återförenas med familj / slåktingar i hemlandet. Men någon svensk myndighet torde ju ha det ansvaret vad gäller minderåriga. d.v.s barn enligt gängse språkbruk. Jag gissar på socialtjänsten i den svenka kommun, som barnen vistas i före avresan. Det kan ske genom att sociala myndigheter i hemlandet tar över ansvaret, om inte den svenska myndigheten för kontakt med föräldrarna och barnen transporteras dit de befinner sig. Afghanistan må vara ett oerhört primitivt land, sett med våra ögon. Men att man helt skulle sakna civilisation, är bara en av de många rasistiska fördomarna, som frodas hos svenskar som kallar sig anti-rasister.  

 

Och dessutom har de ju en god man i Sverige, vilken arvoderas av den svenska kommunen. Men i stället för att göra vad de ska, tillgodose den unges intressen, gör många gode män tvärtemot, och skrämmer upp och försvarar på alla sätt de kan, de ungas återkomst till och återetablering i hemlandet. Den som obehörigen skiljer ett barn under femton år från dess föräldrar, begår ett allvarligt brott, som kan ge fängelse enligt svensk lag. Man berövar ju härigenom barnet dess rätta familjeställning.

 

Detta är fallet, även om man hade föräldrarnas tillstånd att ta med sig barnen.Om de ville att pojkarna skulle växa upp i ett annat land, borde de ha anmält dem till internatioenll adoption hos en afghansk myndighet. Men som det har visat sig, är inte ens alla som har blivit lagligen adopterade från mycket fattiga förhållanden i Asien, överförjusta över att ha fått växa upp som svenskar. Och vad gäller just Afghanistan, ska vi inte glömma det mycket starka klansystemet, som finns där. Klanen hade med all sannolihet hjälpt till att få fram ett fosterhem i familjens egenhemtrakt om föräldrarna inte kunnat ta hand som sina barn. 

 

I stället för att ge en allsidig belysning av problemet  med de växande barnstölderna - som i en del fall är ren barnhandel - har alltså SVT försvarat och förskönat en kriiminell handling som något berömvärt. SVT:s egen medarbetare Fredrik Önnevall, kämpar nu i domstolarna för att slippa straff för människosmuggling, när han har tagit med sig en "föräldralös" 15-årig flyktingpojke.från Grekland till Sverige.  

 

Det är naturligtvis inte "obehörigt skiljande" av barn från deras föräldrar, att - med föräldrarnas medgivande - bjuda andras barn till barnkalas i sitt eget hem. Men i fallet med de båda afghanska pojkarna har man tagit med barnen på en förmodlingen mycket strapatsrik resa runt halva jordklotet, och försvårat deras återbördande till hemlandet. Dett är någonting helt annat än de s.k. ensamkommande flyktingbarnen i värnplikståldern. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varbergs tingsrätt har skrivt i sin dom att mannen "överskridit en saklig kritik mot araber som grupp." Men att det skulle finnas skäl till saklig kritik mot araber som grupp är ju lika mycket hets mot folkgrupp  som den ursprungliga formuleringen. Men det senare har skrivits anven juridiskt kunnig person, som borde känna till var gränsen går mellan lagligt och olagligt och inte minst förstå innebörden i orden "saklig" och "som grupp". Vad sysslar våra domstollar (ska förstås vara domstolar) med. Försöker de lära ut hur man skriver i länder med offentlig censur, för att få otillåtna åsikter publicerade? -

 

Nu väntar vi bara på att fallet ska passera genom rättsinstanserna, så att vi får ett besked från Högsta domstlen om vad det är för fel. som inte finns hos andra mäniskor, på just araber. Som grupp. 

 

Om man stödjer dessa s.k. befrielserörelser är man alltså skyldig till död och lidande hos den palestinska befolkningen i ännu högre grad än bland israelerna. Terroristangreppen mot israeliska mål har ju hittills inte dödat så många som avsett., bland annat tack vare israeliska motatacker.Om ett uppror eller dylikt ska kunna försvaras, ska det finnas en chans till framgång och lidandet för den egna civilbefolkningen ska vara proportionerligt. Attackerna mot Israel har hittills inte uppfyllt dessa krav. Och har dessutom permanentat motsättningarna mellan israeler och palestinier för lång tid framåt. Och har dessutom blockerat varje möjlighet till en uppgörelse mellan partierna, vilken skulle kunnat tillförsäkra palestinierna rätten till deras eget land. 

