larsflemstroms

 Eugenia (1830 - 1889), prinsessa av Sverige och Norge. Hon var en av de första svenska kvinnor, som ansökte om myndigförklaring, sedan riksdagen år 1858 hade beslutat att ogifta kinnor kunde bli myndighförklarade efter egen ansökan.



Efter det misslyckade försöket  häromåret att stort fira 50-årsjubileet av beslutet 1958 att kvinnor skulle kunna bli präster, gör kyrkoledningen ett nytt försök att fira. Denna gången är det 50-årsjubileet av de första prästvigningarna av kvinnor, som ägde rum 10 april 1960, som ska firas. Stort. För att göra hänselsen större än den vara, slår kyrkoledningen på stora trumman, och påstår att Sveriges kvinnor blev "myndigförklarade" den dagen. Det är förbannad lögn. Myndigförklarade blev kvinnorna långt tidigare, närmare bestämt 1863*. Och fullt jämställda först några decennier senare.

Mina gamla mostrar, som redan var vuxna när rösträtten för kvinnor infördes 1920, skulle protestera våldsamt mot påståendet att de blev myndigförklarade först 1960. De levde omyndiga hela sina liv, enligt kyrkoledningens definitioner. De hade ju ingen teologutbildning och kunde inte bli präster, även om de hade velat. Och själv är jag också omyndig, eftersom jag inte har fått någon prästkallelse. Gud är bra orättvis!

Och dessutom är ju hela det här tramset, historieförfalskningen, en grov förolämpning mot de kvinnliga präster, som seriöst upplever att de har fått prästkallelse. Vad de än har blivit kallade till, ska de respekteras för sin övertygelse, och inte göras till något slags suffragetter för sekulära ideal.

Gud är bra orättvis, skrev jag! Ja, mot oss män. Bibelns lära är bra avskyvärd, när den inte accepterar manliga barnaföderskor. Snacka inte om "biologiskt omöjligt". För här är det principer, och inte verkligheten som gäller!

Tänk vilken lycka det vore för en man, som inte har funnit en käresta som är beredd att fixa saken åt honom, att kunna gå på krogen och ragga upp någon tillfällig bekantskap som  inte anande ("jag använder p-piller") gör honom gravid!

Det är ju så det går till numera med fortplantningen, men det är ett helkvinnligt privilegium! Hur kan man tro på en så orättvis Gud? Att en så orättvis Gud har skapat allting? Nog måste det väl vara slumpen ändå...

Och för övrigt: Finns det inte lekmanna-ministranter i Svenska kyrkan numera? Varför är det så viktigt att varje person, som ska prästvigas, måste vara beredd att samarbeta "fullt ut" med alla tänkbara, kända och okända, kollegor?

Det är väl att sätta prästerna på en piedistal och lura i dem att de är förmer än andra?

Jag vidhåller att tron och prästkallelseens äkthet ska prövas inför prästvigningen, och sammarbetsförmågan under anställningsförfarandet. Och då vara relaterad till den sökta tjänsten. Varför har inte församlingarna den rätt, som de påstås ha, att själva välja vilka präster de vill anställa. Utan biskopen i Luleå åker till Övertorneå och laxar upp de folkvalda politikerna för att de inte har de politiskt korrekta åsikterna!

Borde inte ärkebiskopen åka ner till Stockholm och läxa upp riksdagen för att den  inte beslutat att varje man ska ha rätt att få en livmoder transplanterad? Samt skyldighet för varje kvinna, som har fött minst två barn, att donera sin begagnade livmoder till transplantation! Så får ju dessa kvinnor dessutom ett fullgott alternativ till både p-piller och abort!

Nej, det är nu dags att båda sidorna i kvinnoprästfrågan accepterar varandras existens!

________

*) Detta år blev alla ogifta kvinnor, som fyllt 25 år, automatiskt myndigförklarade. 1858 hade riksdagen beslutat att ogoifta kvinnor kunde bli myndigförklarade efter egen ansökan. En av dem, som då myndigförklarades var prinsessan Eugenia. Hennes mor, drottning Josefine, förblev dock omyndig. Gifta kvinnor, som fyllt 21 år, myndigförklarades 1921. En av de kvinnor, som då myndigförklarades, var min mormor.

Alla vuxna svenska medborgare blev dock myndigförklarade först 1990, då omyndigförklaringarna av vuxna avskaffades. Omyndigförklaringarna av vuxna är en skamfläck i Sveriges moderna historia. Men egentligen var det bara så att de omyndigförklarade då fick rösträtt. Omyndigförklaringarna av vuxna lever kvar under annan benämning. Och för dessa människor råder total rättslöshet. Jag har inte hört ett ord av protest, från vare sig manliga eller kvinnliga präster mot detta makalösa förtryck av vuxna svenska medborgare. Att kyrkoledningen nu går ut och LJUGER genom att påstå att alla svenska kvinnor blev myndigförklarade genom kvinnoprästvigningarna 1960, är så FÖRBANNAD LÖGN så att jag inte vet ord. Kyrkoledningen borde skämmas.

Jag har själv nästan förstört mitt liv på försök under flera år att få en av dessa omyndigförklaringar i praktiken som förekommer än idag, upphävd. Det gäller en kvinna som jag håller kär. Men detta att jag är myndig och hon "omyndig", har stått emellan oss hela tiden. Hon är inte det minsta förståndshandikappad (Och de ska väl inte heller vara andra klassens medborgare?), utan det är ett rent rättsövergrepp, som illvilliga personer ligger bakom.

Låt mig bara nämna ett exempel på Svenska kyrkans skamliga anpasslingspolitik gentemot den jordiska överheten: När jag behövde en fullmakt för att företräda min vän i domstol, frågade vi ett par kvinnliga diakonlever och de ville bevittna fullmakten. Det vägrade de göra, med hänvisning till "risken" att hon skulle vinna i domstolen. De ville inte stöta sig med en kommunala överförmyndaren!

Och dessa diakoner innehar nu "vigningstjänster" i Svenska kyrkan. Kvinnors tillträde till "vigningstjänsterna" har inte alls gjort alla kvinnor myndiga.

Midvinterblotet gav säkerligen de församlade en känsla av mening. Men Gud är inte detsamma som människors känslor. - Skiss av Carl Larsson för Nationalmuseum 1915. Skissen är väldigt suggestiv, men ohistorisk. Männen till vänster blåser i lurar från bronsåldern, medan männen tilll höger bär rustningar från vikingatiden. Konstgenren är nationalromantik.



På en annan blogg läser jag att Gud är kärlek, ljus och mening.

1) Jag skulle snarare säga att Gud är  Fader, Son och helig Ande, som ger kärlek, ljus och mening.

2) Tydligast finns Gud i den historiske Jesus som levde, dog och uppstod. Ja, och denne Jesus möter vi idag i nattvarden, som är ett mysterium* - på ett mer konkret sätt än:

3) Guds allestädes närvaro (den lutherska ubikvitetsläran), som förvisso även den är sann och verklig.

4) Jesus sa Jag är vägen, sanningen och livet. Detta betyder inte att Jesus är en väg, etc. Detta är en metafor. Jesus är den ENDA vägen etc, men han är inte den ENDA vägen på samma sätt som Jorden är den enda jorden (den enda bebodda planeten i solsystemet). Lägg märke till att Jesus säger själv "Jag är vägen, sanningen och livet", medan Paulus respektive Johannes sa "Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, men störst av dem är kärleken." (1 Kor 13) respektive "Gud är kärlek" (1 Joh 4:8).
Man kan visserligen inte ställa apostlarna mot Jesus, eftersom hela Bibeln är Guds ord, men om något ska sättas före något annat, så är det väl Jesu egna ord? Lägg märke till genitivformen (Guds) i  fortsättningen på 1 Joh 4:8, som  lyder "Så uppenbarades Guds kärlek..." I första delen av bibelverson står att Gud "är" kärlek, i andra delen är kärleken något som tillkommer Gud eller ägs av Gud. Hur ska detta förstås? Ungefär på samma sätt som när vi skriver 2010-02-23, som olika grader av exakthet. "Gud är kärlek" är vår tids mest missbrukade bibelord.

