larsflemstroms

Samtidigt som den allra första strimman av hopp om att kunna återvända hem har tänts hos många flyktingar, bjuder de svenska partierna över varandra i förslag på snabb integration. Men mest verkar det ju handla om att säkra svenska arbetsgivares tillgång på billig arbetskraft. Hanne Kjöller i DN, som under många år drivit kampanjer mot våra sociala förmåner, hånar nu LO-förbundet Byggnads för att förbundet kräver att utländska arbetare i sverige ska ha samma löner som svenskfödda.

 

Varför är det så bråttom med integrationen? Vill man tvinga flyktingarna att bli svenskar? Varför ska barnen sättas i svensk skola första dagen bland klasskamrater, vars språk de inte förstår? Varför splittras flyktingarna på olika flyktingförläggningar, som var och en rymmer flera nationaliteter? Detta gör dem ju extremt hjälpbehövande från det svenska samhället, även om de så finns både elever och lärare, friska sjuka och vårdpersonal bland flyktingarna.

 

 

Folkpartiets förslag har ett otäckt inslag av att det är nyttan för det svenska samhället, som ska avgöra rätten till permanent uppehållstillstånd coh svenskt medborgarskap.

 

När det har kommit så här långt, så är ju frågor om vem som har rätt att få uppehållstillstånd, hur länge man har bott i Sverige, etcetera, redan passerade. Utan nu handlar det om klass och / eller hög ålder, någon sjukdom eller inlärningssvårigheter, etcetera ska vara något hinder för medborgarskap. Och det kommer i synnerhet att vara kvinnor som drabbas.

 

Kanske kvinnor som på grund av sitt kön eller sin klass nekats utbildning i sitt tidigare hemland. Tror Jan Björklund, som nu nylancerar detta gamla Fp-förslag att gummorna är terrorister? Vad döljer sig under det burkliknande plagget? Den bissara idén om ett godkänt språktest som förutsättning för medborgarskap är ett uttryck för elitens rädsla för lågutbildade, att låg utbildning skulle vara en grogrund för extremism.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

De stora miliitära framgångarna för IS under sommaren 2014 stärkte terrororganisationen och dess krigare, som strömmat till från hela världen, i tron att det var Guds vilja att IS skulle segra. Denna tro på förutbestämmelse kan också ha bidragit till paniken i den irakiska armén, vars soldater flydde hals över huvud. Här i väst, i en annan kultur" har vi kanske något förhastat trott att irakiska soldateröver lag  är fega, ,odisciplinerade och överlag har dålig stridsmoral.

 

Den glada nyheten om de kurdiska milismännens seger över terroristerna i Kobane bör i så fall bidra till ett rejält lyft av stridsmoralen hos  terrororganisationens alla muslimska motståndare. Det är stort. Efter ytterligare några militära nederlag, kommer tvivlet att sprida sig bland alla IS-krigare, som verkligen är troende muslimer, att det är Guds vilja att de ska segra. Somliga kommer att byta sida. Andra kommer att åka tillbaka till sina hemländer runtom i världen med skammen att ha låtit sig luras av djävulens anhang.

 

 

Det går ju faktiskt inte att bortse från att även han har anhängare hos det syriska folket. Att mötet hålls i Moskva är ett gott tecken. USA, EU och Nato har ju inte vågat stödja demokratirörelsen fullt ut för att inte förvärra konflikten med Ryssland, som stött al Assad i uppenbart syfte att skydda sina egna intressen i Syrien. Det handlar bl.a. om en marinbas, som hade varit den enda utanför det forna Sovjetunionen.Det vore en rimlig eftergift från den syriska övergångsregeringen, eller vad det nu blir, att förlänga avtalen mellan Ryssland och al Assad-regimen. Nato och Ryssland, al-Assad och demokratirörelsen i gemensam kamp mot IS-terroristerna ger världen ett nytt hopp. Och flyktingarna runt om i världen hoppet om en chans att återvända hem. Om Gud vill.

 

Detta är dock något som inte ens finns på kartan i den svenska migrationsdebatten. Det är extremisterna som styr, på ena sidan Maria Ferm, MP och på andra sidan de fyras gäng (som under partiledarens sjukskrivning är tre) i SD. Nu vill Fp-ledaren Jan Björklund "skärpa kraven på flyktingar" med bostad och arbete för att få hit sina familjer, arbete som krav för permanent uppehållstillstånd och språktest för att få svensk medborgarskap. Kravet för att få asyl i Sverige borde vara att man har ett skyddsbehov, som inte redan har tillgodsetts i något annat land.

 

Arbetslösa bör ha samma rätt som arbetande till permanent uppehållstillstånd. Men huvudlinjen bör ändå vara att flyktingarna ska återvända hem, när de kan göra det utan fara. Därför borde tillfälliga uppehållstillstånd, som permanentas om en flykting inte kunnat återvända hem inom rimlig tid, vara regel. Den som behövs som arbetskraft i Sverige, kommer säkert att behövas som arbetskraft i det gamla hemlandet också. Det råder en skriande brist på sjukvårdspersonal i Syrien just nu.

