larsflemstroms

 Handelsbankens pampiga bankpalats på Barnhusgatan i Stockholm. Pensionsfondförvaltarna sitter på tredje våningen. Nils Adamsson-butiken låg i källarplanet i huset till höger på bilden. Pensionsfonderna har numera konkurrerat ut kondomkramarna


Häromdagen var jag i Stockholm, och nu tänker jag göra reklam för Handelsbanken, som är en "riktig bank" enligt sin egen reklam. Jag vet inte om gratisreklamen på min blogg uppskattas av bankens marknadsstrateger. Men en riktig bank är det, som väl förvaltar de rikas stora kapitaltillgångar utan att förakta sina fattiga småkunder. Det kan man verkligen inte säga om alla storbanker. Således har Handelsbanken ett brett utbud av pensionfonder, med allt från "högrisk" till "dubbel säkerhet".

Både hängslen och svångrem, som banken säger i sin reklam. 

I fattiga länder är stora familjer med många barn den pensionsförsäkring man har. Att ha bara ett eller två barn är en högrisk pensionsfond. Att ha stora barnskaror är dubbel säkerhet. 

Jag gick in på Handelsbankens kontor på Barnhusgatan. Gatan heter så eftersom de som hade alltför  stora pensionsförsäkringar, som de inte kunde förvalta (försörja), brukade dumpa överskottet i en s.k. social inrättning på den gatan förr i tiden. Jag frågade: "Har ni kondomer?"

Kassörskan, modell äldre (högst ett par år yngre än mig) tittade strängt på mig: "Herrn är nog för sent ute. Nils Adamsson, som fanns här när herrn var ung, slog igen 1966."

Jag svarade: "Men det står ju i reklamen för era pensionsfonder att ni kör med dubbel säkerhet. Både p-piller och kondomer." 

Nu blev kassörskan nyfiken, och frågade: "Och på vilket sätt skulle kondomer öka tillväxten i pensionssystemet? Jag trodde att man använder kondomer för att det inte ska bli någon tillökning."

Jag pekade på ett skyltställ med reklam för olika fonder. "Europa Aggresiv. För dig som vill ta riktigt stora risker. Var med och bygg det nya Europa." "Nordiska småbolagsfonden med livboj". "Rysslandsfonden. Om du gillar berg- och dalbana.""

Jag frågade: "Har ni ingen Afrikafond? Men de kanske inte placerar sitt pensionskapital i fonder?"
 Bankkassörskan sken upp: "Nej de placerar sitt pensionssparande i många barn. Jag tror faktiskt inte att de är särksilt intresserad av kondomer."

"Men om man nu inte har råd att förvalta sitt pensionskapital, kan det väl vara bra med kondomer?", försökte jag. Annars måste de ju abortera sitt pensionskapital. Gör ni det på Handelsbanken också, aborterar pensionskaptitalet? Och sedan berättade jag hur Aktie-invest hade aborterat mitt aktiesparande i ABB Ltd, som jag trodde var ett stabilt företag. Men sedan jag köpt aktier för 2000 kr i företaget, fick ju VD Percy Barnevik för sig att köpa det amerikanska företaget Combustion, som dragit på sig astronomiska skadeståndskrav. Den sista resten av mitt aktieinnehav i ABB Ltd försvann i förvaltningsavgifter till Aktie-invest. Så det blev inga pensionspengar av den aktieposten. Aktie-invest aborterade mitt pensionskapital. Glad blev jag inte

Sexradikalerna i Svenska kyrkan tror däremot att invånarna i de fattiga länderna gladeligen aborterar sitt pensionskaptial. Och nu pratar Sven Wollter i den statskontrollerade radion. Han talar om lyckan att få barn. Men lyckan är inte stor, säger han, för den som får sitt åttonde barn och har två kilometer till brunnen. Han har inte hört talas om Handelsbankens Afrikafonder, med balanserad tillväxt!

Kassörskan på Handelsbankens kontor på Barnhusgatan hade länge granskat mig intensivt. Och jag tittade tillbaka. Hon verkade bekant på något vis. Hade hon barn på barnhusgatan? Tanken for genom mitt huvud. Hade det inte funnits en Nils Adamsson-butik där borta. Plötsligt pekade hon åt motsatt håll: "Det fanns en krog där borta. Delade inte vi en taxi hem till mig?"

Tanken svindlade. Men så sa hon: "Jag hade ju mina säkra perioder. Har de inte det i Afrika också?"