5. Den judiska benämningen på Gud (JHVH) är en bokstavskombination, som betyder om jag minns rätt "Jag är den jag är". En avgud skulle svara (om avgudar kunde svara) "Jag är Marduk", "Jag är Zeus", "Jag är Oden", eller "Jag är Åskan", "Jag är Regnet", "Jag är Fruktbarheten". Det nutida missbruket av "Gud är kärlek" kommer farligt när hedningarnas dyrkan av fruktbarhetsgudarna. Det svenska ordet "gud" hänger ihop med det fornnordiska "gode", som var en präst.

Midvinterblodet kunde säkerligen ge de församlade en KÄNSLA av mening. Men Gud är inte samma sak som människors känslor. Och kyrkans uppgift är inte att dyrka människors känslor som en gud, utan att förkunna den verkliga guden, JHVH, som i den kristna teologin är bestämd som Fadern, Sonen och den helige Ande.

___________

*) Ett mirakel eller mysterium eller , är en verklig hänselse eller upprepade verkliga hänselser, som inte kan förstås med det mänskliga förnuftet, utan måste tros. En jungfrufödsel hos människa är biologiskt "omöjlig" och därför ett mirakel. Jungfrufödslar i bisamhället är däremot inga mirakler, eftersom de kan förklaras vetenskapligt. Att vi möter Jesus i nattvarden är ett mysterium, ett mirakel som upprepas varje gång vi tar nattvarden och på alla platser som nattvarden firas. En del protestantiska teologer under 1500-talet, dock ej Luther, hade problem med detta eftersom de menade att Jesus inte kunde vara närvarande på flera platser samtidigt. Lutherska teologer som har ställts mot väggen mot av andra protestantiska riktningar har ibland tillgripit ubikvitetsläran (Guds allestädes närvaro) som ett halmstrå "eftersom Gud finns överallt, finns han förstås även i nattvardens bröd och vin.

Men varför går vi då till nattvarden och inte till krogen, för där finns ju också bröd och vin? Genom konsekrationen omvandlas brödet och vinet till Jesu kropp och blod, och hur det kan ske är verkligen ett mysterium. Jag tänker att nattvarden upphäver tidens och rummets kategorier, så att det snarare är vi som förs till Jesus på Golgata än Jesus som kommer till oss. Denna tanke, som tidigare i kyrkans historia har framstått som helt "oförnuftig" har blivit möjlig genom Einsteins relativitetsteori.

Denna teori som framstår som avancerad modern vetenskap bygger i själva verket på urgammal judisk visdom. Einstein var jude. Gud skapade inte bara de materiella tingens längd bredd och höjd, utan även tiden, som "en fjärde dimension". Allting som har längd, bredd och höjd har också tid, finns i tiden. Människor har sin utmätta livstid. Men en sten, som är uråldrig, har också tid. Den existerar i tiden, men inte i evighet. Stenen fanns ju inte före skapelsen.

Evighet är motsatsen till tid, och inte detsamma som "mycket lång tid". Genom nattvarden får vi en försmak av evigheten. När en människa dör, säger vi att hon "går ur tiden och in i evigheten". Ett mirakel.

Den prästvigda "bibelvetaren" Annika Borg blev bekant med hela svenska folket när hon berättade att hon satte sig käpprätt upp i TV-soffan, så upprörd blev hon, när hon hörde om något uttalande av påven. Jag minns inte exakt vad saken gällde, men misstänker att det handlade om preventivmedel. Annika Borg är en av vår tids värsta moralister, må vara att det inte handlar om traditionell moral att sex hör hemma i äktenskapet. Att hon närmast uppfattar det som en skyldighet att ha sex utanför äktenskapet, är en slutsats som man kan dra av det som hon skriver. Och då kräver hennes höga moral förstås att kondomen sitter på. Om hon oplanerat skulle bli med barn, skulle hon ju kunna bli störd i sina bibelstudier!

Men samma höga moral förbjuder väl varje antydan om att hon själv lever, som hon tycker att andra ska göra?

I tidningen Amos finns en frågespalt, där pr Borg svarar på läsarnas frågor. En fråga lyder: 

"FRÅGA: I sommar har jag varit på flera bröllop, det har varit en bröllopsboom i bekantskapskretsen och i släkten! Men vid flera av dem har bruden letts in av sin pappa och överlämnats till brudgummen. Vi har diskuterat det här hemma och undrar om det är något nytt eller något gammalt? Det är både fint och lite konstigt…
Lotta och Anders"

"SVAR: Ni ställer en fråga som är viktig. Och själv håller jag på att bli galen på alla önskemål om så kallad brudöverlämning.

Det är ganska lite jag som präst inte kan tänka mig att göra för att tillmötesgå det som är riktigt viktigt för människor. Men det finns en sak. För hur öppen och liberal jag än är, så värjer jag mig mot det för svenska sammanhang och traditioner nya och inlånade fenomenet att kvinnor ska ledas in av sina fäder och överlämnas till sina män när de gifter sig.

Det här är en tradition som finns på andra håll i världen och har sin upprinnelse i en tanke att mannen nu blir kvinnans förmyndare, i stället för fadern. Det finns också ett tankegods här som handlar om att signalera oskuld och att det ska vara första gången man får vara samman, sexuellt.

Vårt vigselritual bygger på det motsatta. De tankar som genomsyrar vigseln är att paret går in tillsammans. Symboliken blir väldigt stark: nu handlar det om dessa två människor och deras kärlek. En stund lämnar man släkt och vänner för att på så sätt visa att man bildar något nytt, en ny familj. Det är mycket högtidligt och starkt. Och vår svenska gamla tradition!

Jag hoppas denna ”trend” med brudöverlämning snart försvinner."

Varför vägrar hon inte viga? Som präst har hon ju den rätten. Eller är hon rädd för att anklagas för att diskriminera invandrare? Tydligen är hon beredd att kompromissa med sina höga moraliska principer för att framstå som politiskt korrekt! Eller är hon bara smart, och vill visa att sverigdemokraterna inte behövs i kyrkomötet för att bevara "vår svenska gamla tradition"? Som om brudöverläming inte har förekommit i Sverige också... (Det underbara med Sverigedemokraterna är att de vill vrida klockan tillbaka till när de ledande sverigedemokraterna själva var unga barnrumpor, d.v.s ända till förra seklet, exempelvis 1999.)

Men då nu har väl moraltanten ändå fått fnatt! Hon skriver ju själv att hon håller på att bli galen. Samma reaktion som när hon ser påven i TV-rutan. Varför kontrar hon inte med att införa "brudgumsöverlämning" som en ny svensk tradition? Brudgummen iförd tofflor leds fram till altaret av sin mamma. Medan bruden iförd skor med stilettklackar leds in av sin far. Jämställt och bra!

 

De kan ju ändå inte få barn tillsammans! Och det kan inte heller en homosexuell kvinna som gifter sig med en egen mor. Hon kan förstås få barn genom insemination. Men motiveringen till förbudet mot äktenskap mellan nära släktingar, att barnet kan ärva anlag för någon ärftlig sjukdom från båda föräldrarna gäller ju inte i det fallet. Är det "heteronormen" som spökar?