 

 

Björklund tycker kanske också att den libanesiska arbetsmarkaden är något som Sverige gör ta efter. På grund av det enorma utbudet av arbetskraft till följd av flyktingkatastrofen har timlönen för en libanesisk arbetare sjunikt från sju till två libanesiska pund. Det kan man kanske leva på om man får sitt absoluta nödtorft tillgodosett av UNHCR, men inte om man själv måste betala mat och hyra.

 

 

Avgörande för omvandlingen av tillfälliga uppehållstillstånd till permanenta borde inte alls vara svenska arbetgsgivares behov av billig arbetskraft, som verkar vara huvudsyftet med migrationspolitiken för Fp, utan hur länge man har vistats i Sverige. Och eventuella svårigheter att ställa om sig på nytt, speciellt för barnen som kanske inte ens har några egna minnen från föräldrarnas gamla hemland.

.

 

 

 

.

 

Jag har inte hittat någon säker uppgift, som styrker att Muhammed Beck Hadjetlaché verkligen var muslim. Hadjetlaché verkar vara en pseudonym när han under en tid försörjde sig som journalist. Men heter man Muhammed är man förmodligen uppvuxen i en muslimsk familj. Han föddes omkring 1870 i Istanbul i en familj som kommit dit från Tjerkessien i norra Kaukasus på gränsen mellan Sydryssland och Georgien. Han  avancerade till överste i den ryska krigsmakten och tjänade tidigt som något slags inflytande-agent bland muslimer för Tsarrysslands räkning i syfte att vända muslimerna mot Tyskland och dess allierade Turkiet.

 

Han kom till Sverige efter ryska revolutionen som agent för sovjetregimen, men verkar ha bytt sida under vistelsen i Sverige, eftersom de mördade uppgavs vara bolsjeviker (d.v.s. ryska kommunister). Han verkar ha bytt sida flera gånger. Svenska och engelska källor ger olika uppgifter om vilken sida han stödde. Det var antagligen inte lätt att välja för en tjerkess. Folkstammen ifråga tycks ha utvandrat till Ryssland från Turkiet under 1700-talet, eventuellt på grund av förföljelser.

 

 

Domen mot Muhammed Beck föll alldeles innan dödsstraffet avskaffades och dödsdomen verkställdes alltså inte. Sveriges riksdag beslöt den 7 maj 1921 att dödsstraffet skulle avskaffas. Det hade då gått tio år sedan det sista dödsstraffket verkställdes. Muhammed Beck avled i fängelse 1929 vid c:a 60 års ålder. Detta var berättelsen om den sista som dömdes till döden av en svensk domstol.

 

Den som levde längst efter att ha dömts till döden av en svensk domstol var Anton Nilsson, som avled 1989, tre månader innan han skulle fylla 102 år. Också en märklig historia. Dömd till döden, men levde förmodligen lägre än någon av sina jämnåriga.

Lär er skillnaden mellan karikatyr och satir. Karikatyr är överdrifter av det som utmärker en person. Detta kan vara till personens fördel eller nackdel. Stora öron ritas ännu större. Om det ger intryck av en person, som lyssnar, är det till personens fördel. Men det behöver inte nödvändigtvis handla om fysiska utseenden. Även en person, som har små öron, kan avbildas med stora öron. Det kan betyda att personen är en spion (negativt) eller en politiker (positivt).

 

Syftet med satir är att förlöjliga och håna. Att framföra vanligtvis åtalbara fördomar under sken av att det skulle vara en konstart. Numera världsbekanta Charlie Hebdo är en skittidning, som frossar i rasism, sexism, homofobi, förakt för kristendomen, antisemitism och islamofobi. När denna tidning förlöjligade det heliga i kristendomen som var motivet homofobiskt, exempelvis. Bilden tar avstamp i det förakt för homosexuella, som betraktaren förmodas ha, och låter detta förakt spilla över på de heliga personerna genom att framställa dem som bögar som har sex. (Det är stor skillnad jämfört med Elisbet Olsson-Wallins Ecce Homo-bilder, där personerna snarare framstår som attraktiva.)

 

 

Det är dessutom en väldig skillnad mellan hur stort utrymme, som media har anslagit till rapporteringen av bestialiska mord på viga medarbetare i en rasistisk etc skittidning i "Europas hjärta" som åt minst lika bestialiska mord på svarta afrikaneri Nigeria.

 

Medan europeiska politiker av olika kulörer hojtade om att dådet var ett angrepp mot yttrandefriheten, sa USA:s utrikesminister John Kerry sanningen, att dådet var ett angrepp på all civilsation. Utmärkande för civilisation är att staten har ett monopol, som staten försöker upprätthålla med alla demokratiskt acceptabla medel, att stifta lagar och döma lagöverträdare och verkställa straff. Samt att ingen kan dömas för en handlig, som inte var belagd med straff när den begicks.