 

Den partiska svenska politiken har alltså inte ens varit till gagna för palestinierna. Och som pådrivare bakom denna politik bär Gahrton ett stort ansvar. På motsatta sidan i den svenka debatten finns de,som säger att Irael är det enda ljuset och den enda demokratiska landet i Mellanöstern. Men hur demokratiskt är Israel, sett till hur den palestinska befolkningen behandlas av de iraeliska myndigheterna (bortsett från frågan om vem som egentligen bär den yttersta skulden till denna behandling)? Det kan diskuteras.

 

 

Såsom nuvarande restriktioner mot handel med Ryssland, vilka har som direkt syfte att framkalla fattigdom och misär. Och i förlängninen av detta ett uppror mot regimen. Som givetvis slår tillbaka och kväver alla allför högljudda protester. Jag tycker att i synnerhet Liberalelrnas Jan Björklund lekder med elden, om syftet nu är att uppfinna militära hot för att motivera L:s krav på mer pengar till den svenska försvaret eller att driva in Sverige i Nato. Det kommer slappa, vårdslösa och oprcisa uttalanden från Björklund, i still mef "Ryssland och Putin", som om det gällde något allmänt känt. varje gång Liberalerna skramlar med den svenska krigskassan för att visa hur tom den är.

 

Medan väst fortfarande hyllade Jeltsin, som det demokratiska Rysslands skapare, fastän han styrde med dekret (presidentorder) utan en tanke på demokratisk förankring. avancerade en från början obetdlig liten byråkrat vid namn Vladimier Putin. sakta men säkert uppåt genom den ryska maktapparaten för att han faktiskt kunde få något uträttat i det allt värre kaos som rådde, när Jetsin ägnade alltmer tid åt flaskan än åt det väldiga landet. Så blev Putin Jeltsins kronprins, som tog över när Jeltsin inte längre kunde slita sig från flaskan. 

 

Putin blev snabbt omättligt populär, inte minst bland de ryska pensionärer som hade överlevt åren med Jeltsin (medellivslängen i Ryssland hade sjunkit med flera år) eftersom pensionen började komma varje gång den skulle komma, och inte bara var sjätte måndad. När Putin ställde upp i sitt första presidentval, hade han mig veterligt fortfarande ingten partiapparat, som kunde driva valrörelse bakom sig. Utan enbart ryktet om sig att vara nykter och skötsam, med en otrolig arbetskapacitet. 

 

 

Den franska presidenten har däremot ingen majoritet av väljarna bakom sig. Tack vare det franska valsystemet har han slagit ut sina medtävlare i olika valomgångar, och har alltså vunnit presidentvalet med 43 % (om jag minns rätt) av de avgivna rösterna. Många franka väljare avstod från att rösta eftersom de inte ville stödja någon av de kvarvarande kandidaterna.i den andra valomgången.  Den franska presidenten Macron torde därmed ha fått stöd av ungefär en lika stor andel av de röstberättigade som USA;s president Donald Trump. Förutom att alla amerikanska medborgare inte ens är röstberättigade. måste man genomgå en kränlig registeringsprocedur innan man kan rösta.

 

 

Vi har nämligen ingen censur i Sverige, bara självcensur. Och därför har vi fått lära oss att hata Trump och Putin oc.h älska Macron samt tycka synd om Nordkoreas diktator Kim Jung-un eftersom Trump är så stygg mot honom och inte låter honom leka som han vill med sina atombomber. 

 

 

 

 

 

 

Den socialdemokratiska pressen är djupt involverad. Tänk bara på Aftonbladet, som framställer sexmord på unga, vackra kvinnor som något nästan lustfyllt. Jag vågar påstå att journalistera på Aftonbladet är ett avskum - även de som inte själva har bidragit - för att de låtit detta ske. De borde ha lagt ner arbetet, gått i strejk med andra ord, mot vissa kollegors spekulationer i sexualiserat våld. Curt Hson Nilsson, som länge var Sveriges ledande porrförläggare - som snarare skildrade rent snusk än erotik, började sin publicistiska bana som journalist på Norrländska Socialdemokraten. Och tryckte sina alster på socialdemokratiska Sjuhäradsbygdens tryckeri ända fram till nedläggningen av porrförlaget. Tydligen ville ingen arvinge driva förlaget vidare efter ägarens död i alkoholism.