Dom prosten Åke Bonnier i Stockholm har skrivit ett passionerat försvar för samkönade äktenskap på sin blogg:


"Störst av allt är kärleken skriver aposteln Paulus i 1 Kor 13:13. Det är underbara ord som ingår i en text som med största sannolikhet handlar om den gudomliga kärleken. Den är verkligen störst av allt. Gud älskar och har visat sin kärlek till oss människor på flera sätt men tydligast i Jesus Kristus och Hans liv, död och uppståndelse. / - - - / Ett sätt att visa på den gudomliga kärleken är att ingå äktenskap där två personers uppgift är att leva i ett troget och livslångt förhållande där man får växa till sin ande och själ tillsammans (jo också kroppen får växa på ett sådant sätt som är hälsosamt), där man kan utvecklas tillsammans, gråta tillsammans, skratta tillsammans.

Svenska kyrkan stödjer trofasta förhållanden med livslång inriktning. Det är vår grundhållning oavsett kön. Vi vill att två människor som älskar varandra djupt och innerligt och som inte skadar varandra eller sig själva ska kunna leva ihop under juridiska former som är lika för både heterosexuella och homosexuella par. / - - - / Svenska kyrkan menar, enligt kyrkomötets beslut, att det är viktigt att alla par behandlas på samma sätt, att alla par har samma kyrkliga rättigheter."

Sign Christina, som är gift och barnlös har kommenterat: 

Men visst är det så att barnlöshet i viss mån är socialt oacceptabelt! Det ses av många som onormalt att inte ha ett gäng ungar! Man ses inte som fullvärdig kvinna eller människa för den delen heller. För det är tydligen bara genom att vara gravid och föda barn som jag i kan ses människa fullt ut! Det är helt sjukt hur barn har blivit till en skyldighet!

Christina menar också att hennes särkönade äktenskap, " som tyvärr aldrig kommer att innefatta några barn" , har blivit mer accepterat och respekterat tack vare den könsneutrala äktenskapslagstiftningen. Tror jag inte ett dyft på. Sign Halbprister har kommenterat:

"Det som hr Bonnier bejakande skriver om Sv kyrkans syn på enkönade äkenskap, är och förblir människotankar och inte Guds tankar. Och det oberoende av hur mycket humanitet och kärlek som ryms däri. Det låg mycket rimlighet och omtanke i Petri invändelse mot Jesus. Men hans tankar var likväl inte Guds utan människotankar."

Mitt svar:

Halbprister
Verkligen sant och det var ju dagens predikotext denna söndag.

Christina
Har barn blivit en skyldighet? Och jag som trodde att abort har blivit en skyldighet! Det säger ju Svenska kyrkan också, försvararar aborterna utan minsta reservation, trots att Jesus sa "Låten barnen komma till mig".

Och hur kan du påstå att barnlöshet har blivit mer accepterat tack vare den könsneutala äktenskapslagen? Ja, om homopar inte hade rätt till insemination. För övrigt mycket diskriminerande mot manliga homopar!

Vad jag menar är att hela äktenskapsidén, som ju ändå bygger på att makarna har sex med varandra är väldigt orättvis. Men Gud är inte alltid rättvis. "Vi förstå hans vägar bättre ovan där", som de sjunger i frikyrkorna.

Men varför ska då kyrkan, självtaget och i strid med Guds ord, förmera  denna orättvisa genom att inkludera vissa (för att de antas ha sex med varandra) och exkludera andra (för att de inte har sex, eller har sex med för många, eller bara har sex med sig själva)? Varför inte låta singlar gifta sig med sig själva i kyrkan. Det handlar ju bara om att "bekräfta kärleken", och kan man inte älska sig själv (både sexuellt och icke-sexuellt)?

Varför får inte Kent gifta sig med sina mamma? Jo, det stod på Aftonbladets löpsedel - och var helt klart ett inlägg i debatten om Försäkringskassan: "Kent, 61, tvingas flytta hem till mamma." Politisk chefredaktör för Aftonbladet är "prästen" Helle Klein, som var med i debatten på Pride House, och hotade ledamöterna i kyrkomötet med att hon ska se till att Svenska kyrkan fråntas vigselrätten, om inte kyrkomötet skulle säga ja till de samkönade vigslarna.

Så nu tycker jag hon ska skrida till verket och frånta kyrkan vigselrätten om inte Kent får gifta sig med sin mamma i kyrkan!

Detta sexualiserade fruktbarhets-kärleksbegrepp gör mig arg.  Antingen ska kyrkan hålla sig bara  till det som är instiftat av Gud, eller också ska kyrkan inkludera allt! Varifrån kärleks-tramset kommer, kan du loäsa i föregående inlägg på denna blogg. Ren nyhedendom!

Och eftersom Stockholms stift ska vara medarrangör till nästa års Pride House förväntar mig ett svar på min hittills obesvarade fråga: Vad svarar ni den ensamme bögen (och heterosexuella i motsvarande situation), som jagar runt på gaybarerna i hopp om att finna den stora kärleken, utan att finna den och därför byter partner två - tre gånger om året?

Tror ni inte att även hans "inriktning" kan vara att varje ny relation ska bli  inledningen till ett troget och livslångt förhållande?

Och slutligen: "Oäkta" barn har idag samma rättigheter som barn födda inom äktenskapet. Så varför öht gifta sig, om teologin ska rättas efter riksdagsbesluten?

Vederhäftig kritik mot kärleks-tramset kan du läsa på Nineves blogg:  

"Ska alla som älskar varandra kunna ingå äktenskap? De flesta i kyrkomötet svarar ja. Detta innebär i praktiken att Svenska kyrkan endast kommer erkänna att det finns kärlek inom de sexuella relationerna, i homo och hetro parrelationer. I debatten är ju dessa = 'alla som älskar varandra'. Diskriminerande tycker jag, mot alla människor...."

Se spalt till höger eller klicka här: http://nineves.blogspot.com/2009/10/finns-karlek-utanfor-aktenskapet.html

Verkligen huvudet på spiken. Personer som inte lever i en sexuell relation, behandlas som icke-människor. Nineve ger också exempel på hur singlar diskrimineras:

"Personer som inte passar in i det duonormativa samhället diskrimineras ständigt. Behöver nog inte säga så mycket om de som är tre eller fler, de går fetbort direkt, usch sånt vill vi inte ha i vårt samhälle. Är man en utsätts man för en diskriminerande prissättning på allt man endast behöver 1 av i ett hushåll, på dessa saker får man betala dubbla priset, exempelvis TV licens. Är man en får man heller inte lika förmånliga priser på färskvaror då man inte i samma utsträckning har möjlighet att utnytja mängdrabatter och köpa storpack. Gifta sig får man inte heller."

Fler exempel på diskriminering av singlar finner du under kategorin "Duonormativet" på Nineves blogg.  Du kan också klicka här: http://nineves.blogspot.com/search/label/Duonormativet

Läs på Nineves blogg vilken diskriminerande attityd som varuhuschefen på Åhléns i Göteborg har mot singlar, och jämför med vad domprosten skriver på sin blogg:

"Vi vill att dessa par ska kunna få förbön och välsignelse i en gudstjänst i kyrkan. Vi vill sedan stötta dem på olika sätt genom återsamtal, genom dopsamtal, genom att vara livsguider för dem i deras gemensamma liv."

Alltså bara "dessa par". Det räcker tydligen inte ens att man är ett par. Utan man måste dessutom leva i en sexuell relation för att få all denna exklusiva service av kyrkan.  Det framgår ju klart att vigslarna blir en dyr historia för kyrkan, men "dessa par" betalar inte mer än andra i kyrkoavgift. Borde inte kyrkan föregå med gott exempel och ta ut halv kyrkoavgift av singlarna, som får betala dubbel TV-avgift och enkelrumstillägg, etc? Vilka är de, som måste skämmas inför hela församlingen för att de inte har pengar till kollekt, när kyrkoavgiften är betald, om inte fattiga singlar?