 

 

De frihetsideal som hyllas i dagens Frankrike härrör från franska revolutionen 1789 - 1804, då tusentals präster, munkar och nunno (samt profan adel)  mördades och kyrkan fråntogs vigselrätten m.m. i syfte att den franska befolkkningen skulle avkristnas, fråntas sin kristna tro.

 

Den som gör satirbilder av profeten Muhammed har till syfte att påföra muslimer en inre konflikt mellan å ena sidan satirbilden och å andra sidan sin vördnad för profeten, så att de tappar det stöd och den tröst som de upplever sig få genom religionen. Det är en form av psykisk terror, som jag kan känna när den kristna nattvarden vanhelgas. Det borde vara en självklarhet i varje civiliserat samhälle att alla grova missbruk av yttrandefriheten i syfte att skada andra människor borde kriminaliseras. Det handlar om en avvägning av olika skyddsvärda intressen.

 

 

.

 

Ska våra kyrkoavgifter gå till att finansiera såna här dumheter? Först och främst tycker jag att Kristian låter alldeles för manligt och för dessutom tankarna till riktigt maktfullkomliga män såsom Kristian Tyrann. Så nu tycker jag att prosten Kristian ska föregå med gott exempel och byta namn till Henning, så kan ingen räkna ut att han är en man. Men jag undrar varför hen inte kan använda det könsneutrala ordet "personalfördelning", som redan finns?

 

 

 

Det är ett gammalt debattknep för att inte göra muslimer ledsna, att varje gång något våldsdåd i islams namn för på tal, säga att kristna är inte ett dugg bättre, med exempel vanligen ur historien om européers krig och förtrydk. Vilket givetvis förtärker muslimers fördomar (för även de har fördomar om andra) att kristendomen är en särdeles våldsfrämjande och krigisk religion.

 

Katedralakademin, vars skribenter inte drar sig för att förösrjas av den religion, som de baktalar, går nu till nya angrepp mot kristendomen. Men först något om deras fördomstulla inställning till islam. Som icke-muslim kan jag förstås inte vara helt säker på vad som är den rätta muslimska tolkningen av Koranen. Men det är faktiskt inte vanligt att muslimer sliter varandra i stycken. Vilket det borde vara om SD:s och al Qaidas korantolkning är den rätta. Under rubriken "*Vad gör vi med våldet i bibeln?" skriver Katedralakademin:

 

 

"Nu har händelserna i Paris hunnit sjunka in och det har blivit dags att reflektera. Många röster har höjts och hävdat att det faktiskt inte riktigt är så enkelt som att säga att terrorn inte alls har med islam att göra. Det finns i Koranen tydliga uppmaningar till våld och hat. Alltså finns själva problemet inte bara i psykologiska eller sociala faktorer. Våldet finns i religionernas kärna.

Detta är också sant när det gäller bibeln. Där finns hundratals exempel på våld och hat, som använts för att legitimera terrorbrott under många sekel. Jag tänkte i detta inlägg lyfta fram två av de värsta: krossandet av barnen i Psalm 137 och Jesu uppmaning att döda varandra inom familjen i Matteusevangeliet. Hur har vi judar och kristna hanterat dessa texter?"

 

Att våldet finns i religionens kärna var ju vad Rickhard Jomshof sa i Agenda i söndags, men då syftade han förstås bara på islam. Och för det fick han en berättiga uppsträckning av Mona Sahlin. Nu säger ju domkyrkommunister Ulf Lindgren samma sak. Men för det kommer han inte att få någon uppsträckning av någon terroristbekämpare, eftersom han drar in kristendomen som ett alibi för sin islamofobi. Som om islamofobin kunde ursäktas med lika en stor portion kristofobi.

 

Nu är det visserligen sant att Jesus inte tog avstånd från soldatyrket som sådant, utan snarare från missbruk av soldatyrket. En soldat skulle nöja sig med sin sold och inte hota sig till gåvor från civilbefolkningen. Men att Jesus skulle ha uppmuntrat mord inom familjen är inte en av de värsta, utan den absolut värsta kristofobiska lögn som jag någonsin sett. Och detta ska komma från en präst i Svenska kyrkan. Vad säger biskop Åke Bonnier, som har gjort "Ge Jesus äran" til sitt valspråk?

 

Katedralakademin använder i skandalös mordrättegång i Frankrike (Calas-affären 1762) som bevis för att kyrkan under sekler har trott att Jesus har sagt att fäder och söner ska mörda varandra, och att det var upplysningen (Voltaire, som fick domen upphävd) som har lärt de kristna kyrkorna att tolka bibeltexten. Katedralakademin skriver att "Tolkningen har alltså gått från att texten uppmanar till en yttre konkret
konflikt till att Jesus snarare beskriver en inre process där sådant som tidigare gav trygghet inre längre gäller".

