Je suis Ahmed: En manifestation för rättsstaten eller för journalistprivilegier?
Här skulle jag ha laddat upp en bild av profeten Muhammed, men av respekt för eventuella muslimska läsare gör jag det inte. Du kan ju själv göra dig en inre bild av profeten. Inom islam råder ett generellt bildförbud gällande profeten. En fördel med detta är att envar själv kan föreställa sig honom. Att då mer eller mindre tvinga en troende att se nidbilder av profeten är att ta ifrån honom /henne en andlig upplevelse. Trots frånvaron av bildförbud inom kristendomen, kan jag som kristen känna mig berövad känslan av det heliga, när jag tvingas se nidbilder av sådant som vi håller heligt inom kristendomen. Jag undrar hur de människor är funtade, som med yttrandefriheten som täckmantel tar sig friheter att skada andra människor.
De allra flesta som mördas av extrena islamister är muslimer. Den näst största gruppen är andra religionsutövare i Mellanöstern och Nordafrika. Rasister som Björn Söder försöker dölja sin rasism genom att kritisera "religionen islam". Vad vill satirteckningarna säga? Skillnaden är att tecknarna inte var talmän i Sveriges riksdag. Naturligtvis borde de inte ha varit det, om de hade varit svenskar. Man måste kunna ta avstånd från det här sättet att "skipa rättvisa" utan att gilla teckningarna.
Den polis som sköts ner utanför tidningshuset hade ett arabiskt namn (Ahmed), och var troligen muslim. Han hade över huvud taget inget med publiceringen att göra. En annan polis mördades av gisslantagaren i en annan del av Paris, i syfte att distrahera polisen i syfte att underlätta attentatet mot tidningen. Hon hade heller inget med publiceringen att göra. De var utkommenderade för att skydda andras rätt att leva. Vad de än har gjort. Det är rättsstaten.
Jag har sett teckningar, som prytt förstasidan av samma tidning, vilken skändade den kristna treenigheten. Jag mådde direkt illa och kunde inte hålla fast blicken på bilden. Att vissa människor, i yttrandefrihetens namn, tar sig friheter att göra andra människor illa, att göra dem ledsna och illamående, måste också diskuteras. Jag har en gång, i en bloggdebatt, försvarat muslimer som genomfört en fredlig demonstration mot skändningen av deras profet. Det är också yttrandefrihet att demonstrera.
Jag har också sett Jyllands-Postens Muhammed-teckningar. De är avskyvärda. Och om de har ett budskap, så är det samma sak som Börn Söder skrev. Men bilderna är betydligt otäckare än andre vice talmannens ord. Muhammed avbildad med en bomb innanför pannbenet. Vad säger den teckningen? Den utmålar alla troende muslimer som terrorister. Är det en yttrandefrihet, som är värd att försvaras?
Den som tror att muslimer är sådana kan ju säga det med ord. Som Björn Söder. Han kommer naturligtvis inte att åtalas för sina ord. Polisanmälan mot honom för hets mot folkgrupp, drar bara uppmärksamhet från kärnfrågan. Är en person, som väljer sina ord, så att de ligger strax under det straffbara området, verkligen lämplig som riksdagens andre vice talman? Ja, det borde verkligen disktueras.
Sedan en grupp muslimer hållit en ytterst fredlig demonstration mot en landsortstidnings publicering av en av "konstnärens" Lars Vilks rondellhundar, som skulle föreställa Muhammed, angreps demonstranterna verbalt på samma tidnings diskussionsforum på nätet. Upprördheten visste inga gränser. En lokal vänsterprofil tyckte att det var ett angrepp på demokratin att demonstrera mot "yttrandefriheten".
Jag gick in i debatten och berömde muslimerna för att de förde fram sin sak "som vi gör i Sverige, genom fredliga demonstrationer". Jag förklarade också att man inte har något självskriven rätt att få som man vill, för att man demonsterar, men att ansvariga (i detta fall för publiceringen) i alla fall borde lyssna på demonstranterna och väga in deras synpunkter vid framtida avgöranden.
Vänsterprofilen bytte då fot i nästa inlägg och skrev att "man ska väl inte behöva uppforsta invandrare i demokrati. Det borde de förstå själva", medan jag vidhöll att man ska uppmuntra gott uppförande, och inte minst vad gäller personer som är nya i Sverige. Det är väl så de ska "assimileras", om man nu vågar använda det ordet. Det är nu inte bara människor som kan assimileras, utan även "främmande" kultur och religioner.
Islam håller nu på att bli en del av "det religösa landskapet" i Sverige. Och det är assimilation. Sedan må jag som kristen önska att alla människor ska omvända sig till Jesus och tro på honom som Guds son. Men det är en annan sak. Troende i olika religioner måste leva i fred sida vid sida, och med respekt för varandras trosuppfattningar.
Den ansvarige utgivaren för den svenska landsortstidningen har intervjuats i flera TV-inlag efter dådet i Paris, och fått berätta hur han har tvingats leva med polisskydd. Vilka hot han har utsatts för kan jag inte veta, men det är grundfalskt att utmåla honom som något slags hjälte och förkämpe för yttrandefrihet och demokrati. Och ännu mer grundfalskt att utmåla de demonstrerande muslimerna som något slags hot mot detta. Jag tycker att navelskådande journalister och publicister har stulit hela föreställningen efter dådet i Paris i stället för att sakligt rapportera om angreppet på rättssamhället.Vi har inte dödsstraff i våra lagar för nidbilder, hur otäcka de än må vara.
I mitt förra inlägg på denna blogg, skrev jag om de kidnappade skolflickorna i Nigeria. Har de någon yttrandefrihet?
Inte ens en enspaltare om det verkliga hotet mot yttrandefriheten
För bara några dagar sedan intog Boko Haram, som är en av många underorganisationer till al Qaida en militärbas i nordöstra Nigeria. Militärbasen, som försvarades av soldater från tre afrikanska länder intogs efter en flera timmar lång eldstrid.
Att Bokom Haram kan ta över en militärbas på det här sättet tyder på att Boko Haram har en betydande krigspotential. Med detta ord menas alla de resurser, från livsmedel till vapen, som behövs för att föra krig. Till skillnad mot rena terroristattacker mot relativt oskyddade mål, som attacken i Paris igår, kan endast den som kontrollerar ett större landområde, förfoga över en tillräckligt stor krigspotential för att kunna utkämpa ett sådant krig som det i norra Nigeria.
Dessa krigare har gjort sig kända för att förstöra byar och driva människor på flykt. Somliga flyktingar kommer ända hit. För att nå fram till Medelhavets sydkust, måste de ha passerat genom terroristkontrollerade områden. Vilka är flyktingsmugglarna? Efter att ha plundrat privata hus och buriker, har terroristerna lagt beslag även på de pengar, som flyktingarna fått med sig. Terroristerna har tidigare gjort sig kända för att mörda skolpojkar och föra bort unga flickor från skolorna.
Ingen vet var flickornas finns nu. De kan hållas som glädjeflickor i boko haram-krigarnas viloläger långt borta från slagfälten eller lever som i tvångsäktenskap med dessa. Vilka flickor, som blir vad, beror med stor sannolikhet på vilken religion de har. Är de muslimer eller går med på att konvertera till islam, så är det nog tvångsäktenskap som gäller. Detta visar erfarenheterna från de IS-kontrollerade områdena i Syrien och norra Irak, där den religiösa minoriteten yasidier behandlas allra sämst.
Be till den heliga Lucia (eller direkt till Gud, om du inte tror på helgons förbön)* för de tvångsgifta och tvångsprostituerade. Läs mina inlägg om helgonet Sankta Lucia. Dessa flickor har absolut ingen yttrandefrihet själva.