 

Nu blåser alltså nya stormar på redaktionerna.Det är den gamla rödvinsvänstern som förfasar sig över hur kapitalister är. För 150 år sedan skrev Karl Marx tjocka böcker om kapitalismen., Hur kapitalister tänker och hur kapitalismen fungerar.Kapitalister är inte növändigtvis onda människor, De är lika mycket fångar i systemet som alla andra. Nu stormar det för fullt, eftersom vänsterintelligentian på nygetsredaktionerna genom en "läcka" har uppptäckt det, som de borde ha vetat sedan de inhandlade den marxistiska litteraturen i de revolutionära bokhandarna för 45 - 50 år sedan. Har de röda bokryggarna bara fungerat som blickfång för beundrande besökare som kommit för tillfälliga ligg?

 

Ett av de hårresande avslöjandena var en intervju med ordföranden för Svenskt Näringsliv, som berättade hur han placerat sina miljoner i olika länder. Idén hade han fått, när han pratat med några kompisar. Och utan att ens vara tillfrågad sa han att visst fanns det ett inslag av egoism. Tja, så kan försåts uttrycka sig. Är inte en viss egoism kapitalismens drivkraft. Aproå det brukar jag vid den här tiden på kvällen, när världens börser har stängt, kolla hur mycket min lilla pensionsfond har växt sedan igår. Vissa dagar har den vuxit med över 100 kr, vilket senast gav mig en extra utdelning med hela fem kronor per månad. 

 

Jodå, direktör Ölstling och jag är nog ganska lika, men för honom handlar det väl födrstås om fem miljoner när det handlar om fem kronor för mig. För oss båda handlar det om så lite, så att vi båda hade kunnat avstå från de extra pengarna, utan att vår livsföring hade påverkats nämnvärt. Jag tror att jag förstår hur kapitalister tänker. Men det finns ett problem. Stora förmögenheter spelar roll, nationalekonomiskt. Det är inte deras ensak vad de gör med alla sina pengar. Ett bra investeringsbeslut och folk får jobb. Eller får åtminstone behålla jobben, om de rkedan har ett sådant. Ett dåligt investerigsbeslut leder inte bara till ekonomiska förluster för kapitalisten själv, utan också till ökad arbetslöshet. 

 

Sådan är kapitalismen. Och det är en av alla nackdelar med kapitalismen, som Marx skrev om. 

 

 

Men det visade sig att ingen av parternas ägarandelar är tillräckligt stora för att affärsverksamheten ifråga ska vara förbjuden enigt amerikanska bestämmelser, som för övrigt har införts under föregående USA-presidents styre. Inga olagligheter har alltså begått, och ingenting har framkommit om några otillbörliga vinster. Utan i stället påstås det hela vara "oetiskt". Jag frågar: PÅ vilket sätt skulle det vara "oetiskt" att göra affärer med ryska affärsmän, som har goda kontakter med Kreml? Finns det ö.h.t. några av större dignitet i Ryssland, vilkainte har goda relationer med Kreml? 

 

Antag att direktör Östling har goda relationer med den svenska regeringen. Får man inte göra affärer med honom, då?

 

Jag vill tvärtemot kappvändarna i media (igår röd, idag...)  påstå att det är oetiskt att INTE göra affärer med ryska handelspartners. Jag finner "västs" handelskrig med Ryssland både oetiskt och direkt ansvarslöst. Syftet med detta handelskrig är ju att framkalla varubrist och dyrtider i Ryssland, att pressa ner det ryska folket i fattigdom och misär, för att det ryska folket ska göra uppror och störta Putin. Har handelskrigets tillskyndare ens haft någon fundering på vem som ska ersätta Putin? Det kan ju bli en riktig tyrann och krigshetsare.... 

 

Ännu mer oetiskt framstår handelskriget mot Ryssland, om man betänker hur Ryssland blev ett kapitalistiskt land, det brutala genomförandet, de svikna löftena (från de amerikanska rådgivarna, som ekonomiskt bistånd) och hur många ryssar som dog under omläggningen. Hur många som söp ihjäl sig, för det enda som fanns att få tag i till överkomligt pris var vodka. Västkapitalister, som  tar ansvar för den uppkomna situationen genom att göra affärer med de ryska kapitalister som man kan göra affärer med, är kanske värda att hedras mer än klandras?