 

Men vad Jesus säger i Matteus 10:34 är att man ska älska honom mer än än man ska älska sin far eller mor, sin son eller dotter, sin sonhustru eller svärmor - och värst av allt: en slav (eller "mannens husfolk" som det står i bibeltexten) skall älska Jesus mer än han skall älska sin slavägare. Ja, det kan till om med vara rätt att göra uppror mot sin slavägare. Naturligtvis inbegriper bibeltexten fler släktingar och närstående än de direkt uppräknade. Denna radikalism hos den kristna religionen går ju helt förlorad med Katedralakademins nytolkningar.

 

Således visade helgonet Sankta Lucia olydnad mot sin egen mor, när hon vägrade ingå det arrangerade äktenskapet med en man, som skulle tvingat henne att dyrka avgudar. För att inte tala om hennes olydnad mot sin man - vilket domstolen såg så allvarligt på så att de dömde henne till livslång prostitution. (Se mina inlägg om Sankta Lucia på denna blogg).

 

Att Jesus hade kommit med "svärd" är en vanlig metafor i kristendomen att Jesus skall döma levande och döda. Vad du än har gjort, vilka synder du än har begått, så blir du "frikänd" om du har älskat Jesus mest av allt. För mig är det alldeles självklart att man ska älska Gud (och Jesus är ju Gud) mest av allt och alla, för det är bara då som man kan älska sina medmänniskor. .

 

I sin iver att baktala kristna och judar ger sig Katedralakademin även på Gamla Testamentet, där det står i Psaltaren 137:8: "Babylon, du förstörerska, ycklig den som får vedergälla vad du har gjort mot oss. Lycklig den som får ta dina späda barn och krossa dem mot klippan."   Vi kristna kan ju fega ur med argumentet att detta var under det gamla förbundets tid, och alltså bara har bäring på judendomen. Katedralakademin använder här precis samma smutsiga argumentation som Hitlers kyrkobildning Deutche Christen, som också anklagade judarna för att vara barnamördare. Men här drar författaren in kristendomen som ett alibi,  att det har kristna också varit:

 

"Dessa gräsliga ord har under de gångna 2500 åren (texten är förmodligen skriven ca 500 f Kr) legitimerat åtskillig våldsanvändning mot just civila. Särskilt under det gångna seklet har emellertid både judar och kristna börjat tolka bibelns ord inte som rekommendationer eller krav utan som uttryck för mänskliga reaktioner. Man anser inte längre att orden om att krossa spädbarn uppmuntrar ill att fortsätta dödandet, orden säger inte att Gud tycker att det är bra med errorhandlingar. Orden står där för att visa att sådana känslor av besinningslöst hat kan fylla människan."

 

Att människor kan fyllas av besinningslöst hat, kan ingen förneka. Men detta är inte alls vad bibeltexten säger. Vad Katedralakademin här försöker påskina är att gamla tiders kristendom, judendom och islam (Gamla Testamentet är en helig skrift även för muslimer, med bara ett fåtal korrigeringar) direkt uppmanar till terrorhandlingar. Återigen: Attacker på kristendomen används här som alibi för antisemitism och islamofobi av värsta sort: Sådana är de, judarna och muslimerna.

 

Alla som är någotsånär hemmastadda i klassik bibeltolkning vet att "Babylon" är en metafor för ett korrupt samhällsystem och att "barn" ofta används som en metafor, t.o.m. i det profana språket, exempelvis "dotterbolag". Benämningen "Babylon" kom att användas efter judarnas babyloniska fångenskap. Dessförinnan användes benämningen Nimrod, som räknas som Babylons grundare. "Babylon" har idag använts som benämning på ett korrumperat kyrkosystem, speciellt om Katolska kyrkan. Vilket var ett huvudmotiv i Voltarires författarskap; att Katolska kyrkan var den tidens Babylon.

 

Men frågan är ju då om inte Svenska kyrkan, vars präster (för all del inte alla) baktala kristendomen som alibi för hets mot judar och muslimer håller på att bli vår tids Babylon. Bättre hjälp med värvningen av unga muslimer, med grumliga kunskaper i islam, kan terroristernas värvare inte få. Våldet är religionernas innersta väsen.

 

Den person som först skrev på sin blogg att det är fel att "upprepat få lov att håna och avbilda Muhammed" och sedan ansåg sig utsatt för nedgörande kritik för att jag har avslöjat att just det är vad SD-kuriren har gjort, har nu tagit bort det senare inlägget från sin blogg. Det är bra att vederbörande står fast vi sin första åsikt, och att jag inte alls har gjort ner den åsikten. För vad SD-kuriren hade gjort var ju att ha upprepat Jyllands-Postens tilltag att utlysa en teckningstävling, där motivet skulle vara nidbilder av profeten Muhammed. 

 

Det är verkligen ingen nedgörande kritik att jag håller med någon i sak. Att sedan vederbörande inte känt till vad SD-kuriren och dess chefredaktör haft för sig, är en annan sak och fullt ursäktligt. Det är ingen skam att bli lurad av en uppsnofsad fasad. Men den som en gång har blivit det, har kanske en viss skyldighet att varna anda? Själv trodde jag under året, när det begav sig, att det var ett utslag av övergående omdömeslöshet, typ pojkstreck. Det kom att dröja drygt ett år innan jag upptäckte hur fel jag hade på den punkten. Det var när jag hade skickat ett mejl med texten "Vem vill ha en jugoslavisering av Sverige" (vilket syftade på inbördeskriget mellan olika folkgrupper i ex-Jugosalvien under början av 1990-talet), som jag började förstå. Reaktionen mot kritiken mot vad jag då trodde vara en ensam virrpanna inom ett SD, som påstod sig ha kastat ut nazismen, var inte precis mild.