Jag är uppriktigt sagt skakad och chockad av det hemska terroristdådet i Paris. Fyra satirtecknare, sex andra journalister och två poliser. En tredje fransk polis har dödats, men det är oklart om detta mord har något samband med terroristattacken mot satirtidnigen. Denna våldsamhet. Så många döda i en enda attack. Hur terroristerna väljer ut sina offer. Men handlar det bara om yttrandefriheten eller om någonting ännu större? Har kriget nu förtss över på europeisk mark?
Är vita journalisters yttrandefrihet mer värd än svarta skolflickors? Nu ikväll kom dock en liten nyhetsnotis om Bokom Harams fortsatta framfart. Ytterligare 16 städer och byar har erövrats och hundratals människor dödats. Jag har under dagen diskuterat genom kommentarer på en annan blogg, men bloggägaren tycker att man inte ska "spekulera" om ett eventuellt (allt mindre eventuellt och allt mer sannolikt) samband mellan dådet i Paris och terroristernas landvinningar i Mellanöstern och Afrika. Vill man på detta sätt varna EU för ett militärt ingripande?
Sedan har vi förvisso också frågan om rätten att kränka och såra andra människor, bland annat genom att skända det som de håller hemligt. Men nog tror jag att det är en ännu värre skymf mot profeten Muhammed att mörda i hans namn än att avbilda honom som en hund.
Lars Vilks, som gjort M-hundteckningarna har fått framträda i TV och uppmanat alla tidningar etc att publicera bilderna för att muslimerna ska bli lika avtrubbade som vi kristna, när det som vi håller heligt skändas. Man försöker avfärda dådet i Paris som ett "vansinnesdåd" av troende personer som har överreagerat. Men det handlar snarare om personer utanför samhället (även utanför det muslimska samhället), som tagit mördandet på entreprenad. Så här gör inte människor, som har blivit sårade i sin religiösa tro
_________
*) I Uppsala mötes beslut 1593, som är en av Svenska kyrkans bekännelseskrifter, "förbjuds" bön till helgon. Motiveringen ter sig något märklig för en nutida kristen: Vi vet inte om helgon hör bön. Och även om de hör bön, vet vi inte om de lägger fram våra böner till Gud. Att vissa personer blir helgon förnekas däremot inte. Detta bekräftas dessutom i den då nya översättningen till svenska av Luthers lilla katekes 1878. Personlig tror jag att Gud hör bön, oavsett om bönen riktas direkt till honom eller via något helgon.
Den kristna trons båda källor
Bröderna Olaus och Laurentius Petri framför OP-kyrkan i Örebro. Konstnären har här velat återge den kristna trons båda källor, enligt protestantisk uppfattning: Skriften och direktinspirationen från Gud. Finns det någon motsättning mellan dessa två, eller kompletterar de varandra, så att den ena är nödvändig för förståelsen av den andra?
Lussi natt föregick Lucias ankomst
Den 18-åriga Lucia från Syracusa mördades den 13 december år 304, när Diocletianus var kejsare i Rom. Under hans regeringstid kulminerade förföljeslerna mot kristna. De flesta dömdes till döden för sin vägran att dyrka kejsaren som en gud. Synd mot Gud, d.v.s dyrkan av andra gudar, var den värsta av alla synder för dåtidens kristen. Som bortgift till en hednisk man skulle Lucia tvingas dyrka både kejsaren och andra romerska gudar. Hon vägrade och dömdes för detta "brott" till prostitution, men mördades av sina fångvaktare på vägen (från domstolen?) till bordellen.
Hon tog alltså på sig detta straff hellre än att dyrka avgudar.
Att Svenska kyrkan föredrar en annan Lucia-legend är ett tecken på en kyrka "i fritt fall". Vilket somliga påstår präglar Svenska kyrkan under de tre senaste ärkebiskoparna. Den första av de tre, KG Hammar har ju fullständigt bagatelliserat avgudadyrkan genom sina hånfulla påståeden om att "Min Gud bryr sig inte om sådant. Min Gud är större än så." Detta är inte bara förklenande om Gud, utan dessutom ett föraktfullt uttalande om andra kristna, och inte minst Lucia och andra som berövades livet för sin vägran att dyrka avgudar.
Som populärt helgon är Lucia skyddshelgon för många. När det sägs att Lucia är skyddshelgon för "prostituerade som ångrat sig", undrar man om inte bisatsen (ångrat sig) är ett senare tillägg. För Lucia var ju prostitutionen, som hon mirakulöst (?) räddades från genom att bli mördad inget verkligt frivilligt val.Så vad hade hon haft att ångra, om hon blivit våldtagen resten av sitt liv? Enligt hennes egen tro - som inte längre är kyrkans tro? - hade hon varit dubbel oskuld, eftersom hon inte hade avstått från den frivilligt.
Skulle hon själv ha stuckit ut sina ögon för att ge dem åt "friaren" som gjort henne så mycket ont? Denna version säger att han hade förälskat sig i hennes vackra ögon. Men det var snarare den stora hemgiften från hennes familj, som han hade förälskat sig i. En av de många Lucia-legenderna säger nämligen att hon hade givit hemgiften till de fattiga i stället för till sin blivande make. Lucia hade en tragisk uppväxt, eftersom hennes far dog när honm var liten och hennes mor var sjuk och på grund av något slags intrigspel inte uppfyllde sitt löfte att Lucia, som ville gå i kloster, skulle slippa gifta sig.
Nu råkar ju Lucias dödsdag, 13 december, sammanfalla med den första dagen efter årets längsta natt, natten mellan den 12 och 13 december enligt den julianska kalendern =- natten mellan den 20 och 21 december enligt den gregorianska kalendern, som infördes i Sverige 1753. Det första kända Lucia-firandet i Sverige efter reformationen, kom ganska snart efter kalenderbytet. Men det dröjde till 1927 innan det moderna Lucia-firandet tog sin början.
Den 13 december blev alltså vid mitten av 1700-talet en ledig dag i almanackan, då man kunde fira den gamla folktro som dittills hade konkurrerat med den kristna julen. Vad var då mer passande än att de hedniksa trolldomsväsen, som hade härjat under årets längsta natt. Lussi natt, då djuren kunde tala och diskutera vad de hade snappat upp från människor, jagades iväg av ljuset, som kom med ett kristet helgon?
Staffan var en stalledräng,
vattnade sina fålar fem
Men det var julbocken, som ledde förhandlingarna i stallet under denna årets långsta och farligaste natt. Lussi var en elak en, som pressade ansiktet mot stugfönstret och kontrollerade att husmor var färdig med julstädningen och julbaket och alla andra föreberedelser för julen. Jo, jag minns hur angelägna mina äldre kvinnliga släktingar var att bli färdiga med julstöket i tid. Tyvärr har Viktor Rydbergs Tomten undanskymt mycket av den gamla folktron. Dessutom håller ju den moderna tomte-dyrkan på att ta över den kristna julen.
Lussi är troligen ingen försvenskning av Lucia. Jag undrar däremot om Lucia kan vara en kortform av Lucifer, som betyder ljusbärare och var en benämning på morgonstjärnan, Venus, den stjärna som man kan se strax före soluppgången, och dyrkades som en av de romerska gudarna.
Någon motsvarighet till det svenska Lucia-firandet finns inte i andra länder, förutom som kulturexport från Sverige. Den enda säkra liheten mellan helgonet Lucia och den svenska ljusdrottningen Lucia är det röda skärpet som bärs av den svenska Lucian. Det symboliserar blodet från Lucias hals.
Det var inte bara i Sverige som man bytte kalender, så att man fick ett nytt och ett gammalt datum för vintersolståndet och den längsta natten, men det är alltså bara i Sverige, som gammal folktro vaknat till liv så starkt och blivit en "ny" tradition. Förklaringen till detta är att söka i de kvinnliga helgonens, och särskilt jungfru Marias, oerhörda popularitet i just Sverige före reformationen. Maria-dyrkan har ju aldrig riktigt upphört i Sverige, och under 1900-talet gör alltså Lucia come back efter nästan 400 år. Men berätta då den sanna historien om hennes liv och död.