Varför får inte Kent gifta sig med sin mamma, som han tvingas bo hos? Får Kent behålla insatslägenheten, när mamma dör? Jag om han har varit gift med henne. Men Kents yngre syskon, som inter vill vänta tills Kent också dör, kan tvinga fram en försäljning för att få ut arvet direkt. Och då har Kent ingenstans att bo. Nejdu, Åke Bonnier, det handlar varken om kamp för rättvisa eller om att "bekräfta kärlek". Utan om att bekräfta diskrimineringen i lagstiftningen.

Samtidigt som han avskydde kristendomen underströk Jung ständigt människans behov av religiositet. Han menade att en religion var livsnödvändig och bara kunde ersättas av en annan.

Sagt om psykoanalytiern C G Jung (1875 - 1961), grundare av den största nygnostiska rörelsen. Jung var antisemit. Brytningen med Freud berodde delvis på att denne var jude. Kyrkoherdesonen C G Jungs antisemitism har tillskrivits skuldkänslor för att han idkade samlag med en rysk judinna som var  patient på det berömda mentalsjukhuset Burghölzi i Schweiz.

Dit skickade överklassen i hela Europa patienter som hade problem med "själen". Här uppfanns schizofrenin och här grundades under 1980-talet den förment vetenskapliga 1900-talspsykiatrin. Här tjänstgjorde C G Jung som ung läkare, som hoppades få även sitt namn inskrivet i vetenskapshistorien.

Schizofreni (ursprunglig benämning: dementia praecox) ansågs vara en sjukdom som gjorde patienterna helt slutna i sig själva, oförmögna att ta emot minsta intryck från omvärlden. När då en scizofrenipatient ("solfallosmannen") berättade för Jung att han sett en penis på solen, drog Jung slutsatsen att det måste ha berott på ärftliga minnen från världsalltets skapelse, ja att solfallosmannen hade skådat Skaparen (den penisförsedda solen) i sitt "inre". Det har senare visat sig att det fanns fullt med ockult mystielitteratur i sjukhusbibloteket, att patenterna var flitiga låntagare -. samt att schizofrena visst är mottagliga för intryck från omvärlden.

Upptäckten av de ärftliga minnena (artefakterna) skulle ge Jung det nyistiftade nobelpriset i medicin. Men de förhoppningarna grusades av nyupptäckten av Mendels ärftlighetslära, som helt uteslöt möjligheten att ärva förfädernas minnen på annat sätt än genom undervisning /traditionsöverföring.

Jung, som hela tiden befarat att han själv bar på en ärftlig psykisk sjukdom insjuknade då, men tillfrisknade 1916, då han stöpte om sin vetenskapliga teori till en modern mysteriereligion, som knöt an till tanken på den ariska övermänniskan. Psykiska sjukdomar beror, förklarade Jung, på en konflikt mellan de semitiska religionerna judendom /kristendom och den nedärvda ariska religionen. Och terapin gick ut på att "gräva bort" (Jung talade i arkeologiska bilder - han var själens arkeolog) de semitiska (d.v.s de judiska /kristna) skikten*.

Men han insåg tidigt riskerna för hans pseudovetenskapliga /kvasireligiösa image att kopplas samman med den framväxande nazismen. Jungs efterlevande släktingar har drivit skadeståndsprocesser mot dem, som velat dra fram hans antisemitism. En annan sak, som Jungrörelsen har tvättat bort är historiein kring det både särkönade och samkönade, gruppsexet under påverkan av droger under de tidiga åren, I stället talas om "Kärleken", men bakom det snacket döljer sig i praktiken en dyrkan av sexualdriften som en gud. Den traditionella kristendomen anklagas för att vara "kärlekslös".

Jungrörelsen framträder idag som nyupptäckare av den ursprungliga, autentiska kristendomen. Detta sker genom hätska angrepp på den apostoliska kristendomen och på den kristna kyrkan under de senaste 1900-åren, som beskylls för att vara upphov till det mesta av ondo.

Efter sin uppväxt i ett calvinistiskt prästhem var Jung väl bevandrad i kyrko- och religionshistoria. Skuldkänslor gentemot fadern, då han som barn knappast motsvarat dennes förväntningar, finns med i bilden. Jungsekten erbjuder en behändig bro mellan vetenskap och religion till teologer som verkar i en sekulariserad miljö. De slipper framstå som vidskepliga stofiler, som tror på gamla sagor om jungfrufösel etc. I stället bjuds på moderna, vetenskapliga, sagor om en onanerande solgud. Så måste ju skaparguden ha gjort innan han skapade någon som han kunde ha sex med!

Litteratur som jag rekommenderar: "Jungkultern - en modern mysterireligions födelse" av psykologen och vetenskapshistorikern Richard Noll. 

_________

*) Vid arkeologiska utgrävningar av boplatser där människor har bott under tusentals år, kanske ända in i vår tid, finner man olika kulturlager från olika epoker: stenålder, bonsålderr, järnålder, medeltid, osv. Om människorna som bott där har bytt religion under tiden kan man tala om olika religionsskikt med olika slags kultföremål, såsom djurstatyetter, torshammare, kristna kors i de olika skikten. För att avtäcka de undre, äldsta skikten, måste man gärva bort de övre skikten. På samma sätt trodde Jung att hans ärftliga minnen var organiserade i människohjärnan. Man måste gräva bort de kristna skikten för att minnena efter "den ariska rasens" urspungliga religion skall träda fram i individens medvetande. Detta sker genom "psykoanlys", varför jung-religionen maskerar sig både som religiös själavård och psykiatrisk vetenskap.

På bl.a. svenska hällristningar från bronsåldern ses dels en mängd solsymboler och dels människor verkar ha deltagit i religiösa fruktbarhetsriter, med rest penis och påklistrad svans. Sådana bilder kan mycket väl ha funnits i böckerna som patienterna på Burghölzi lånade från sjukhusbiblioteket.

  Hällristning från bronsåldern, Tanum, Bohuslän. Se särskilt mannen till vänster. I brösthöjd håller han en solsymbol (cirkel med invändigt kors). I andra handen håller han en ceremoniyxa. Flera sådana yxor har återfunnits vid uträvningar av bronsåldersboplatser. Men har han ett svärd - eller är det två olika "föremål", kanske en rest penis på framsidan av kroppen? Obs att bildtrexten "viking" är helt missvisande. Vikingatiden inföll under slutet av järnåldernö, 1.500 år efter bronsålderns slut. Avbildningar av nordiska hällristningar fanns säkerligen i sjukhusbiblioteket i Burghölzi, och kan ha inspirerat "solfallosmannen" till hans "äftliga minnen" från skapelseögonblicket! Kom sedan inte och påstå annat än att det är rena nyhedendomen som vissa prästvigda "bibelvetare" vid de teologiska fakulteterna vid svenska universitet försöker smyga in i Svenska kyrkan! En annan bronsålderstida solsymbol är hakkorset, som under modern tid har blivit symbol för nazismen. Finns också på svenska hällristningar!

  Biskoparnas nya gud.



Jag vill påstå att de kristna inte alls bråkar, utan att sammanhållningen är bättre än någonsin inom det kristna lägret. Utan vad saken handlar om, är att personer som aldrig har varit kristna, eller har lämnat eller är på väg att lämna kristendomen har stulit "varumärket" kristendom och dessutom försöker de stjäla de kristna samfunden för att med hjälp av deras befintliga strukter breda ut sina avgudaläror. Islam gör inte så, det ska tilläggas. Muslimerna framträder under eget "varumärke". Men på sätt och vis har de samma problem som kristenheten, med personer som försöker stjäla "varumärket" islam för sina egna syften.

När vi, som är uppvuxna med den traditionella kristendomen påpekar detta, anklagas vi för att "bråka", eller ännu värre.

Pingstpastor Mikael Karlendal i Ängelholm, har nu publicerat sitt tredje inlägg om treenighetsläran på sin blogg. (Se länk Ängelholmspastorn) i spalten till höger!