 

Vem som vill ha en "jugoslavisering" av Sverige framgick alldeles tydligt av Agenda-debatten i söndags mellan Mona Sahlin och SD-kurirens chefredaktör Rickard Jomshof. Att Mona Sahlin därefter har uttalats sig väldigt negativt om Jomshof i någon intervju, kan möjligen ha varit stötande för någon som har uppfattat denne som en gentleman och tyckt att han ska omnämnas som en sådan. Jodå, i denna förvirringens tid kan man visst vara medlem i, rösta på eller sympatisera med rasistiska partier utan att själv vara rasist.

 

Mitt budskap med liknelsen skala en lök handlar just om hur man ska bekämpa extremismen. På båda sidor.

 

 

 

Av mina tidigare inlägg torde framgå att jag faktiskt håller med om ovanstående, som är citerat från en annan blogg. Det kursiverade stycket i föregående inlägg var ett citat från ett uppslagsverk, en artikel som handlade om kontroversen krig SD-kurirens Muhammed-teckningstävling..Den som har skrivit ovanstående är nu upprörd - troligen för att jag har avslöjat vad vår svenska motsvarighet till Jyllands-Posten har haft för sig.

 

 

 

 

 

Om utrikesministern hade agerat i frågan är oklart. Det förekom emellertid attentat mot det svensk-danska mejeriföretaget Arlas anläggningar och personal i Mellanöstern efter Jyllandspostens publiceringar, vilket hon måste ha känt till. En av de mest upprörda pressrösterna var tidningen Expressen. Hela det publicistiska etablissemanget ställde upp för Sverigedemokraterna, och bidrog därigenom till SD:s politiska genombrott i valet 2006, då partiet gick starkt framåt, dock utan att komma in i riksdagen. De ställde upp för den lagstadgade rätten att håna, förlöjliga och kränka. De ställde upp för sin kollega Rickard Jomshoff.

 

Chefredaktör för SD-kuriren vid den här tiden var Rickard Johshoff, som mötte Mona Sahlin i en TV-debatt härom dagen. I denna debatt försökte han, precis som efter Jyllands-Postens publiceringar blåsa under motsättningar mellan muslimer och andra svenskar. Han skyllde terrorismen på massinvandringen och "islam självt". Han räknade upp en mängd terrororganiationer, och sa att de har en sak gemensamt: islam. Han räknade upp ett antal skurkstater, och sa att de har en sak gemensamt: islam. Han sa inte att de har mycket annat gemensamt. Och sa heller inget om Europas mörka historia och vad de europeiska fasciststaterna hade gemensamt med varandra. Och med de nuvarande skurkstaterna i den muslimska delen av världen. Han gjorde ingen skillnad mellan islam och islamism. Det, som terrororganisationerna har gemensamt, är den extrema våldsbejakande islamismen. Det ena en religion. Det andra en politisk ideologi, som har gemensamma rötter med europeisk högerextremism och rasism.

 

En massinvandring, som enligt Jomshoff är orsak till terrorismen kan inte göras ogjord. Ett stopp för fortsatt invandring kan inte heller göra den invandring, som har varit, ogjord. Hur skulle det ske? Man kan bemöta den islamfientliga argumentationen från två aspekter. Den ena säger: Är det sant? Den andra säger: Kan man bekämpa terrorismen genom att göra fredliga muslimer rädda och hatiska mot den kristna /ateistiska folkmajoriteten? Det handlar verkligen inte bara om att skydda den muslimska minoriteten. Det handlar också om att skydda den kristna / ateistiska majoriteten. Raskrig kräver offer på båda sidor. Det är precis vad terrororganisationerna är ute efter. De vill skapa en polarisering i samhället, fler och värre konflikter. Det är verkligen inte sverigevänligt. Och det är faktiskt motsatsen till assimilation.

 

 

Efter Jyllands-Postens publiceringar förekom flera upplopp mot svenska och danska företag i Mellanöstern. På bilderna från upploppen kunde man snart känna igen ett gäng kringresande "yrkesdemonstranter", troligen al Qaida-män. Så skapades den vanliga nidbilden av muslimer, att de är helt vansinniga människor begår upplopp och kastar brandbomber för några teckningar. Varför vill islamisterna inympa de bilden av sina "trosfrändeer" hos européer? Brinnande moskéer i Europa vill de gärna se, dessa extremister.

 

 

 

Detta hittade jag på en annan blogg. Var kunderna i den judiska matbutiken också journalister?