När Sverige kristnades kom de kvinnliga helgonen att ersätta fruktbarhetsgudinnan Freja, som formodligen hade en starkare ställning i folktron än de manliga gudarna Oden och Tor.
.
Prostituerades skyddshelgon
Ett bildbevis? Bilden av ett mord. Lucia, som hon avbildas i länder, där man fortfarande ber till helgon.
Bigotteriet vet inga gränser. Hon skickade sina ögon till "friaren", när hon med all sannolikhet vägrade ha sex med denne, som hon ingått ett påtvingat äktenskap med. Hon hade lovat Kristus att vara hans brud, d.v.s att inte (frivilligt) ha sex med någon jordisk man. Vartill hon genom äktenskapet med den jordiska mannen skulle vara tvungen att dyrka hans gudar, enlligt gällande lag i det fortfarande hedniska romerska rikett.
Varifrån jag fått "min" version minns jag inte, men det kan ha varit från den officiella katolska helgonkalendern, som jag då nyligen hade skaffat. Men inlägget var ett personligt debattinlägg med kritik mot både den kyrkliga sexualfientlighet, som hunnit bli "tradition" under flera hundra år, och den nyhedendom och synkretism, som vunnit insteg i Svenska kyrkan under senare tid.
Så här skrev jag, och året var 2010, året då de teologiska debatterna mest handlade om sexuella synder: "I det nutida Sverige firas Sankta Lucia nästan som en hednisk gudinne-väsen på dagen för midvinterblotet enligt den gamla tideräkningen. Och att döma av den nutida debatten verkar vissa kristna, som annars är noga med att följa traditionen, tro att den synd som Lucia faktiskt valde - för att slippa synda mot första budet - är den värsta av alla synder. Förvisso ber de inte till avgudar och förvisso protesterar de mot synkretiska böner till olika gudar i svenska kyrkor. Men ganska lågmält. Har kristenheten fokuserat för mycket på "fel synd", och glömt den värsta synden?"
Att "Du skall inga andra gudar hava jämte mig" är det första av tio guds bud visar att synd mot det budet (avgudadyrkan) av både judar och kristna har uppfattats som den västa av alla synder. Och alltså inte någon sexuell synd. Att slippa synda mot första budet var också den vanligaste orsaken till att kristna under de första århundradena valde döden. Till skillnad mot andra martyrer dömdes inte Lucia till döden, utan till påtvingad prostituition. Men hon mördades på väg till bordellen med ett svärd genom halsen (vilket är ett vanligt Lucia-motiv i Sydeuropa) sedan hennes mördare stuckit ut hennes ögon. Varför tillbes hon även som de prostituerades skyddshelgon?
Jag finner denna version den mest sannolika och ursprungliga av alla Lucia-legender. Historievetenskaplig forksningsmetodik, var kanske det ämne som jag tillgodogjorde mig bäst under mina universitetsstudier. "Min" version av Lucia-legenden stämmer bäst med vad vi vet om allmän historia, kyrkohistoria och religiösa och juridiska förhållanden i början av 300-talet. Kvinnor blev inte martyrer och helgon för att de stack ut sina ögon av sexuell åtrå till någon jordisk "friare".
I mina kvarter...
Owe Thörnqvist (bilden) har följt mig genom livet på ett lite märkligt sätt. Jag vet inte om jag någonsin har träffat honom. Det borde jag veta, eftersom han har ett utseende som man minns. Men kanske inte. Jag vill minnas att han var med när min mycket äldre kusin gifte sig. Dock inte med honom. Jag minns att de åkte i en bil, med en massa tommar plåtburkar släpande i ett rep efter bilen. Vilket besämt har förnekats av min kusin, när jag frågat henne. Blandar jag ihop med någon annan händelse? Och var han verkligen med? Kanske någon av hans låtar spelades?
Owe Thörnqvist och jag vistades under flera år i samma kvarter. Han har sjungit om platser där jag har varit. Till och med om det gamla Systembolaget i Dragarbrunn, där min moster avkrävdes ålderslegitimation, när hon skulle köpa en flaska vin till sin 80-årsdag. Nu är Owe Thörnqvist 85 år, och TV har visat ett program om honom, med alla de gamla låtarna, som jag hört så många gånger. Som får mig att minnas platser och personer. Varmkorvgubben på Fyris torg, servitrisen Dagny ("kom hit och spill, fem droppar till") Svartbäckens rödaste ros och Gun från Dragarbrunn. Henne har jag kanske träffat, dejtat, som det heter numera. Hennes pappa ägde flera små livsmedelsbutiker runt om i staden, en i Dragarbrunn.
Litteraturdocenten Göran Hägg förklarade: Owe Thörnqvist sjöng om ett annat Uppsala än det där fina akademiska, ett annat Uppsala öster om ån, som Owe själv kom från. Mina kvarter. Borgarklassens och senare arbetarklassens Uppsala, öster om ån. Uppsala var då, och förmodligen nu också, en hårt segregerad stad, ett svenskt apartheid. Men det handlade förstås inte om ras, utan om klass. Ingenstans var klassfördomarna, föraktet för arbetarklassen, så påtagligt som i det akademiska Uppsala, väster om ån, med sina nöjespalats som bara stundenter och akademiker fick komma in på.
Medan arbetarklassen forotfarande dominerade i det Socialdemokratiska partiet var reaktionen mot apartheidsystemet "De sura sa räven om rönnbären". När Socialdemokraterna hade tagits över av klassresenärerna och akademiserats var attityden en annan. "Folkparksstilen" var lika förkastlig både väster som öster om ån. Kommunisterna, som nästan alla var studenter eller färdiga akademiker, var likadanna:
Arbetare skulle göra revolution och inte roa sig.
Owe Thörnqvist sjöng förvisso också om platser väster om ån, men det handlade nästan uteslutande om platser som besöktes av klassfienden (eller vad vi ansågs vara) från öster om ån. Det gick många år innan mitt första besök på Ofvandals konditori. Det var sedan jag själv kommit i på universitetet - med dispens. Det var inte på grund av någon längtan efter en akademisk karriär, utan för att få tillbaka mitt människovärde. Jag har ingen akademisk examen, men har lärt mig en del om vetenskaplig metodik.
Jag har lite svårt att förstå det här med att Sverige skulle vara ett bra invandrarland. Anti-rasismen har blivit något slags alibi för de djupt rotade klassfördomarna. Akademikeryrkenas status ska höjas med lönepåslag, medan arbetaryrkenas status ska sänkas och tas över av importerad arbetskraft, som inte kan ett ord svenska och inte kan ta emot information om sina rättigheter. Och för övrigt skickas hem, om de säger något.
För att få en tyst och undergiven arbetarklass, ersätter man i rask takt svenskfödda eller tidigare invandrade arbetare med tillfälliga gästarbetare. Ett ännu tydligare arpartheidsystem. Socialdemokraternas svar på det allt värre klassförtrycket: Tvångsgymnasium. Alla ska ha chansen att göra klassresoror.
Jag trivs bäst på landsbygden, men gillar inte isoleringen när man drar in busslinjer för att lägga pengarna på långpendling mellan städerna. Mina bästa minnen är, när jag har tagit in korna för mjölkning. Som människor har gjort under så många tusentals år. Känslan att vara en del av mänsklighetens historia.
Medan timmarna skrida
Jag väntar vid min stockeld medan timmarna
skrida,
medan stjärnorna vandra och nätterna gå.
Jag väntar på en kvinna från färdvägar vida –
den käraste, den käraste med ögon blå.
Dan Andersson är den författare som berör mig allra mest. Det är naturligtvis hans dikter som berör. De återger han tankar och känslor under många timmar av skogsarbete.