 

Ty sådan är kapitalismen ... som ett tveeggat svärd, som bringar död och förintelse - eller bringar ett visst välstånd genom "business as usual", genom ömsesidig profit. Men de före detta kommunisterna, som dominerar media i Sverige rasar mot det numera post-kommunistiska Ryssland och alla som tycker att det är ett land som man kan göra affärer med. 

Minns du metoo-kampanjen? Det var tydligen något bråk inom riksmedia i Stockholm. Det stormade rejält på Aftonbladet. Någon hade tafsat på en kvinnlig kollega i en badtunna. Jag föreställer mig att det är svårt att rymmas flera personer i en badtunna utan kroppskontakt. Och man klär väl av sig före? Eller var alla för fulla? Vad gjorde kvinnan i badtunnan på firmafesten? Tänk bara, att de här sortens människor har upphöjt sig själva till föredömen, som ska lära oss "vanliga" att tänka rätt i politiska tvistefrågor...

 

Och tänk bara, att Aftonbladets förre chefredaktör nu är programdirektör på SVT. Programmen är hur vinklade som helst. I vilken sorts miljöer formas de goda tankarna? Under redaktionsmöten i en badtunna, där man (och kvinna?) ägnar sig åt sexuella lekar? Ångrar de sig efteråt? Mannen som fick gå från Aftonbladets ledarredaktion skyller på att han var påverkad av alkohol och droger? Har han varit det även när han har skrivit sina krönikor om rätt och fel i politiken? Och bara han?

 

Metoo-kampanjen hade tydligen pågått under tio år i USA, innan den plötsligt "adopterades" av hämndlystna kvinnliga (och manliga?)  journalister i Sverige, som ett led i grälen på redaktionerna. Kampanjen slogs upp jättestort, som en jordbävning, och nervösa politiker skyndade till och försäkrade att de stödde kampanjen. Men sedan någo programledare och någon ledarskribent fått lämna sina tidigare befattningar, var hela kampanjen förbi. 

 

Kampanjen maskerades skickligt som kritik mot ett traditionellt svenskt manligt beteende. Inga invandrarmän befanns skyldiga. Alltså en politiskt korrekt kampanj.

 

Det råder inget tvivel om att det nu råder en mer sexistisk kampanj än någosin tidigare på svenska skolgårdar, där kvinnliga lärare och elever kallas "horor". Aftonbladet är medskyldigt till detta. På grund av den ytterst cyniska spekulationen i sex och våld i kombination, slutade jag köpa Aftonbladet för 15 år sedan. Jag ville inte ekonomiskt understödja de journalistkräk, som fick och får sitt levebröd av ond bråd död för  andra. Hade det funnits någon som helst moral hos Aftonbladets medarbetare hade de gått i strejk mot tidningens inriktning.

 

Även Riksförbundet för Sexuell upplysning , de svenska landstingen och Svenska kyrkan (!) har bidragit till sexualiseringen av det svenska samhället och indoktrineringen av den svenska ungdomen. . En ung man som inte har haft sex, kan idag drabbas av en identitetskris. Hur skaffar de sig sexuella erfarenheter, som ju har gjorts till ett "måste" av måktiga opinionnsbildare. Till vilka hör de svenska landstingen genom en sexualupplysningssida med "panikknapp" avsedd att hindra föräldrar att se vad 13- och 14-åringar får lära sig. 

 

Inom Svenska kyrkan har anordnats "prästfria" konfirmatrionsundervisning, som lett av RFSU och avslutats med diplom "Rätt att knulla" till 14-åringar. 15-åriga pojkar har dömts för våldtäkt på 14-åriga flickor, trots att de varit "lovliga" enligt RFSU och de svenska landstingen. RFSU: tidigare generalsekreterare Åsa Regnér, numera barn-, äldre- och jämställdhetsministler avvek direkt från ämnet och gick till angrepp mot Ebba Bsch-Thor med påståenden om att EBT skulle vara aborotståndare, när de båda var inbjudna för att diskutera metoo-kampanjen. och dess anklagelser mot vanliga svenska män för tafsande m.m. 

 

Men nu, sedan Martin Timell har fått gå från TV4 och Fredrik Virtanen har omplacerats på Aftonbladet, har stormen blåst över och media gör oss upprörda över andra missförhållanden.  

 

______