Sent under kvällen uppges en av terroristerna (gisslantagaren i matbutiken) ha sagt detta. Var attacken mot satirtidningen i hämnd för några nidbilder, eller var detta bara en förevändning för något annat. Tidare har en av de terrorister, som angrep tidningsredaktionen, sagt att aktionen var beordrad av al Qaida i Jemen. Vad är detta, om inte ett krig? Detta var lätt att inse i ett tidigt skede, men har undanhållits av media, som har framställt attentatet som ett vansinnesdåd mot yttrandefriheten, och inget annat.

 

Videon med detta uttalande har laddats upp på nätet från Syrien. Det var ju dit som gisslantagarens flickvän hade flytt. Vad som förvånade var den irakiska regeringschefen al Malikis våldsamma agerande mot både regeringskollegor och de folkgrupper, som har stött IS' framfart, och USA:s anmärkningsvärda passivitet. Det är med kännedom om terrorismens enorma utbredning, som ingalunda är begränsad till Mellanöstern, som jag har kritiserat Sverigedemokraternas totalt ansvarslösa agerande, när de försöker splittra den svenska nationen.

.

 

Att Bokom Haram kan ta över en militärbas på det här sättet tyder på att Boko Haram har en betydande krigspotential. Med detta ord menas alla de resurser, från livsmedel till vapen, som behövs för att föra krig. Till skillnad mot rena terroristattacker mot relativt oskyddade mål, som attacken i Paris igår, kan endast den som kontrollerar ett större landområde, förfoga över en tillräckligt stor  krigspotential för att kunna utkämpa ett sådant krig som det i norra Nigeria.

 

Dessa krigare har gjort sig kända för att förstöra  byar och driva människor  på flykt. Somliga flyktingar kommer ända hit. För att nå fram till Medelhavets sydkust, måste de ha passerat genom terroristkontrollerade områden. Vilka är flyktingsmugglarna? Efter att ha plundrat privata hus och buriker, har terroristerna lagt beslag även på de pengar, som flyktingarna fått med sig. Terroristerna har tidigare gjort sig kända för att  mörda skolpojkar och föra bort unga flickor från skolorna.

 

Ingen vet var flickornas finns nu. De kan hållas som glädjeflickor i boko haram-krigarnas viloläger långt borta från slagfälten eller lever som i tvångsäktenskap med dessa. Vilka flickor, som blir vad, beror med stor sannolikhet på vilken religion de har. Är de muslimer eller går med på att konvertera till islam, så är det nog tvångsäktenskap som gäller. Detta visar erfarenheterna från de IS-kontrollerade områdena i Syrien och norra Irak, där den religiösa minoriteten yasidier behandlas allra sämst.

 

 

Jag är uppriktigt sagt skakad och chockad av det hemska terroristdådet i Paris. Fyra satirtecknare, sex andra journalister och två poliser. En tredje fransk polis har dödats, men det är oklart om detta mord har något samband med terroristattacken mot satirtidnigen. Denna våldsamhet. Så många döda i en enda attack. Hur terroristerna väljer ut sina offer. Men handlar det bara om yttrandefriheten eller om någonting ännu större? Har kriget nu förtss över på europeisk mark?

 

 

Sedan har vi förvisso också frågan om rätten att kränka och såra andra människor, bland annat genom att skända det som de håller hemligt. Men nog tror jag att det är en ännu värre skymf mot profeten Muhammed att mörda i hans namn än att avbilda honom som en hund.

 

Lars Vilks, som gjort M-hundteckningarna har fått framträda i TV och uppmanat alla tidningar etc att publicera bilderna för att muslimerna ska bli lika avtrubbade som vi kristna, när det som vi håller heligt skändas. Man försöker avfärda dådet i Paris som ett  "vansinnesdåd" av troende personer som har överreagerat. Men det handlar snarare om personer utanför samhället (även utanför det muslimska samhället), som tagit mördandet på entreprenad. Så här gör inte människor, som har blivit sårade i sin religiösa tro

 

_________

 

*) I Uppsala mötes beslut 1593, som är en av Svenska kyrkans bekännelseskrifter, "förbjuds" bön till helgon. Motiveringen ter sig något märklig för en nutida kristen: Vi vet inte om helgon hör bön. Och även om de hör bön, vet vi inte om de lägger fram våra böner till Gud. Att vissa personer blir helgon förnekas däremot inte. Detta bekräftas dessutom i den då nya översättningen till svenska av Luthers lilla katekes 1878. Personlig tror jag att Gud hör bön, oavsett om bönen riktas direkt till honom eller via något helgon.

Bröderna Olaus och Laurentius Petri framför OP-kyrkan i Örebro. Konstnären har här velat återge den kristna trons båda källor, enligt protestantisk uppfattning: Skriften och direktinspirationen från Gud. Finns det någon motsättning mellan dessa två, eller kompletterar de varandra, så att den ena är nödvändig för förståelsen av den andra?