Erfarenheterna från det hårda dagliga slitet blir grund för hans först utgivna verk, Kolarhistorier (1914). Motivvärlden är densamma i Kolvaktarens visorr (1915). Här träder Dan Andersson fram som pionjär inom den svenska arbetarlitteraturen. Också i hans övriga verk – noveller, romaner och dikter – är det de utstötta, fattiga, av livet hunsade som ställs i brännpunkten för ofta febriga och lidelsefulla skildringar.I diktsamlingen Svarta ballader (1917) skimrar de mörka dikterna av längtan till ett ogripbart bortom; en längtan som utgör ett genomgående stråk i Dan Anderssons diktning, (Litteraturbankens författarpresentation)
Så önskar jag mina bloggläsare, som blivit fler de senaste månaderna, och mig själv ett bättre 2015,
Alliansen valde att bevara Sverige svenskt.
Så har extravalet blivit inställt. SD som hoppats att göra extravalet till en folkomröstning om invandringen, sedan de själva röstat för ökad invandring genom att stödja alliansens budget, är rasande och hotar med misstroendeförklaring mot statsministern. Men den misstroendeförklaringen kommer de nog att bli ensamma om. Annie Lööf (c), som under partiledardebaclet i (m) kommit att framstå som den verkliga alliansledaren svarar kallsinnigt "Vi i Alliansen valde att bevara Sverige stabilt", vilket jag tar mig friheten att förkorta till BSS.
Bevara Sverige stabilt.
BSS brukar ju annars uttydas som Bevara Sverige svenskt. Och det var ju ur organisationen Bevara Sverige svenskt, som Sverigedemokraterna föddes. Nu kan man ju fråga sig hur svenskt Sverige hade varit i fortsättningen, om SD-cirkusen i riksdagen fått fortsätta. Det som SD försökt sig på brukar ju kallas "polsk riksdag". (Vilket är en anspelning på den polska riksdagen under 1700-talet.) Om inte Annie Lööf själv tänkt den tanken, bjuder jag på denna lilla ordvits.
Att bevara Sverige stabilt är att bevara Sverige svenskt.
Att försöka göra extravalet till en folkomröstning om invandringen hade inte varit seriöst. Om det hade lyckats hade det bäddat för fortsatt kaos i riksdagen, utan ett dyft inverkan på invandringen. Den har ju för övrigt ökat för varje procent ökat väljarstöd för SD.
Men det tror jag i och för sig att många av dem, som röstade på SD i valet i september, hade hunnit upptäcka före den 22 mars, då extravalet skulle ha hållits, men det hade dock varit en tid av stor osäkerhet fram till valet, med uteblivna investeringar och förlorade jobb. Jag tror dock att både Socialdemokraterna och Alliansen hade ökat i extravalet. Så jag är lite kluven i frågan om det var bra att det blev inställt. Men Fp-ledaren Jan Björklund har nog rätt, när han säger att det var för tidigt med ett extraval så kort tid efter ordinarie val.
Det är nog bättre att riksdagen (de rödgrönas och alliansen) nu tar itu med alla olösta frågor, och de är ju fler än de tre särskilt utpekade områdena. (försvaret, energin och pensionen), bl.a. bostadsförsörjningen och migrationen /integrationen,. Så den som tycker något i någon av de frågorna bör nog rikta sina krav till något av de sju partier, som seriöst vill ta ansvar för Sverige genom att bevara Sverige stabilt.
Miljöpartiets dubbelspel. Så hindrar Mp flyktingarna att få jobb.
Så här lyder en migrationspolitiska överenskommelsen mellan Mp och den dåvarande alliansregeringen, som nu även socialdemokraterna har anslutit sig till:
2011-03-03
Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik
Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Samtidigt ska den som vill komma till Sverige för att arbeta kunna göra det. Arbetskraftsinvandring ger enskilda möjligheter att förverkliga sin drömmar och förutsättningar att utveckla den svenska välfärden. Regeringens och Miljöpartiets gemensamma mål är därför att säkerställa en human, rättssäker och ordnad migrationspolitik. Asylrätten ska värnas. Särskild hänsyn ska tas till barns bästa. Inom ramen för den reglerade invandringen ska rörligheten över gränserna underlättas. Migrationens utvecklingseffekter ska tillvaratas bättre och det internationella och europeiska samarbetet ska fördjupas.
- - -
2. Underlätta arbetskraftsinvandring och rörlighet över gränserna
Regeringen och Miljöpartiet är överens om att 2008 års arbetskraftsinvandringsreform ligger fast. Vidare är man ense om att eventuellt missbruk av regelverket ska stävjas, att inte återinföra någon arbetsmarknadsprövning och om att fortsatt utveckla arbetskraftsinvandringsreglerna. Det ska vara lätt att komma till Sverige och försörja sig som anställd eller företagare. Regeringen och Miljöpartiet noterar att OECD för närvarande genomför en utvärdering av reformen.
Samtidigt som vi ska ha en i praktiken helt fri arbetskraftinvandring, ska arbetet med att slänga ut flyktingar, som fått avslag på sina asylansökningar, effektiviseras, enligt Mp och allianspartierna:
- Återvändandet för dem som fått avslag på sin asylansökan ska ske med humanitet och värdighet. Arbetet med att öka effektiviteten i såväl det självmanda som det tvångsvisa återvändandet ska fortsätta. Förvarsutredningens betänkande ska remissbehandlas.
- - -
Det är ju faktiskt inte så att de, som får avslag på sina asylansökningar helt och hållet saknar skyddsbehov, utan de har inte tillräckligt starka asylskäl för att få uppehållstillstånd. Varför måste de annars sättas i förvar (d.v.s. låsas in) i väntan på transport ut ur landet?
När biskop Åke Bonnier skriver i Expressen att han inte vill att kyrkan ska bli en politisk gisslan, är ju frågan om inte kyrkan redan har blivit gisslan för miljöpartistisk arbetsmarknadspolitik, som hindrar såväl svenskfödda som flyktinginvandrare från att få jobb. Om man känner till detta, förstår man lättare Kd-ledaren Göran Hägglunds förslag om en kraftig skatterabatt för nyanlända flyktingar, som får jobb. Men precis som en borgerlig ledarskribent skrivit, borde denna skatterabatt gälla alla som står långt från arbetsmarknaden, oavsett när de tog sitt första steg i Sverige.
Hur Miljöpartiet och Socialdemokraterna har kohandlat med försvarsanslagen och migrationspolitiken kan du läsa här: http://www.dn.se/valet-2014/mp-bojer-sig-for-att-komma-overens-med-s/
Mp har kört över radikalpacifisterna i sitt eget parti och S har kört över LO-medlemmarna.
Reinfeldt garvar brett: "Öppna era hjärtan". Men borde det då inte handla om att hjälpa människor i nöd och inte om att hjälpa svenska arbetsgivare att pressa löner och arbetsvillkor med hjälp av importerad arbetskraft, som inte ens fått undervisning i svenska för invandrare?
Att få ett jobberbjudande hos en svensk arbetsgivare kostar visserligen några tiotusentals kronor under bordet, men för det priset kan arbetstagaren åka reguljärt till Sverige, och slipper riskera livet (som de sämre informerade gör) i överlastade båtar över Medelhavet, vilket kan kosta hundratusentals kronor (för en familj) till flyktingsmugglaren. Om sedan jobbet i Sverige blir kortvarigt eller inte ens finns kan man ju gå under jorden som "papperslös" och jobba svart.
Man förstår nu varför Reinfeldt hade så bråttom att avgå både som statsminister och moderatledare under valnatten. Det var för att kasta uppgörelsen med Mp i knät på Löfvén.
Kyrkan som gisslan i ett politiskt spel
Ibland förstår jag inte alls biskop Åke Bonnier. Idag har han publicerat en riktigt bra predikan på sin blogg. Strax före jul publicerade han på sin blogg en debattartikel, som varit införd i Expressen Håll inte kyrkan som gisslan i politiska spel. Jag har funderat hela julafton och juldagen på vad han menar med det. Och tror att jag först nu kommit på, nämligen:
"Det verkar numera nästan ingå i kalkylen att kyrkan och andra organisationer ska ställa upp, och föra in lite medmänsklighet i flyktingmottagandet. Och det gäller oavsett färgen på regeringar. Vi gör det gärna, för det ligger i linje med vår övertygelse, men vi vill ogärna bli gisslan i ett politiskt och ekonomiskt spel."