"I  dagens Dagen kan vi läsa att man i Svenska kyrkan i Nacka bjuder på nyandliga övningar, påhejat av biskop emeritus Bengt Wadensjö och Stockholms stifts nuvarande biskop Eva Brunne. Övningarna går ut på att förespråka reinkarnationsläran (den österländska lära som säger att människans själ ständigt återföds) och via grupphypnos försöka hjälpa människor att minnas sina tidigare liv. Eftersom människor idag inte längre har fokus på att Jesus dog för våra synder när det tänker på religiösa frågor, utan i stället strävar efter harmoni, så är detta vad kyrkan ska erbjuda, enligt Bengt Wadensjö."

Man hör ganska ofta människor berätta vad de har varit i sina tidigare liv. Men detta har aldrig varit kristen tro. Varje barn som danas i sin moders liv, är ett helt nytt litet varelse, enligt kristen tro, och har alltså aldrig varit något annat.


"Detta påminner mig om en annan liten artikel jag läste i senaste numret av Svenska kyrkans tidning Amos. Det var i frågespalten i tidningen, där prästen och teologie doktorn Annika Borg besvarar läsarnas frågor. Borg får där en fråga av en person som under en resa till Indien köpt hem några gudabilder och sedan dess varje dag bett till guden Vishnu. Frågan gäller om detta skulle vara ett problem för en som är medlem i kyrkan och går till nattvarden. Borg svarar bl.a. att det är viktigt att hitta en trygghet i sin egen tro oavsett vilken det är. Hon stryker under att det finns likheter mellan kristen tro och hinduism, hon tror inte att att en kristen människa eller ens kristna tro far illa av att man tillber Vishnu (!), och hon vill gärna uppmuntra personen extra att gå till nattvarden. Sedan anser hon att det är viktigt för denna person att ordentligt  fundera igenom sin tro och vad han/hon gör."

Jag tycker verkligen att den som ber till avgudar ska tänka igenom vad han /hon gör. Men hur kan man be till avgudar, om man tror en Gud, som har sagt "Du skall inga andra gudar hava jämte mig"? Här talar vi om att en man ska vara trogen mot sin hustru, och vice versa, men nu handlar det om att vara otrogen mot Gud! Och det är mycket värre än våra sexuella snedsteg. Men "det skadar ju ingen människa", brukar det sägas.

För Annika Borg handlar det tydligen bara om att känna trygghet i jordelivet. Det kan man verkligen kalla "opium för folket". Jag minns de socialdemokratiska valaffischerna under 1960. Där lovade man "trygghet". Ekonomisk trygghet. Men Annika Borg är visst folkpartist. De utförsäkrade känner nog allt annat än trygghet just nu. Men då ska de känna "trygghet" i tillbedjan till den indiska dödsguden Vishnu!

För moderna människor kan inkarnationsläran (återfödelseläran) uppfattas så att vi får en andra chans, en tredje chans, o.s.v. Men i den indiska mytologin är dessa nya liv bara upprepad plåga. Målet är de totala döden, som uppnås genom att åtefödas som ett högre väsen än det man var. Så olikt kristendomens löfte om ett evigt liv - åtminstone för dem som tror på Jesus som Världens frälsare.

Men om man nu är bergfast övertygad om att Vishnu är den rätta guden, så bör man nog tänka över sitt medlemsskap i den kristna kyrkan. Eller är det så att man försöker att både äta upp kakan och ha den kvar? Jag kan ha någon förståelse för dem, som försöker vara både kristna och muslimer, för båda religionerna lovar ju ett evigt liv åt de trogna. Vad kommer att hända med dem, som hade fel tro? Väntar den totala döden?

Men om man nu inte vill ha ett evigt liv, om man tror att den himmelska tillvaron blir samma plåga som den jordiska, kan man ju be till Vishnu om att bli definitivt befriad från livet! Menar Annika Borg att man sedan ska gå till nattvarden och få en försmak av det eviga livet? Det menar hon förstås inte. Det handlar ju bara om att hitta "trygghet i sin tro". Ungefär på samma sätt som man kan njuta av ett samlag. Helst med kondom förstås, så att någon stackas sate slipper bli återfödd till denna otrygga tillvaro, med Annika Borgs egna partikamrater i regeringsställning. Opium för folket!

Men det finns även andra grupperingar, som försöker kidnappa de gamla religionerna. En sådan grupp kallar sig "messianska judar". De arbetar hårt för att marknadsföra sina åsikter på kristna bloggar. Att starta egna bloggar är tydligen inget alternativ, eftersom just ingen skulle läsa deras bloggar. Karlendals inlägg om treenigheten, som MFS inte alls tror på, är en passande förevändning för MFS att sprida sin hybridreligion. MFS består huvudsakligen av vanliga svenskar, som har bestämt sig för att bli före detta judar. Det gör de nämligen till experter på kristendomens judiska rötter. Dessa nutida före detta judar tror sig veta bättre än juden Jesus, juden Petrus, juden Paulus o.s.v. vem Jesus egentligen var.

Till skillnad mot verkliga judar, menar MFS att Jesus var den Messias, som utlovades i Gamla Testamentet. Till skillnad mot verkliga kristna, menar MFS att Jesus inte var Guds son, d.v.s. Gud själv som hade blivit människa, kommen i köttet*. Till skillnad mot muslimerna menar MFS att Jesus inte bara var en profet, som Muhammed. Utan något mer, ovisst vad. Jag återger här en liten del av debatten på Karlendals blogg. Det har blivit ett par hundra inlägg, varav sign SÅ har skrivit nästan hälften:

Lars Flemström skriver:

Jag vill upplysa sign SÅ om att Guds profet Muhammed redan har sagt det som SÅ försöker säga. Varför låtsas vara kristen? För att värva proselyter? Guds profet Muhammed drog de rätta slutsatserna av att hans lära avvisades av både judar och kristna. Under den första tiden hade muslimerna bett med ansiktet vänt mot Jerusalem, men i fortsättningen blev det mot Mekka. Att man är uppväxt i en kristen kurlturmiljö gör ingen till en kristen. Så försök du förlika dig med det arabiska språket och de arabiska kulturdragen, så upptäcker du är en nybörjare i muslimernas tro. Inget annat.

SÅ  skriver:

Flemström, du har humor.
SÅ

Lars Flemström skriver:

Tack, SÅ, för att du uppskattar min humor. Men serru, det verkligt humoristiska har ett stänk av allvar. Har ni andra tänkt på att MFS tillmäter Jesus samma betydelse som katolikerna tillmäter jungfru Maria?

Vart tog hennes Son vägen? Duger inte en kvinna i sonens roll?  (Obs, att jag använder stort S respektive liten s.) En kvinnlig vishetslärare skulle väl sitta bra? Ta du ett snack med översteprästinnan Annika Borg! Ni tycker ganska lika. Karlendal har alldeles rätt i att hon försöker smyga in en ny religion i Svenska kyrkan.

Varför starta en ny religion? Det finns ju så många redan! Lite judendom, lite kristendom, lite nygnosticism och lite islam. Har ingen av dessa redan funnit sin rätte Messias, som förkunnar den sanna religionen?

Med hänsyn taget till att islam har funnits i 1400 år, och är den näst största världsreligionen med 1,3 miljarder anhängare, är det väl dit ni ska gå, ni som förkastar både traditionell kristendom och traditionell judendom?

Den antika gnosticismen lyckades aldrig attrahera mer än delar av den intellektuella eliten, men inte "de arbetande massorna", som vill ha en mer handfast religion. Det har däremot judendomen (om vi begränsar oss till det judiska folket), kristendomen och islam gjort.

_________

*) Inkarnation är ett annat ord för "kommen i köttet". Därmed menas att Gud har blivit människa. Den som inte är hemmastadd i kristen teologi kan lätt förväxla inkarnation med reinkarnation. Den kristna inkarnationsläran säger att Gud har blivit människa en gång i historien. Kristendomen är en historisk religion. Med re-inkarnation menas däremot att varje människa, ja varje levande väsen återföds gång på gång.