Den 18-åriga Lucia från Syracusa mördades den 13 december år 304, när Diocletianus var kejsare i Rom. Under hans regeringstid kulminerade förföljeslerna mot kristna. De flesta dömdes till döden för sin vägran att dyrka kejsaren som en gud. Synd mot Gud, d.v.s dyrkan av andra gudar, var den värsta av alla synder för dåtidens kristen. Som bortgift till en hednisk man skulle Lucia tvingas dyrka både kejsaren och andra romerska gudar. Hon vägrade och dömdes för detta "brott" till prostitution, men mördades av sina fångvaktare på vägen (från domstolen?) till bordellen.

 

Att Svenska kyrkan föredrar en annan Lucia-legend är ett tecken på en kyrka "i fritt fall". Vilket somliga påstår präglar Svenska kyrkan under de tre senaste ärkebiskoparna. Den första av de tre, KG Hammar har ju fullständigt bagatelliserat avgudadyrkan genom sina hånfulla påståeden om att "Min Gud bryr sig inte om sådant. Min Gud är större än så." Detta är inte bara förklenande om Gud, utan dessutom ett föraktfullt uttalande om andra kristna, och inte minst Lucia och andra som berövades livet för sin vägran att dyrka avgudar.

 

Som populärt helgon är Lucia skyddshelgon för många. När det sägs att Lucia är skyddshelgon för "prostituerade som ångrat sig", undrar man om inte bisatsen (ångrat sig) är ett senare tillägg. För Lucia var ju prostitutionen, som hon mirakulöst (?) räddades från genom att bli mördad inget verkligt frivilligt val.Så vad hade hon haft att ångra, om hon blivit våldtagen resten av sitt liv? Enligt hennes egen tro - som inte längre är kyrkans tro? - hade hon varit dubbel oskuld, eftersom hon inte hade avstått från den frivilligt.

 

Skulle hon själv ha stuckit ut sina ögon för att ge dem åt "friaren" som gjort henne så mycket ont? Denna version säger att han hade förälskat sig i hennes vackra ögon. Men det var snarare den stora hemgiften från hennes familj, som han hade förälskat sig i. En av de många Lucia-legenderna säger nämligen att hon hade givit hemgiften till de fattiga i stället för till sin blivande make. Lucia hade en tragisk uppväxt, eftersom hennes far dog när honm var liten och hennes mor var sjuk och på grund av något slags intrigspel inte uppfyllde sitt löfte att Lucia, som ville gå i kloster, skulle slippa gifta sig.

 

Nu råkar ju Lucias dödsdag, 13 december, sammanfalla med den första dagen efter årets längsta natt, natten mellan den 12 och 13 december enligt den julianska kalendern =- natten mellan den 20 och 21 december enligt den gregorianska kalendern, som infördes i Sverige 1753. Det första kända Lucia-firandet i Sverige efter reformationen, kom ganska snart efter kalenderbytet. Men det dröjde till 1927 innan det moderna Lucia-firandet tog sin början.

 

 

 

 

Lussi är troligen ingen försvenskning av Lucia. Jag undrar däremot om Lucia kan vara en kortform av Lucifer, som betyder ljusbärare och var en benämning på morgonstjärnan, Venus, den stjärna som man kan se strax före soluppgången, och dyrkades som en av de romerska gudarna.

 

Någon motsvarighet till det svenska Lucia-firandet finns inte i andra länder, förutom som kulturexport från Sverige. Den enda säkra liheten mellan helgonet Lucia och den svenska ljusdrottningen Lucia är det röda skärpet som bärs av den svenska Lucian. Det symboliserar blodet från Lucias hals.

 

 

När Sverige kristnades kom de kvinnliga helgonen att ersätta fruktbarhetsgudinnan Freja, som formodligen hade en starkare ställning i folktron än de manliga gudarna Oden och Tor.

.

 

 

Med anledning av diverse "förnyares" försök med en manlig eller könsneutral Lucia 2014 publicerade jag på nytt ett inlägg som jag skrev 2012 under rubrik Den värsta synden Nypubliceringen under rubrik Lucias hårfärg och kön.Till nypubliceringen har det kommit två kommentarer, den senaste idag. "Min" version av Lucia-legenden har de inte hört, däremot att Lucia själv stack ut sina ögon och skickade dem till "friaren".

 

Bigotteriet vet inga gränser. Hon skickade sina ögon till "friaren", när hon med all sannolikhet vägrade ha sex med denne, som hon ingått ett påtvingat äktenskap med. Hon hade lovat Kristus att vara hans brud, d.v.s att inte (frivilligt) ha sex med någon jordisk man. Vartill hon genom äktenskapet med den jordiska mannen skulle vara tvungen att dyrka hans gudar, enlligt gällande lag i det fortfarande hedniska romerska rikett.

 

Varifrån jag fått "min" version minns jag inte, men det kan ha varit från den officiella katolska helgonkalendern, som jag då nyligen hade skaffat. Men inlägget var ett personligt debattinlägg med kritik mot både den kyrkliga sexualfientlighet, som hunnit bli "tradition" under flera hundra år, och den nyhedendom och synkretism, som vunnit insteg i Svenska kyrkan under senare tid.