Naturlig familjeplanering är ingenting nytt. Det sysslade man med lite till mans, och lite till kvinns, innan läkemedelsindustrin tog kvinnokroppen i besittning. "P-pillren har befriat kvinnan", utropa en manlig liberal ledarskribent. Så sjutton heller. Kvinnokroppen har gjorts till ett kemiskt fängelse för kvinnosjälen. "Unga kvinnors psykiska hälsa", som det kallas på byrkratspråk, har blivit ett nationellt katastrofområde. Det skrivs ut psykofarmaka som aldrig förr till unga kvinnor, Är det inte mot posttraumatiskt stressyndrom efter en abort, så är det mot p-pillrens biverkningar: depression och minskad sexlust. Men de manliga liberala ledarskribenterna kan förstås glädja sig åt ekonomiskt riskfria kompisknull med unga karriärsugna journalissor.

Demografisk transition.

1) I utgångsläget råder hög barnadödlighet. Låt oss ta ett mycket enkelt exempel: Av fyra barn överlever två till så hög ålder att de kan försörja sina gamla föräldrar. Om barnadödligheten minskar till nära noll, kommer dubbelt så många att överleva. Landets folkmängd fördubblas. I praktiken är det omöjligt för dem, som investerar i barn som pensionsförsäkringar, inte förutse hur många barn som kommer att överleva. Trots att det i exemplet räcker med fyra barn per kvinna, sätter många kvinnor åtta - tio, eller ännu fler barn till världen. Detta redan innan barnhälsovården förbättrades.

2) I utgångsläget är medellivslängden låg. Låt oss ta ett mycket enkelt exempel: Medellivslängden är i utgångsläget 37.5 år. Den ökar till i genomsnitt 75 år. Landets folkmängd fördubblas. Nu måste vi väl ändå skicka kondomer? För utan kondomer kommer ju folkmängden att fördubblas en gång till. Men är då medellivslängden i utvecklade länder som Sverige 150 år? 

Nu märkte jag att chefen för bankkontoret hade lyssnat på vårt samtal. I handen höll han ett papper, som han nödtorftigt försökte dölja. "Hemlig marknadsutvecklingsplan". 

"Bättre än kondomer".

"Jag ska tipsa bankledningen", sa han. "Vi borde nog starta en Afrika-fond. Pensionsfonder är bättre än kondomer, om vi vill bromsa befolkningsexplositionen. Annars använder de ju inte ens kondomerna. Om jag förstått ert samtal rätt, så besökte herrn aldrig Nils Adamsson-butiken. Jag beklagar. Men min fru hade inga barn, när vi gifte oss. Men nu har vi två vuxna barn och fyra barnbarn, och ett barnbarnsbarn är på gång. Vi jobbar ju båda på bank." 

Jag gick bedrövad ut i snålblåsten. Inga barnskratt hördes på Barnhusgatan. Vilken glad nyhet, det hade varit, om jag fått veta att jag var pappa till ett barn, vars existens jag inte hade känt till.

Mina tankar gick till prästen Karin Lånström-Vinge, som ska viga samkönat. Om hon inte redan har börjat. Hon kan ju passa på och kränga pensionsförsäkringar åt Handelsbanken, när hon viger. Särkönat eller samkönat spelar inte längre någon roll för tryggheten på ålderdomen.
_______

Anm: I början av 1960-talet var det fortfarande förbjudet att göra reklam för preventivmedel. Men alla visste ju vad som såldes under disk i Nils Adamssons sjukvårdsaffärer, som fanns över hela Sverige. Nej, dit gick man inte för att köpa plåster och mitellor.

Den frispråkige prästen Dag Sandahl, som läxades upp av biskopen för att han sa det som all vet, har skrivit på sin blogg att vi serveras "nödporr" från Haiti. Jag är tacksam för allt intresse som mitt inlägg om jungfru Maria har väckt bland bloggens läsare. Jag har ju tagit s-kvinnorna i Övertorneå i försvar för att de de citerat Bibeln. Men naturligtvis handlar det om att använda Biblen för egna syften. Men det finns ju både bra och dåliga sätt att främja sina egna intressen. Och s-kvinnorna i Övertorneå valde alltså ett bra sätt. Det är inte alls fel att uppvärdera jungru Maria och de övriga kvinnorna kring Jesus. Och själv har jag inget emot kvinnliga präster som håller sig till den traditionella kristendomen - det som kristna kvinnor har lärt ut till sina söner och döttrar under 2000-år. Marias egen berättelse om hur hon blev havande med Gud själv. Hur hon blev Herrens moder.