Jo, jag tror att biskopen klagar på att diverse entreprenörer i flyktingbranschen helt enkelt snyltar på kyrkans vilja att hjälpa genom att skjuta över kostnader på kyrkan. Vi betalar ju medlemsavgifter till kyrkan för att kyrkan ska skall anordna gudstjänster och med tiden ge oss en kristen begravning. Och inte för att anordna muslimska bönemöten för flyktingar, som skickas långt ut i den svenska glesbygden utan någon moské i närheten. Det borde åligga dem, som får betalt av Migrationsverket för att hålla med flyktingförläggningar.
Sedan kan man förstås undra om kristna präster, diakoner, församlingspedagoger och församlingsassistenter verkligen är de bästa själavårdarna för muslimer. Finns det inga imamer bland flyktingarna själva? Finns det inga lärare, som kan undervisa flyktinbarn och deras föräldrar bland flyktingarna själva? Finns det inga läkare, tandläkare och sjuksköterskor, bland flyktingarna själva, som kan ansvara för hälsovården bland flyktingarna, så att de slipper köa till de svenska glesbygdskommunernas underbemannade vårdcentraler?
Jodå, syriska läkare på en flyktingförläggning i värmländska Torsby har erbjudits praktiktjänstgöring på sjukhuset i Uddevalla, 25 mil bort, i väntan på svensk läkarlegitimation. Jag förmodar att svenska "läkare utan gränser" måste sitta något år på en flyktingförläggning i Liberia i väntan på liberiansk läkarlegitimation, innan de får behandla Ebola-patienter i Liberia. Så, varför skulle inte de syriska läkarna få göra sin praktik på samma flyktingförläggning, som de själva bor på?
Och varför åläggs inte Bert Karlsson, som tjänar storkovan på flyktinghanteringen, att fixa imamer? De finns kanske bland flyktingarna själva. Problemet är väl inte brist på läkare, tandläkare, sjuksköterskor, lärare,psykologer imamer, syrisk-ortodoxa präster, byggnadsarbetare, etc bland vare sig nyanlända eller tidigare hitkomna flyktingar, utan att flyktingarna sprids ut i den svenska geografin, så att de inte kan sörja för sig själva.
I Svenska kyrkan har det länge varit så att församlingsverksamheten finansieras via den obligatoriska medlemsavgiften, medan mission och hjälpverksamheten finansieras med insamlade medel. Som jag tolkar biskop Bonnier, så klagar han på att församlingarna "tvingas" använda sina medlemsavgifter till sådant, som borde betalas av alla skattebetalare. Fenomenet är inte nytt. Samma politiker, som sitter i socialnämnderna och skär ner anslagen till hjälpbehövande, kan sedan sitta i kyrkoråden och besluta att kyrkan ska ta över samma kostnader.
Efter att ha konstaterat att det nästan ingår i kalkylen för både Migrationsverket och alla dess entreprenörer, från Bert Karlsson till Attendo Care, som tjänar storkovan på flyktingverksamheten, att Svenska kyrkan ska stå för fiolerna, tar rädslan att uppfattas som rasist eller något i den stilen överhanden. För i fortsättningen av sin Expressen-artikel har biskopen skrivit någonting helt annat:
"Finns det en särskild kristen flyktingpolitik? Nej, det finns nog inte en kristen politik om man menar konkreta regler och lösningar. Men det finns utan tvekan kristna värderingar som bör ligga till grund för samhällets handlande. Många av de värderingarna delas både av andra religioner och av människor som anser sig icke-troende. Enklast sammanfattas dessa värderingar i två ord: Se människan! Så enkelt och så svårt är det. För det är så lätt att inte se människan i tiggaren vid matbutiken, eller att betrakta flyktingen på ett annat sätt än den bofaste. Efter de meningarna är det lätt att tänka att ”nu slår biskopen in öppna dörrar”. Ja, om det vore så väl. Men det börjar höras en obehaglig ton även i den svenska debatten. Den tonen kommer inte främst från bankandet med järnrör eller pysandet från sprayflaskor som formar hakkors och slagord. Knappast heller från agitatorernas talarstolar. Men tonen finns vid fikabord, på idrottsläktare och i middagssamtal. Det är tonen som säger 'hen är inte som vi'."
Det är väldigt bra att biskopen vågar säga att kristna värderingar bör ligga till grund för samhällets handlande. Underförstått: Inte bara för kyrkans eget handlande. Men biskopen säger mot sig själv. Det är nämligen inte bara kyrkan som är gisslan. Utan hela svenska folket, vars vilja att hjälpa utnyttjas. När man läser biskopens artikel är det inte lätt att förstå vilka som är gisslantagarna: rasisterna, som vill använda kyrkan som en megafon för sin förvridna "svenskhet", eller antirasisterna, som vill vara goda, men bara om någon annan betalar.
God jul.Men varför firar vi jul? Och vad är så gott med julen?
Juldagen 2014. Ett barn är oss fött. Han skall kallas Immanuel, vilket betyder Gud med oss. Men han är mer känd under namnet Jesus. Ett barn är oss fött. Gud blev människa. Varför? Det förklaras genom den stora berättelsen. Den har skrivits ner många gånger. Den ryms mellan Bibelns båda pärmar. Det är hela berättelsen. Jag skrev min version för några månader sedan. Här följer en repris. Kommentera gärna!
Den stora berättelsen i repris
Den stora berättelsen, prolog
"Jesus är uppstånden". Detta kallas evangelium, det glada budskapet. Den stora berättelsen rymmer lite mer. Nu talas det mycket om klassisk kristendom, traditionsenlig kristendom, Bibel- och bekännelsetrogen kristendom. Men vad är det? Och vad är eskatologin? Jag ska försöka beskriva det väldigt kort. Men först ett översättningsproblem. I moderna biblar står det att Gud skapade himmel och jord. I alla äldre översättningar står det "himlarna och jorden". Under nittonhundratalets första årtioende uppfattade man Bibeln som rena naturläran. Texten borde överensstämma med vad vetenskapen hade kommit fram till. Och då hävdade astronomerna att det bara finns en himmel. Pinsamt.
De gamla översättningarnas "himlarna" påminner om ovetenskaplig astrologi, som studerades i de omgivande hednasamhällena vid Gamla Testamentets tillkomst. En nutida (slutet av 1900-talet astronom), som jag har talat med, säger att "himlarna" är mer rätt än "himlen", som anknyter om gamla föreställningar om att "himlen" är ett tak, och inte består av olika atmosfäriska skikt. Och Paulus skriver ju t.o.m. om en sjunde himmel. Jag tror att Bibeln är Guds ord, alltså på något sätt inspirerad av Gud. Och att man inte ängsligt ska rätta Bibeln efter vad vetenskapen för tillfället har kommit fram till. Nåja, kom fram till för 100 år sedan.
Här kommer den stora berättelsen i repris
I begynnelsen skapade Gud himlarna och jorden. Han skapade med sitt Ord, som var den pre-existerande Jesus (som senare i historien skulle komma att ikläda sig en mänsklig kropp). Före skapesen svävade Guds ande äver djupet. Treenigheten fanns alltså redan från början: Fadern, Sonen och den helige Ande. Gud skapade människor till sin avbild. För att de skulle likna honom. Människorna var odödliga och fria från sjukdom. De liknade ju Gud själv. Gud skapade mycket annat också, bl.a. änglarna som är andar (kroppslösa varelser). En ängel hette Satanael, mer känd under namnet Satan. Senare kallade djävulen.