En variant av re-inkarnationsläran fanns även i den fornnordiska hednareligionen. En kvarleva från den tiden är seden att ge barn samma namn som någon avliden släkting, en sed som har upphört först under senare tid. I min egen släkt hette äldste sonen ända till början av 1800-talet omväxlande Anders eller Lars, därefter tar Lars överhanden. Det hedniska arvet, är trots kristen påverkan under 1000 år, starkare än vi kanske tror.

De under kristen tid kvarlevande hedniska sedvänjorna är ett huvudargument för MFS' absurda påstående att de kristna redan under slutet av första århundradet upphörde att vara kristna och blev hedningar. MFS påstår sig alltså representera den ursprungliga kristendomen, som de efter på något mirakulöst sätt (att bli "före detta judar") har återupptäckt. Men inte tror jag på Oden och Tor bara för att jag heter Lars!

Den ledande personen i MFS, vilken är en före detta pingstpastor (inte en före detta jude) har pliktskydligt bytt ut sitt hedniska förnamn till det judiska Ketriel. Ketriel Bladh, heter han. Blad är ett fornnordisk ord. Varför inte också ett judiskt efternamn? Alltid lurar det någon!

Mikael Karlendal, som är pastor i Pingstkyrkan i Ängelholm besvarar den frågan på sin blogg. Han har hittills skrivit två inlägg om bakgrunden till den kristna treenighetsläran. Dessa är så intressanta att jag lägger ut länkar till de två hittills publicerade inläggen. Se även länk Ängelholmspastorn i spalten till höger.


http://mikaelkarlendal.pingstkyrkan.net/?p=517

http://mikaelkarlendal.pingstkyrkan.net/?p=516

 Abd al Haqq Kielan

Det är valår i år, och det väger ganska jämt mellan blocken. Det svånger fram och tillbaka. I det läget går riksdagsledamoten Carina Hägg, s, till en vildsamt och vidrigt angrepp mot kristna och muslimer. För oss som vill ha en sosseledd regering (själv vill jag helst ha en socialdemokratisk enpartiregering) är detta en svår motgång på två sätt: Jag vill ha en socialDEMOKRATISK regering, och inte en regering som leds av ateistiska talibaner. Och jag vill inte att alla troende kristna och muslimer ska skrämmas iväg till Alliansen, så att vi får fyra år till av borgerligt styre. Börjar inte Carina Hägg bli en belastning för den socialdemokratiska valrörelsen?

I detta sammanhang tar jag också avstånd från Häggs totalitära idéer om att "högerpolitik" inte skulle gå att förena med demokrati. Skulle Sverige inte vara ett demokratiskt land idag, när "högerpolitiken" faktiskt råder? Jag tar också avstånd från Häggs egna antidemokratiska idéer om att troende kristna och muslimer inte ska ha rätt till något inflytande i de etablerade partierna? Bestämmer hon vilka kandidater som ska stå på de borgerliga partiernas valsedlar? Och vilka "muslimer" får ställa upp på de socialdemokratiska listorna, om Hägg får bestämma? Ska de socialdemokratiska listorna i Norrbotten rensas från laestadianer? Ska de rentav berövas rösträtten, så att de inte röstar på s?

Imamen Abd al Haqq Kielan  försvarar sig i tidningen Dagen mot Häggs lögnaktiga beskyllningar:  http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=202436

Bibeln är Guds heliga ord, enligt Luther det enda "ofelbara" verket av människohand. Vilket bör uppfattas som kritik mot katolikernas anspråk på att påvar och koncilier skulle kunna göra ofelbara uttalanden. Man ska då lägga märke till att trosbekännelserna är en sammanfattning av Bibeln, en bibel i kortform".

Om vi människor tycker att Bibeln är motstägelsefull, eller t.o.m. i vissa stycker absurd, så gör det inte Bibeln mindre ofelbar, utan det är vår förmåga till bibelförståelse som det är fel på. Och den har ju inte blivit bättre av bedrägerierna bakom "Bibel 2000", som är medvetet felöversatt i vissa stycken. När orlistor över de forngrekiska ordens användning i profana (!) sammanhang ger olika alternativ, har Bibel 2000-översättarna konskevent valt den översättning som ligger längst ifrån den kristna traditionen.

Jag har läst valda delar av Bibeln, då vi har använt oss av flera olika översättningar, tillsammans med präster med kunskaper i de antika språken, och då frågat "Vilket ord används på orginalspråket?" NT:s orginalspråk är förvisso forngrekiska, men Jesu och hans lärjungars modersmål var dock arameiska - vilket inte motsäger att lärjungarna behärskade forngrekiska, eller - mer troligt - lärde sig forngrekiska senare i livet. Hur gör jag själv när jag skriver något på engelska. Jag tänker på svenska, och översätter innan jag skriver ner.

Är det då alldeles säkert att den mening, som jag lägger in i de engelska orden, helt överensstämmer med vad en engelsman skulle mena med samma ord? Således misstänker jag att NT-författarna skapade en speciell "kyrkforngrekiska", som har förvaltats av den kristna traditionen. - GT:s ursprungsspåk som kristen helig skrift är också forngrekiska, "synagogsforngrekiska", som jag misstänker inte helt överensstämmer med den senare utbildade judiska kanon, som mer direkt utgår från hebreiskan.

Judarna var till stor del ett handelsfolk, och det fanns judiska "kolonier" över hela Främre Orienten, och alla judar i den förkristna diasporan behärskade inte hebreiskan. Och med undantag för de kristna församlingar, som grundades av Paulus (som med säkerhet behärskade hebreiskan), grundades ju de flertalet av de första kristna församlingarna i dessa judiska kolonier. - Någon expert på judarnas historia och judendomen är jag dock inte, så rätta mig om jag har fel!

Så jag föredrar alltså 1917 års översättning, som jag växt upp med, och som trots allt är en kristen Bibel. Men tyvärr börjar felöversättningarna redan i 1917. I både 1917 års översättning, Bibel 2000 - och märkligt nog i "motöversättningen" Svenska Folkbibeln är 1 Mos 1:1 felöversatt, då det står att Gud skapade "himmel och jord". I alla utländska och äldre svenska översättningar (som jag har sett) står det "himlarna och jorden".

Denna felöversättning lär bero på ett personligt ingripande av ärkebiskop Nathan Söderblom, som på fullt allvar lär ha trott att den moderna vetenskapen skulle verifiera Bibelns sanningsanspråk. Och när Bibeln inte gjorde det, skulle Bibeln anpassas till vetenskapen. Men vad säger att inte framtida vetenskapliga upptäckter kan komma att förklara vad Gud har menat med "den vetenskapliga felaktigheten" i sitt heliga ord?

Andra "vetenskapliga felaktigheter", såsom jungfrufödseln har en avgörande frälsningshistorisk betydelse, och visar att Gud, som själv har skapat naturlagarna och allt biologisk liv, inte själv är underställd naturlagarna. Och det var han naturligtvis inte heller i begynnelsen, då ännu inga naturlagar fanns!

Muslimerna tror att Koranen är en avskrift av en bok i himlen, vilken ord för ord har uppenbarats för Muhammed. Katolikerna tror, åtminstone enligt de debatter jag haft med svenska katoliker, att Bibeln är en skapelse av kyrkan, vars "ofelbarhet" alltså skulle garantera Bibelns ofelbarhet.

Enligt den lutherska traditionen är Bibeln inspirerad eller "utandad" av den helige Ande. Men hur denna inspiration i praktiken har gått till, vet vi icke. Vi vet däremot att t.ex. evangelisten Lukas gjorde noggranna egna undersökningar, och att han då använde ögonvittnesskildringar, som delvis kan beläggas av andra historiska källor.