En insändare i tidningen Världen idag har levererat en svidande kritik mot falsariet Bibel 2000, som skriver Herren med stort H när det gäller Fadern och liten h när det gäller Sonen. Som om inte Sonen vore lika mycket Gud som Fadern. Därigenom nedvärderas inte bara Sonen. Även den heliga jungfrun nedvärderas. Som om hon inte vore gudsföderska. I Sydeuropa fråntas Maria sin kvinnlighet genom att män döps till Maria. Och i Sverige förnekas hennes jungfrudom av bl.a. en kvinnlig biskop. Inte ens Gud själv kan komma till världen utan en jordisk mans medverkan! Hur feministiskt är det? Nåväl, jag har kommenterat Dag Sandahls inlägg:

Du fortsätter att utmana. Nödporr. Men du har rätt. och nu är det lättare att förstå. För avarterna finns.  Vem granskar granskarna? Journalister kallas sig gärna granskare. Men det är något som de ytterst sällan sysslar med. För visst gäller inom katastrofjournalisteiken att den enes död är den andres bröd.

Det gäller förvisso också präster som begraver de döda. Men de gör ju ändå en sanitär insats. Och har de inga döda att begrava kan de jú föra ut det glada budskapet. Det gör inte journalister, för goda nyteheter säljer inte. Som exempel kan nämnas Expressens tilltag att göra profit på katastrofen. Jag ska sätta in 12 kr till Haiti. Det har jag sparat på att inte köpa Expressen. Hade jag gjort det hade bara 2 kr gått till Haiti. Man har alltså en hel radda sidor med, som jag förmodar riktigt smaskiga bilder från Haiti.

För nöjet att titta på de hade jag alltså fått betala för en tilfällig prishöjning på 1 kr för blaskan. Aha, tidningsföretaget "bjuder" alltså på 1 kr för varje krona som Expressen-köparna betalar i tillfällig prishöjning! Tror någon på fullt allvar att de svenska reportrarna på Haiti har tagit ut en semestervecka, och betalat resan själva som om det vore en vanlig semesterresa och arbetar ideellt för att väcka hemmapublikens medlidande?

Att enbart amerikanska och franska reportrar (finns inga från närbelägna Cuba) ska rapportera från Haiti tror jag inte är någon bra idé. Det behövs några oberoende också. Men då ska de inte sitta på samma hotell och byta information med varandra. Jag skulle dessutom vilja ha ett avslöjande reportage om vilka journalister som efter hemkomsten söker vård på privata behandlingshem för att inte hamna i offentliga missbrukarregister. Vi ska förstås vara tacksamma för att vi har journalister som avslöjar piktanta deltaljer om exemeplvis präster privatliv och prästers fylleri i tjänsten.

Men sådant förekommer som bekant inte inom journalistkåren. Nä, journalistskrået har ju monopol på nynhetsförmedling - och opinionsbildning.

Det fanns som bekant en tid när prästskrået hade monopol på opinionsbildningen. Inte bra. Men vad handlar det egentligen om när libera ledarskribenter driver sina kampanjer mot traditionell kristendom. Att de vill ha monopol även på opinionsbildningen i kyrkan och styra vad som får sägas från predikstolen. Och vad som ska ske framför altaret. Nu har tydligen kyrkorådet i Övertorneå vikit sig för ledarskribenterna i södra Sverige och anställt den präst som de har bestämt.

Jag har tidigare skrivit om både behovet av en "underjordisk kyrka" och en bred folkrörelse till försvar för  religionsfriheten.  Mot det starkt monopoliserade "fria ordet" alltså. Hur mycket av sanningen om Haiti får vi egentligen veta?.

Märkligt nog har jag inte skrivit något om den "underjordiska kyrkan" på min egen blogg. Men det handlar alltså om försvaret av Svenska kyrkans traditionella tro. Och den håller man på att kasta ut med badvattnet, så att säga, när Svenska kyrkan ska befrias från kvinnoprästmotståndarna. Och att Svk fortsätter att vara en kristen kyrka är viktigare än att den ena eller den andre får vara präst. Laestadianerna behövs i Svenska kyrkan, eftersom de står för traditionell kristendom. Laestadianerna förnekar inte att jungfrun blev havande med Herren Jesus, utan någon jordisk mans medverkan.

Finansmarknadsminister Mats Odell, kd, har tilldelats årets "bängkäpp" för att han har underlättat utförsäljningen av kommunala hyresrätt, och därmed försvårat för hemlösa att få ett hem. Fattiga kvinnor i Sverige får väl göra som fattiga kvinnor i uländer: Bo på soptippar med sina barn. Odell är pingstvän, men vilken gud dyrkar han egentligen?