Satanael gjorde uppror mot Gud, och frestade människorna att äta av den förbjuda frukten från kunskapens träd. Det var syndafallet, som var den största katastrofen någonsin i mänsklighetens och hela världsalltets historia. Den kunskap, som människorna därigenom erhöll var förmågan att skilja mellan gott och ont. Den kunskapen behövde de inte så länge de lydde Gud. Men människorna var ju inga gudar, fastän de var Guds avbild. Nu hade de kunskapen att skilja mellan gott och ont, och även kunskapen att föda sig själva. Visserligen hade människorna erövrat kunskapen att skilja mellan gott och ont, men de var inte felfria som Gud, utan gjorde felbedömningar.
Och det är vår förbannelse fortfarande. Fastän vi i princip kan skilja mellan gott och ont, gör vi medvetet eller omedvetet sådant som är ont. Vi gör felbedömningar, som ibland är bagatellartade och ibland katastrofala. Så kom synden in i värden, och synden är något mycket mer sofistikerat än att göra sådant som är "förbjudet". De första människornas till synes oskyldiga olydnad mot Gud fick till följd att hela skapelsen fördärvades. Människorna miste sin odödlighet, fick sjukdomar, råkar ut för olyckor, begår brott mot varandra, startar krig, eller underlåter att starta krig, när blodtörstiga terrorister måste stoppas.
Vi föds till en fallen värld, och kan inte undgå att synda. Det börjar redan när vi tar våra första steg. Kanske redan i födelseögonblicket. Då blir vi syndare. Att peka på andra, och säga att de är syndare, är ganska meningslöst. Gränsen är i själva verket hårfin mellan att ge goda råd till andra, varna de från att synda, och att peka ut andra som syndare, fastän de inte är värre syndare än vi själva. Det kan vara vanskligt att peka ut specifika handlingar som synder, eftersom synd eller inte ganska ofta avgörs av situationen. Man ska inte döma andra, heter det. Men likväl är det få kristna jurister, som tvekar att ta jobb som domare, om de har chansen. Utan "överheten" (d.v.s. rättsväsendet) skulle djävulen härska oinskränt och förleda människor till alla möjliga rent kriminella synder. i mycket större utsträckning än vad som nu är fallet.
Eftersom människor inte kan rättfärdiggöra sig själva iklädde sig Gud mänsklig gestalt (Jesus) och tog på sig straffet för våra synder. Detta återupplever vi i nattvarden, som därför måste hanteras rätt. I nattvarden utplånas kategorierna tid och rum, och vi blir en del av evigheten tillsammans med alla som gått före oss, och som kommer efter oss. Precis som Gud själv, som är i evigheten, är vi närvarande på Golgata, den där dagen för 2000 år sedan. Det är svårt att tänka sig en tillvaro utan tid. Men tiden är en egenskap hos det som Gud skapade, ett hjärta som slår. Det som inte har längd, bredd och höjd, har inte heller tid. Med vår begränsade förmåga att förstå, kan vi säga att evigheten är ett slags parallell tillvaro. Vi säger ju, när en människa dör, att hon går in i evigheten.
Så vanns den avgörande segern mot djävulen, var hemska dödsryckningar fortfarande kräver offer. Vi lever i en övergångstid, som kan vara många tusen år framgent, tills dess att Jesus ska komma tillbaka i makt och härlighet och upprätta sitt rike, med nya himlar och en ny jord. Männskorna ska kroppsligen uppstå från de döda. Eftersom detta ännu inte har skett, vet vi inte hur detta ska ske. Betyder en ny jord att samla gamla jord blir som ny? Och vad menas med kroppslig uppståndelse? Kommer vi att få tillbaka vår gamla kropp, som den såg ut i dödsögonblicket? Eller som den såg ut vid något tidigare skede i livet? Och hur blir det för den, som var svårt märkt av sjukdom redan vid födelsen? Eskatologin är berättelsen om det som ännu inte har skett, berättelsen om den yttersta tiden. Eskatoligin är en del av den stora berättelsen.
Saknar du något i denna kortfattade version av den stora berättelsen? Det som de teologiska dispyterna handlar om, när vi talar om den "klassiska" kristendomen, eller om vad "Bibeln säger"? Men - kan den kristna tron, den Bibel- och bekännelsetrogna kristendomen, verkligen reduceras till en eller två tvistefrågor i den politiserade kyrkan?
Klargörande angående svenskhet
Sångerskan Loreen Talhaoui, född i Åkersberga, osvensk enligt Sveriges riksdags andre vice talman.
Sångerskan Sofia Jannok, född i Gällivare, osvensk enligt Sveriges riksdags andre vice talman
Naturligtvis står jag för mina åsikter. Att jag tycker att en person med Björn Söders åsikter om vem som är svensk inte själv kan representera Sverige är ingen hemlighet. Jag har två gånger, senast i direkt anslutning till Nobelfesten, publicerat mitt inlägg om Alfred Nobel på denna blogg. Avslutningen lyder:
Jag har reflekterat över detta med nobelpriset, och faktumet att riksdagens andre vice talman inte har bjudits in till nobelfesten. Att bjuda in en person, som bl.a. har hånat sångerskan Loreen för att hon inte är av svensk härkomst, hade varit en skymf mot både Alfred Nobels minne och mot åtskilliga av pristagarna. Och mot det Sverige, som jag älskar.
Publicerat både 15 oktober 2014 samt 10 december 2014. Verkligen ingen hemlighet.
Till detta kommer hans uttalande, som publicerades i DN i söndags, att den norrländska urbefolkningen, samerna, inte skulle vara lika svenska som han själv, med sin skånska brytning. Tillkommer det verkligen nysvenskarna i den ena landsändan att underkänna ursvenskarna i den andra landsändan?
Jag läser norrländska tidningar när jag kommer åt, och har då uppmärksammat att SD-ledningen under valturné i Norrland har utmålat samerna som ett främmande folkslag samt har utnyttjat konflikter mellan samer och skogsbrukare samt försökt utså splittring mellan samer och övriga norrlänningar.
Det är samma typ av koloniala fasoner, som när regeringen i Washington tog indianernas mark, så att de fick svårt att livnära sig på den mark de fick ha kvar. Vilket ledde till konflikter mellan olika indianstammar, så att de kom i krig med varandra, med följd att den ena eller andra stammen lierade sig med de vita.
Är konflikterna mellan samer och s.k svenskar verkligen en konflikt mellan två olika nationer, där vi övriga svenskar självklart ska stödja den svenska nationen mot den samiska? Eller helt enkelt en konflikt mellan två olika näringar, rennäringen och skogsbruket, med oklara juridiska inslag om ägande- bruknings- och betesrätt?
Med inställningen att "svenska lagar och regler" ska gälla för alla och överallt. är det bara för samerna att underkasta sig de sverigedemokratiska diktaten.
Nej, så enkelt är det sannerligen inte. SD har ett helt perverst nationalitetsbegrepp, som kanske inte riktigt tydligt framgår av partiets programskrifter. Men desto mer av ledande partiföreträdares uttalanden och framför allt handlingar.
På låg höjd?
Två ryska jaktplan av typen SU-27, som uppges användas för signalspaning över Östersjön.
Som ett led i det pågående kalla kriget mellan EU och Ryssland, har den ryska ambassadören i i Stockholm kallats upp till Utrikesdepartementet för att motta en protest mot att ett ryckt signalspaningsplan "varit nära att kollidera" med ett SAS plan, som startat från den danska flygplatsen Kastrup och vikit av söderut. Det är väl den danska regeringen, som borde protestera? SAS-planet var ju inte ens på väg till Sverige. Men det ryska planet hade observerats av svensk militär radar. Men inte av dansk??!
Nog är det väl märkligt att en stor civil flygplats inte har fullständig kontroll över allt som rör sig i luftrummet i dess omedelbara närhet, utan man måste lita till ett annat lands militära övervakning av luftrummet? Undrar för resten vilken typ av radar man har på Kastrup, som förmår skilja mellan civila och militära ekon och filtrerar bort de militära ekona.