Markusevangeliet är inte längre än att det kunde läsas upp som en predikan, varför det kan vara en nedskrivning av det som Markus predikade muntligt. Enligt Eusebios skrev han ner sitt evangelium på begäran av församlingen. Vid dessa predikningar förekom det säkert att församlingsmedlemmar frågade "Hörru, Markus, vad menar du egentligen när du säger att..." Jag förmodar att det var så den ursprungliga kristna tolkningstraditionen uppstod.

Översättarna bakom Bibel 2000, och den nutida så kallade bibelvetenskapen vid de svenska statliga universiteten tror att de vet bättre än Markus själv och de andra bibelförfattarna, enligt den kristna traditionen, vad bibelförfattarna egentligen menade.

Det kallar jag kvasivetenskaplig självöverskattning. Teologi är inte en exakt vetenskap i stil med naturvetenskaperna, utan vi har endast Guds ord att förlita sig på. Men Guds ord är både det skrivna gudsordet och den tolkningstradition, som ger det skrivna gudsordet dess rätta förklaring. Och någon ny och sannare tolkningstradition kan ingen "vetenskap" i världen ge oss. Religionen handlar om det vetenskapligt oförklarliga.

Luther rensade i den vildvuxna katolska "traditionen", men var själv mycket traditionsbunden. Han avfärdade bestämt tanken att vem som helt, utan vare sig tro eller undervisning, kan läsa och förstå Bibeln rätt. Se Luthers företal till sin Stora katekes!

När nationalekonomin Knut Wixell år 1880 lade fram sitt förslag om barnbegränsning, rasade prästerkapet i Svenska kyrkan. Hela Svk hade då samma inställning i frågan som laestadianerna har idag. Den före detta* kvinnoprästmotståndaren, biskop Hans Stiglund har åkt till Övertorneå och uppmanat laestadianerna att "leva som vi lär". Och liberala ledarskribenter i södra Sverige kräver att de ska tvingas ut ur Svenska kyrkan.

De svenska marxisterna gjorde inte mycket väsen av sig 1880, ty de var fortfarande för få. Annat liv i skällan blev det 1889, ty då grundades det Socialdemokratiska partiet, som under de första åren var skeptiska till de liberala barnbegränsningsidéern. Jag har fått en kommentar till mitt inlägg om invånarna på soptippen i Manilla, som är huvudstad i Fillipinerna: "Har du ett meningsfullt liv, Lars?". Jag förstår inte riktigt frågan. Är det inte meningsfullt att skriva på bloggar? Eller menar den anonyma kommentateron att jag har ett meningsfullt liv till skillnad mot invånarna på soptippen i Manilla?

Att det bästa för dem hade varit om de aldrig hade blivit födda? Det var just den inställningen som 1800-talets och det tidiga 1900-talets marxister vände sig mot. De reagerade mot att medel- och överklassen bortförklarade den orättvisa inkomst- och egendomsfördelning med att det var något fel på de drabbade själva, att de var för många.  På Fillipnerna idag är klasskillnaderna minst lika stora som i Sverige under slutet av 1800-talet. Teorin om "överbefolkningen" framlades ursprungligen av den engelska nationalekonomen Thomas Malthus, och malthusianismen är en hörnsten i darwinismen**.

Malthusianismen är en direkt konfrontaion mot marxismen, som förklarar misären som resultat av klasskillnaderna. Enligt Malthus var det inte meningsfullt att förbättra för de fattiga, för då skulle de föröka sig ännu mer.

Ni kan anklaga mig för att vara teologiskt konservativ kristen. Men ni kan också anklaga mig för att vara marxist. Nåja. Men jag är inte obekant med marxistisk ideologi. Det kom också att bli öfre medelklassossarna makarna Myrdals paradnummer under 1930-talet att vänsteropposition inom socialdemokratin tyckte som svartrockarna i Svenska kyrkan i moralfrågor. Gunnar Myrdal kallade sig själv för "ny-nymalthusian". Öfre medelklassen har i alla tider haft en panisk skräck för att de fattiga skulle bli för många.

______
*) Stigund är troligen fortfarande kvinnoprästmotståndare. Han har valt att förneka det traditionella prästämbetet. Därför finns i Luleå stift i dag varken manliga eller kvinnliga präster. Och visst kan kvinnor vara pseudo-präster, om jag förstått biskopen rätt. Men då är han väl själv en pseudo-biskop?

**) Darwins utvecklingslära är ett hopkok av flera populära teorier vid mitten av 1800-talet, bl. a: aktualitetsprincipen (att alla förändringar i naturen sker långsamt och i samma takt som nu), lamacks ärtlighetsteori (förvärvade egenskapers ärftlighet), samt Mathus' populationsteori (att förökningen inom en djur- eller männiikpopulation går fortare  än ökningen av tillgång på livsmedel, varigenom en "kamp för tillvaron", uppstår med de starkaste som vinnare. Sociala förbättringar för de fattiga skulle alltså leda till en ännu snabbare folkökning, en ny bristsituation och nyfattigdom. 1800-talets marxister vände sig med kraft mot denna teori. som slog undan benen för deras egen vision om ett socialistiskt samhälle där ingen nöd skulle existera.

Halvvägs mellan Stockholm och Göteborg kan man under några minuter uppleva en vidunderlig utsikt över den svenska Vargavidderna från tågfönstret. Mellan Laxå och Finnerödja, på norra sidan. Västra stambanan och E20:an utgör tillsammans en barriär som hindrar vargens spridning söderut. Under forntiden, innan anlagda vägar fanns, var denna vildmark ett effektivt hinder för mänskliga kontakter mellan Svealand och Västergötland. Under slutet av medeltiden anlades här ett antonniterkloster med inriktning på vägfarande. Klosterruninen ligger i direkt anslutning till Borasjöns rastplats vid E20.



Domprosten Åke Bonnier har skrivit på sin blogg att Stockholms domkyrkoförsamling har beslutat att bli "medansvarig" till pridehouseverksamheten nästa år. Ett fånigt beslut, tycker jag. Någon har frågat mig om det inte är att "problematisera homosexualiteten" om man påstår att utlevd homosexualitet är en synd. Jag tycker nog att de som problematiserar är de, som ständigt konfronterar kyrkan och kristendomen med diverse homosexuella krav. Den debattören har tydligen blandat ihop biologi och teologi, genom påståendet att homosexualitet skulle vara vanligt bland djur. Jag har skrivit ett svar, som jag fått mycket beröm för (bl.a. frågan om jag är präst). Svaret återges här:


Låt oss för en stund lämna Djungelbokens sagovärld och återvända till de svenska Vargavidderna!

Mottot för det alltmer genomkommersialiserade pride-spektaklet var härom året "Den svenska synden spränger gränser". Alltså en värdig uppföljare till den särkönade porrbranschens jubileumsfilm några år tidigare "Den svenska synden 25 år". Ojdå fanns det ingen svensk synd dessförinnan? Nej för då var den dansk (den danska s.k. gladporren) och dessförinann var den fransk.

Om detta motto var att "problematisera homosexualiteten" så tycker jag verkligen inte att domkyrkoförsamlingen ska ställa upp! Dessutom är ju pridehouseverksamheten ingen kristen verksamhet, om man inte med "kristen" menar att vidga klyftan mellan kristna och muslimer (som genom domkyrkoförsamlingens medansvar får en helt felaktig bild av kristendomen).

Det är skillnad mellan att vara medansvarig för verksamheten och delt i enstaka debatter. Men den debatt under fjolårets pridehouse, som domprosten deltog i, skämde ut Svenska kyrkan på det grövsta - trots domprostens försök att dämpa tonläget hos två av de övriga medverkande prästerna, varav den ena hotade Svk med repressalier om inte kyrkomötet skulle komma att säga ja till homovigslar i kyrkan.