 

Så här skrev jag, och året var 2010, året då de teologiska debatterna mest handlade om sexuella synder: "I det nutida Sverige firas Sankta Lucia nästan som en hednisk gudinne-väsen på dagen för midvinterblotet enligt den gamla tideräkningen. Och att döma av den nutida debatten verkar vissa kristna, som annars är noga med att följa traditionen, tro att den synd som Lucia faktiskt valde - för att slippa synda mot första budet - är den värsta av alla synder. Förvisso ber de inte till avgudar och förvisso protesterar de mot synkretiska böner till olika gudar i svenska kyrkor. Men ganska lågmält. Har kristenheten fokuserat för mycket på "fel synd", och glömt den värsta synden?"

 

Att "Du skall inga andra gudar hava jämte mig" är det första av tio guds bud visar att synd mot det budet (avgudadyrkan) av både judar och kristna har uppfattats som den västa av alla synder. Och alltså inte någon sexuell synd. Att slippa synda mot första budet var också den vanligaste orsaken till att kristna under de första århundradena valde döden. Till skillnad mot andra martyrer dömdes inte Lucia till döden, utan till påtvingad prostituition. Men hon mördades på väg till bordellen med ett svärd genom halsen (vilket är ett vanligt Lucia-motiv i Sydeuropa) sedan hennes mördare stuckit ut hennes ögon. Varför tillbes hon även som de prostituerades skyddshelgon?

 

Jag finner denna version den mest sannolika och ursprungliga av alla Lucia-legender. Historievetenskaplig forksningsmetodik, var kanske det ämne som jag tillgodogjorde mig bäst under mina universitetsstudier. "Min" version av Lucia-legenden stämmer bäst med vad vi vet om allmän historia, kyrkohistoria och religiösa och juridiska förhållanden i början av 300-talet. Kvinnor blev inte martyrer och helgon för att de stack ut sina ögon av sexuell åtrå till någon jordisk "friare".

 

Owe Thörnqvist (bilden) har följt mig genom livet på ett lite märkligt sätt. Jag vet inte om jag någonsin har träffat honom. Det borde jag veta, eftersom han har ett utseende som man minns. Men kanske inte. Jag vill minnas att han var med när min mycket äldre kusin gifte sig. Dock inte med honom. Jag minns att de åkte i en bil, med en massa tommar plåtburkar släpande i ett rep efter bilen. Vilket besämt har förnekats av min kusin, när jag frågat henne. Blandar jag ihop med någon annan händelse? Och var han verkligen med? Kanske någon av hans låtar spelades?

 

 

Litteraturdocenten Göran Hägg förklarade: Owe Thörnqvist sjöng om ett annat Uppsala än det där fina akademiska, ett annat Uppsala öster om ån, som Owe själv kom från. Mina kvarter. Borgarklassens och senare arbetarklassens Uppsala, öster om ån. Uppsala var då, och förmodligen nu också, en hårt segregerad stad, ett svenskt apartheid. Men det handlade förstås inte om ras, utan om klass. Ingenstans  var klassfördomarna, föraktet för arbetarklassen, så påtagligt som i det akademiska Uppsala, väster om ån, med sina nöjespalats som bara stundenter och akademiker fick komma in på.

 

Medan arbetarklassen forotfarande dominerade i det Socialdemokratiska partiet var reaktionen mot apartheidsystemet "De sura sa räven om rönnbären". När Socialdemokraterna hade tagits över av klassresenärerna och akademiserats var attityden en annan. "Folkparksstilen" var lika förkastlig både väster som öster om ån. Kommunisterna, som nästan alla var studenter eller färdiga akademiker,  var likadanna:

Arbetare skulle göra revolution och inte roa sig.

 

Owe Thörnqvist sjöng förvisso också om platser väster om ån, men det handlade nästan uteslutande om platser som besöktes av klassfienden (eller vad vi ansågs vara) från öster om ån. Det gick många år innan mitt första besök på Ofvandals konditori. Det var sedan jag själv kommit i på universitetet - med dispens. Det var inte på grund av någon längtan efter en akademisk karriär, utan för att få tillbaka mitt människovärde. Jag har ingen akademisk examen, men har lärt mig en del om vetenskaplig metodik.

 

Jag har lite svårt att förstå det här med att Sverige skulle vara ett bra invandrarland. Anti-rasismen har blivit något slags alibi för de djupt rotade klassfördomarna. Akademikeryrkenas status ska höjas med lönepåslag, medan arbetaryrkenas status ska sänkas och tas över av importerad arbetskraft, som inte kan ett ord svenska och inte kan ta emot information om sina rättigheter. Och för övrigt skickas hem, om de säger något.

 

 

Jag trivs bäst på landsbygden, men gillar inte isoleringen när man drar in busslinjer för att lägga pengarna på långpendling mellan städerna. Mina bästa minnen är, när jag har tagit in korna för mjölkning. Som människor har gjort under så många tusentals år. Känslan att vara en del av mänsklighetens historia.