Hur kunde man för resten veta vilken typ av flygplan det var, när det flög med avstängd transponder? Det är ju med en sådan, som flygplan identifierar sig. Är transpondern avstängd, måste identifiering ske manuellt, antingen från marken eller från ett annat flygplan. Det är en huvuduppgift för den svenska Flygvapnet i fredstid. Det hade FV missat häromåret, när ryskt stridsflyg övade anfall mot svenska städer. Så nu vill man väl visa att man är alert.
För att veta om det verkligen var någon kollisionsrisk.måste man veta om de flög på samma höjd. Jag föreställer mig att ett signalspaningsnplan flyger högt för att kunna spana på mål långt borta. Detta beror på jordens krökning. Från svensk markbaserad radar kan man se in i Ryssland, men bara på mycket hög höjd. Omvänt gäller naturligtvis också.
Markbaserade anläggningar på ryskt territorium förslår inte långt. Gemom flygningar i det internationella luftrummet över södra Östersjön kan ryssarna utvidga sitt bevakningsomräde högsta avsevärt.
Lucias hårfärg och kön
Luciadagen 2014 är snart förbi. I tidningar har debatter rasat om man måste hålla fast vid det traditionella svenska Luciafirandet, eller om man kan tänka sig en kille som Lucia. Eller en svart kvinna. Alla som vill behålla något ursprungligt blir i vanlig ordning skällda för att ha fördomar om det ena eller andra. En svart Lucia är väl inte mer fel än en blond Lucia. Den verkliga Lucia levde och dog på Sicilien drygt hundra år innan ön invaderades av barbarer från noll. Så hon hade nog ett ganska sydeuropeiskt, eller möjligen nordafrikanskt utseende. Klart att hon var en kvinna.
Biskop Åke Bonnier jämför Lucia med Malala, nästan som om de hade gått i döden, respektive varit nära att mista livet för samma religion. Men med den vanliga metaforen att utbildning = upplysen, ljus, så kan även Malala kallas ljusdrottning. De har också det gemensamt att båda har gjort uppror mot samma typ av extremt manssamhälle, där kvinnan är fullständigt underordnad mannen. Kan man tänka sig en muslimsk Lucia, skulle Malala passa utmärkt i den rollen. Men inte en man. Inte ens om han är en kristen, som skulle kunna gå i döden för sin tro.
Jag publicerar återingen ett inlägg, som jag skrev för några år sedan, om Lucia. Och om det val, som hon gjorde. Ett val som idag skulle vålla moralpanik i alla läger.
Den värsta synden
Traditionell bild av Sankta Lucia med sina utstuckna ögon i en skål. Det finns en detalj i den 18-åriga Sankta Lucias martyrskap, som det sällan talas om. Vilken synd som hon ville undvika till hur högt pris som helst. Hon hade blivit bortgift med en hednisk man. Hon vägrade gifta sig med honom. Sentida uttolkare har förklarat det med att hon var homosexuell. Det var hon säkerligen inte. Inget i hennes historia tyder på det. För Sankta Lucia, liksom för de andra kristna martyrerna under antiken var synd mot det första budordet "Du skall inga andra gudar hava jämte mig" den värsta av alla synder. "Men det drabbar ju ingen människa", skulle man invända idag.
Att gifta sig med en hednisk man, innebar att hon var tvungen att be till kejsarens genius som till en gud. Hon ställdes inför valet att gifta sig med mannen eller skickas till bordellen. Hon valde bordellen. Där kunde historien om henne ha slutat, och hon hade snabbt blivit glömd. Hur många kristna kvinnor som faktiskt hamnade på bordellen, vet vi inte. Men Sankta Lucia mördades på vägen dit. Vagnen som hon transporterades i, frös fast på vägen. Var det ett Herrens under, eller finns det en s.k. naturlig förklaring? Var det på vintern? Var det en ovanligt kall vinter? Hade man stannat på vägen, kanske för att man passerade ett världshus och hennes fångvaktare ville roa sig?
Hur som helst, när de skulle fortsätta gick det inte att rubba vagnen ur fläcken. Fångvaktarna blev så förbittrade så att de stack ut hennes ögon, innan de mördade henne.
Sankta Lucia är de synskadades skyddshelgon. Därför bär hon ljus. Men hon valde alltså inte själv döden före bordellen. Hon valde bordellen för att inte synda mot det första budet. Om synder kan graderas, så var det den värsta synden. Och det var många martyrer som fullt medvetet valde döden framför att synda mot första budet. De dömdes i rättegångar och visste att straffet för att förneka kejsarens gudom var döden.
Det fanns romerska domare som förtvivlat vädjade till de blivande martyrerna att med fingarna korsade bakom ryggen bekänna kejsaren med sina läppar, för då skulle de frikännas - och sedan skulle de kunna fortsätta att hylla Jesus som sin Herre. Men förgäves. Martyrerna valde döden.
"Herren" (Kyrios), så tilltades kejsaren. Att kalla Kristus för "Herren" var en oerhörd utmaning. Det var ett medvetet val av de kristna under den romerska hednatiden för att visa att de inte erkände den jordiska överheten som överställd Kristus. Visserligen står det i Bibeln att "all överhet är av Gud". Men det står inte att någon jordisk överhet är Gud - eller ens gudomlig. Det står också i Bibeln att man ska lyda Gud mer än människor.
I det nutida Sverige firas Sankta Lucia nästan som en hednisk gudinne-väsen på dagen för midvinterblotet enligt den gamla tideräkningen.
Och att döma av den nutida debatten verkar vissa kristna, som annars är noga med att följa traditionen, tro att den synd som Lucia faktiskt valde - för att slippa synda mot första budet - är den värsta av alla synder. Förvisso ber de inte till avgudar och förvisso protesterar de mot synkretiska böner till olika gudar i svenska kyrkor. Men ganska lågmält.
Har kristenheten fokuserat för mycket på "fel synd", och glömt den värsta synden?
Nobeldagen!
Länge uppfattade jag nobelfesten som en uppvisning i prål och fjäsk samt akademisk högfärd. Och visst finns de inslagen. Men efter ett besök i Alfred Nobels Björkborn under sensommaren - och läst en del om människan Alfred Nobel - har jag ändrat uppfattning. Han var stormrik, men aldrig lycklig. Hans kärlek gav upphov till fredspriset, men hon blev inte hans fru. Här följer i repris det inlägg, som jag skrev efter besöket i Björkborn:
En dödens köpman som blev mänsklighetens välgörare
Vid sin död i hjärnblödning 1896 ägde Aldred Nobel ett företagsimperium med fabriker över hela världen till ett värde av 100 miljarder kronor i nuvarande penningvärde. Han föddes 1833 i en hyrslägenhet i Stockholm i en familj som kan kallas lägre medelklass. Han avskydde krig och affärsverksamhet, men tjänade likväl sin förmögenhet på krigen. Hans experimentlusta skördade en del offer, bland andra hans egen bror. Ryktets spreds snabbt att han själv hade omkommit i explositionen, varför han fick läsa sitt eget eftermäle. I en av de dödsrunor, som han själv läste, kallades han "dödens köpman".
Tillsammans med några av mina närmaste (den allra käraste var dock inte med) gjorde jag häromveckan en utflykt till Alfred Nobels Björborn i Karskoga - Bofors, som kan beskrivas som två sammanbyggda samhällen. Han hade köpt Björkborns bruk, som redan då ingick i en större koncern, 1894 eftersom det var en idealisk plats för hans fortstatta experiment. Jag har tidigare inte förstått Nobels genialitet och bredd. Han gjorde en rad uppfinningar för det civila livet. Han ville förbättra världen. Hans vapentekniska uppfinningar förklarade han med att vapen skulle bli så fruktansvärda, så att ingen skulle använda dem. Han föreslog att det skulle inrättas en internationell domtol, som skulle lösa konflikter mellan länder.