Efter att ha hört denna uppvisning i hat och intolerans och rigid tvåsamhetsnorm, var det en befrielse att bevista de polyamorösas propaganda för gruppsex (alla kn*ll*r alla, både särkönat och samkönat). Men är det kristet? Debattdeltagarna var betydligt yngre, varför jag anar en generationsmotsättning i de sexliberala leden. Dessutom klagade de på att de hade förpassats till undervåningen för att deras åsikter inte var riktigt rumsrena.

För att reglera gruppsexet rättsligt skulle man upprätta ett äktenskapskontrakt med alla gruppsexdeltagarna. På en direkt fråga från mig, om det skulle finnas en särskild ruta på detta äktenskapskontrakt för "livslångt heterosexuellt äktenskap mellan en man och en kvinna" blev svaret "Ja, allt ska ju vara tillåtet".

Jag kände en stor lättnad efter att ha lyssnat på de intoleranta tvåsamhetsförespråkarna i de fina salongerna på övervåningen. Men då tycker jag att kyrkan ska ta hand om de heterosexuella vigslarna, och låta någon annan ta hand om såväl de homosexuella som de polyamorösa vigslarna.

Någon verklig mångreliositet och mångkulturalism får vi ju inte om alla ska tryckas på samma norm! Och sin acceptans av mångfalden borde domkyrkoförsamlingen visa genom att inte delta i sådant som inte är kristet, och alltså överlåta åt profana organisationer att ansvara för det okristliga.

Om de polyamorösa även fortsättningsvis ska förpassas till källarplanet, när domkyrkoförsamlingen ska vara medansvarig, är det risk att domkyrkoförsamlingen även blir medansvarig för censur av allt som inte stinker av rigid tvåsamhetsnorm. Bekännelsetrogna kristna och polyamorösa har kanske från sina diamentralt motsatta utgångspunkter ett gemensamt intresse av försvar för religionsfrihet och yttrandefrihet?

Och hur har domprosten tänkt sig att hantera medansvaret i pridehouseverksamheten i den intereligiösa dialogen med muslimerna? Ska de också tvingas in i den könsneutrala tvåsamhetsnormen? Jag är mot upphöjandet av den obibliska tvåsamhetsnormen till nya lära i kyrkan, eftersom kyrkan därmed inför en ny diskrimineringsgrund - med udden riktad mot framför allt ensamlevande. Vad svarar domprosten den ensamme bögen (och heterosexuella i motsvarande situation) som jagar runt på gaybarerna och byter partner varannan månad (eller t.o.m köper sex), utan att finna den stora kärleken?

Resultat blir ett förstärkt utanförskap, och en förvärrad syndaånger utan utsikt till nåd. Vore det inte bättre med ett "Vi är alla lika stora syndare"? Om kyrkan ska förneka i stället för att förlåta synder, borde väl alla få sina synder förnekade?

Eller är det bara de synder som begås av någon biskop som ska förnekas?

Det är skillnad, skrev någon på sin blogg, mellan att tycka OM kultur och TYCKA om kultur. Det senare klarar bara den kulturella eliten. (Och till den räknar jag verkligen inte den verklighetsfrånvände Göran Hägglund). Jag kontrade med att det är skillnad att tycka OM teologi och TYCKA om teologi.

Men där hade jag fel, fick jag veta och anklagades för att "Det tror du inte själv på" (jungfrufödseln). Man behöver tydligen inte ha några kunskaper alls i ämnet för att avfärda allting som Svenska kyrkan har trott på under 1000 år som icke svenskyrkligt. I våra dagar tror folk på allt möjligt, det ena tokigare än det andra, men "den biologiska omöjligheten" jungfrufödsel när Gud kom till världen, kan inte ens jag själv tro på. Däremot förväntsas jag tro att jorden snurrar runt solen i stället för tvärtom - trots att jag inte har sett tillstymmelsen av bevis. Jag är ju inte astronaut!

Det som har skett /jungfrufödseln) och det som sker (jordens vandring runt solen) har skett / sker nog oavsett om vi tror det eller ej. Gud fanns innan det fanns en enda människa, som trodde på honom! Och det har varit Svenska kyrkans tro under 1000 år, även om en del yngre förmågor, som inte var födda före det stora avfallet, inte tror det. Och det finns verkliga människor, vars existens Göran Hägglund är helt okunnig om. Han tror helt enkelt att de inte finns!

Men om det nu finns en SANN religion, så måse väl de andra religionerna vara falska religioner, som tror på avgudar - som bara existerar i människors tro? Beklagligtvis är mänskligheten inte överens om vilken gud som är den SANNA Guden. För att kunna leva i fred med varandra, måste vi acceptera att det finns människor med en annan tro än vi själva.

Och därför vågar jag påstå att monokulturerna är en förutsättning för mångfalden. Och (bland annat) därför är jag mot religionssynkretism. Och därmed är frågan egentligen besvarad om vi ska tillåta burka och niqab (och andra religiösa symboler)i vårt land, med dess kristna traditioner.

Å andra sidan har Åke rätt i att det inte kan finnas någon oinskränkt rätt att bära burka. Vi kan inte ha kvinnliga poliser med uniformsburka. Och att man inte får bada med tjocka lager kläder i badhuset är en hygienfråga. Men det får vara undantag, och inte regel. Jag stödjer inte SD:s krav på generellt förbud mot burka och niqab på allmänna plats.

Jag kan försvara muslimers rätt att vara muslimer. Men i Svenska kyrkan ska vi vara kristna. Det innebär inte att alla medlemmar måste svara rätt på frågor om de kristna dogmerna (de är ganska många), men kyrkan som sådan ska vara en kristen kyrka, d.v.s. ett "monoreligiöst" samfund. Kyrkan och staten ska inte tycka lika i alla frågor. Det är inte demokrati. Staten kan tvingas att tillåta sådant, som är synd för ett flera religiösa samfund.

Det finns en otäck tendens att Svenska kyrkan ska ge något slags gudomlig legitimitet åt statens beslut, så att det exempelvis har blivit en synd mot den kristdemokratiska guden att vägra abort, om man inte har garanterad inkomst under barnets hela uppväxttid.

Verklighetens folk i kristdemokratisk tappning är de ekonomiskt välsituerade. Både Mammon och Fruktbarhetsgudinnan är avgudar. De ska inte tillbes i Svenska kyrkan. I Svk tror vi på en treenig gud och att en jungrufödd Jesus är Guds son. I moskén tror de att Gud är en och att Muhammed är hans profet. Förvissor tror även muslimerna på en jungfrufödd Jesus, men för dem är han en profet och inte Guds son.

Så länge vi tillåts ha våra fäderneärvda religioner i kyrkan respektive moskén - och praktisera den lívsstil och bära de kläder eller religiösa symboler som religionen föreskriver, har vi religiös mångfald på samhällsnivå. Om vi däremot börjar praktisera "religiös mångfald" med bön till alla tänkbara gudar i kyrkan eller moskén, blir resultatet religiös enfald och intolerans. Och det märker ju vi av, som vill att Svk ska förbli en kristen kyrka, i traditionell bemärkelse.

Nu försöker avfälliga teologer och polilitiker fårn Reinfeldt till Ohly göra om Svenska kyrkan enligt de riktlinjer som förespråkas i J.V. Stalin: Marxismen och den nationella frågan. Stalin förespråkade faktiskt (åtminstone i teorin) en tidsbegränsad tolerans mot muslimerna, så att de skulle hinna anpassa sig. Den kristna kyrkan skulle däremot anpassa sig direkt.

Jag råkar vara lycklig ägare till ett exemplar av den nämnda, mycket intressanta boken, utgiven på Förlaget för litteratur på främmande språk, Moskva 1955. En profetisk bok, sett till de senaste decenniernas utveckling i Svk.