Bofors är alltjämt Sveriges främsta vapensmedja, med enorma skjutfält i grannskapet med en storslagen natur i gammal bergslagsbygd. Efter besöket i Björkborn fortsatte vi norrut genom Svartälvens dalgång, för vidare färd mot Stockholm. Jag har reflekterat över detta med nobelpriset, och faktumet att riksdagens andre vice talman inte har bjudits in till nobelfesten. Att bjuda in en person, som bl.a. har hånat sångerskan Loreen för att hon inte är av svensk härkomst, hade varit en skymf mot både Alfred Nobels minne och mot åtskilliga av pristagarna. Och mot det Sverige, som jag älskar.
Lyssnar Putin - men inte Obama - på våra mobilsamtal?
Putin lyssnar på dig och mig! Eller är det Obama... Sedan några år får jag mejl med militärhistoriska nyheter. Under senare tid har det bliv mer nyheter än historia. Så gör man reklam för en artikel om den senaste utvecklingen inom rysk signalspaning mot bl.a. Sverige under den fantasieggande rubriken "Putin kan höra dina telefonsamtal". Den ryske presidenten personligen, alltså. Med tanke på den amerikanska avlyssningsskandalen är väl frågan också på sin plats, om inte även den amerikanske presidenten fördriver lediga stunder med att lyssna på mina samtal med fästmön. Spännande värre, kan jag lova. Det kan nog få Obama att glömma motgångar i den amerikanska kongressen, upploppen i amerikanska städer och de allt värre hoten mot världsfreden.
Vem är den påklädda damen på bilden?
Den påklädda damen som föreställer en avklädd Anna Kinberg-Batra är Miljöpartiets tidigare ekonomisk-politiska talesperson Mikaela Valtersson, som förlorade senaste språkrörsvalet mot Åsa Romson. Valtersson är numera ordförande för Friskolornas Riksförbund. När somliga politiker blir avklädda lyser det igenom vilka kapitalintressen de företräder.
Medan Valterssons stjärna stod högst på den politiska himlen (2008) lurade rådgivaren Stefan Stern, den dåvarande S-ledaren Mona Sahlin att lova ministerposter till Mp, vilket ledde till ett ras utan motstycke för S (från 45 till 30 % väljarstöd). Stern är numera "senior advisor" i Magnora-koncernen. Om inte de "rödgröna" hade förlorat valet 2010 hade kanske Stern och Valtersson suttit i samma regering. Personkemin och gemensamma (kapital-) intressen styr numera partiers uppgång och fall.
Efter nederlaget i språkrörsvalet 2011 började Valtersson driva förslaget att Miljöpartiet skulle bilda regering tillsammans med Moderaterna, men avgick samma år ur riksdagen och blev vice VD för Kunskapsskolan.. Magnora har till uppgift att bedriva konsultverkamhet samt att driva skolföretag. Kunskapsskolans ägare Peje Emilsson har varit moderatpolitiker.
Den s.k. sossehögern skyllde valnederlaget på att Mona Sahlin hade tvingats ta med även Vänsterpartiet i den rödgröna alliansen. I valet 2014 ställde S och Mp upp utan V, och fick 0,35 % fler väljare än i valet 2010. Hur många fler väljare hade det blivit om S hade ställt upp ensamt, utan att lova ministerposter till vare sig V eller Mp?
.
Vems fel är det?
En avklädd Kinberg-Batra ser kanske ut så här?
Alla hade tydligen räknat med att SD skulle följa praxis under budgetomröstningen i riksdagen, d.v.s. rösta på bara ett förslag: sitt eget. För alliansen var detta plakatpolitik: Genom att lägga ett gemensamt budgetförslag skulle man göra en sista manifestation av enighet, utan att ställa till med kaos. Regeringens förslag skulle vinna, men den borgerliga oppositionen skulle ha ett gemensamt dokument, som skulle ange inriktningen av den kommande oppositionspolitiken.
Annie Lööf, c, var upprörd, när SD sagt att man kanske inte skulle komma att följa praxis. Jag läste detta i Svenska Dagbladet, där det också fanns en notis som antydde att det skulle finnas en uppgörelse mellan alliansen och SD om att alliansen skulle följa praxis i talmansvalet och släppa fram en sverigedemokrat till posten som riksdagens andre vice talman. I gengäld skulle SD följa praxis under budgetomröstningen.
Allianspartierna kan självfallet inte klandras för att ha röstat på sitt eget förslag. Om de inte hade gjort det, hade de ju låtit SD styra deras röstande. Vad de däremot kan klandras för, är att de inte hade någon förberedd väg ut ur den uppkomna situationen, sedan de med ovälkommen hjälp från SD fällt regeringens förslag. De kunde under vilken förevändning som helst ha begärt återremiss till finansutskottet före omröstningen. De kunde efter omröstningen, sedan regerings förslag hade fallit, inlåtit sig på förhandlingar med regeringen om en tilläggsbudget.
Enligt kvällspressen dagen efter hade den tippade nya moderatledaren Anna Kinberg-Batra chansat på att Stefan Löfvén skulle avgå efter nederlaget i budgetomröstningen och hon själv skulle tillträda som statsminister i spetsen för en ny alliansregering. Det skulle allt bli en fjäder i babymössan inför moderatstämman, som ska välja en ny partiledare. Påminner om hennes löfte vid ett tidigare val i partiet, att skicka nakenbilder på sig själv till dem som röstat å henne. Det kan nog behövas efter den här fadäsen
Fp-ledaren Jan Björklund svarade för det verkliga stolpskottet, när han hoppades på att Socialdemokraterna kompromisslöst skulle stödja den nya alliansregeringen. Eskiil Erlandsson, c, landsbygdsminister i den avgångna alliansregeringen grät ut som en småbarn i TV och klagade på att Löfvén hade lovat att avgå vid röstnederlag. Varför ställer han inte misstroendevotum? I så fall kan statsministern utlysa nyval. Men det har han ju redan gjort.
Vems felet är, kan man spekulera om, när personligt begär över maktpositioner går före både sakfrågor och partitaktik. Ska bli spännande att se hur det går på moderatstämman. Nu har ju "den gamle" vaknat till och vill bygga flyktingläger i den svenska "urskogen". Det behövs nog vinterbonade tält i så fall.
Om detta inte hade varit en sjukdag för mig, den värsta under hela veckan, hade jag skrivit ett längre inlägg om vems fel det var från början, vem som utlöste raset för Socialdemokraterna. Var det Göran Persson eller Mona Sahlin. Och vems fel var det egentligen att Stefan Löfvén gjorde om samma misstag som Sahlin, när han lovade minsisterposter till Mp redan före valet?
.
Avsiktligt missa målet.
Jag håller förvisso med Göran Hägglund, kd, om att man måste kunna kritisera invandringspolitiken utan att mötas av attityden "Det får man inte tala om". Salongsnassarna i SD ska inte ha monopol på den debatten. Avsiktligt missar de målet. SD har inte rätt. Det skulle framgå om fler vågade kritisera invandringspolitiken. I så fall skulle nyanserna framträda. Det skulle framgå att SD inte talar för en majoritet av sina egna väljare; inte ens för alla sina medlemmar. SD-ledningens i grunden rasistiska retorik är ett exempel på triangulering. Man låtsas hålla med någon annan, låtsas föra dennes talan, men spetsar till, överdriver, blandar ihop, förvränger, låtsas säga sanningen. Sådant som många haft på känn, men inte riktigt vetat hur det förhåller sig med.
Ett typiskt exemel är brottsligheten bland invandrare. Den blandar man ihop med de brott, som begås av internationella ligor, personer som aldirg har haft för avsikt att bosätta sig i Sverige, som utnyttjar EU:s öppna gränser.
Varför ska alla flyktinginvandrare göras till svenskar? Räcker det inte att de följer svenska lagar och regler medan de är här? Varför får inte flyktingbarna undervisning på sitt eget språk, av sina egna lärare?