Jag håller inte alls med om att "undvika oönskade graviditeter så långt det är möjligt ... är grunden för att få ner antalet aborter".

Det är en helt annan fråga. Man bekämpar graviditeterna i stället för aborterna. Men om nu en ung kvinna är ute och "slarvar" och blir med barn utan att vara vare sig gift eller förlovad, och kanske inte ens minns namnet på barnafadern? Skulle det vara en större synd än om en monogam, ambitiös studerande kvinna gör abort, för att hon vill göra karriär och ha en fast och hög inkomst innan hon får barn? Detta är grunden för kd:s abortpositiva politik. Det är värre att synda mot socialtjänstens budgetramar än att synda mot Guds lagar.

Barnönskan styrs i hög grad av hormonproduktionen hos både den icke-gravida och den gravida kvinnan, och är alltså både orsak till att den icke-gravida kvinnan "glömmer" pillret, och att barnönskan ökar med graviditetens längd. Snacket om "oönskade" graviditeter är manliga värderingar, som har inkorporetats med en "feminism" som vill jämställa kvinnor på mäns villkor.

Och är ytterst ett utslag av samma skräck för "överbefolkning" som ligger bakom övertron på kondomer som världens frälsare. Emellertid handlar det om en gigantisk statistisk synvilla, som kallas "demografisk transition". Detta var också en av drivkrafterna bakom den svenska tvångssteriliseringspolitiken. Samma mål - andra medel!

I regeringsställning bekämpar kd graviditeterna i stället för aborterna. Jag har skrivit flera inlägg i detta ämne på min blogg. Klicka på länkarna "Naturlig familjeplanering, demografisk transition, mm", samt "Kategorier. Sexualitet och fortplantning" i spalten till höger".

Varför skickar vi inte kondomer till Haiti, om graviditerna är problemet? Med mindre "befolkningsexplosition" hade det varit färre döda i jordbävningen. Hur kan "oönskade" graviditeter vara ett större problem i ett land med
högt skattetryck och skattefinansierad social välfärd än i ett av världens fattigaste länder?

Varför är det så känsligt att visa bilder på arborterade foster (och varför undviker jag ordet "barn"). Barnönskan växer alltså med graviditetens längd, och den upphör inte tvärt av aborten. En del kvinnor lyckas helt förtränga sina känslor, som kanske väller fram om de påminns om den genomgångna aborten. Men något säger mig också att det är fel att försvara sin egen abort genom att bedriva regelrätt mission för aborter, vilket förekommer i Sverige idag.

Jag håller helt med om att det behövs nya strategier i kampen mot aborterna. För mig är den nya strategin att angripa paradigmet att man ska bekämpa graviditerna i stället för aborterna. Vissa kd-sympatisörer tar till brösttonerna och jämför de svenska aborterna med Förintelsen. Det kan man göra. Men då bör man också säga att kd-ledaren Göran Hägglund är en nutida Himler.

Det finns en krog i varenda gathörn. Men nu ska kd "liberalisera" alkoholpoliltiken, så att vi äntligen får ha lite roligt i det här landet. Häromåret sålde finansmarknadsminister Mats Odell, kd, Vin & Sprit till utländska vinstdrivande kapitalintressen. Detta statliga bolag grundades en gång i tiden för att eliminera de privata vinstintressena i alkoholhanteringen. Mats Odell är en av de mest obehagliga Mammons-dyrkarna som jag känner till.

I Bibeln berättas att folket vid ett tillfälle slutade be till Gud och i stället dyrkade avguden Mammon, som var en kalv av renaste guld. Sedan dess har Mammon stått som symbol får dyrkan av pengar och ekonomisk framgång som en gud.
 

 Den avlídna jungfru Maria tas upp i himlen. Spansk målning.



Under veckan som gick har det stått i Stockholms-pressen att kvinnoprästfrågan fortsätter att splittra i Tornedalen. Helena Hapaniemi, som är ledamot i kyrkorådet, tycker att det inte går ihop med Bibeln att kvinnor ska vara präster. Men s-kvinnorna i Övertorneå har gått till motattack, och citerar Bibeln. Detta har givit eko på Norra Öland, där Dag Sandahl är präst. Han är kvinnoprästmoståndare, vilket inte hindrar honom att samarbeta med de kvinnliga prästerna i sin församling, dock inte "fullt ut". Jag har kommenterat:

> Bra att s-kvinnorna läser Bibeln. Det bör de fortsätta med, för då¨blir vi överens om ännu mer. Jag uppmanar dem dock inte att läsa hela Bibeln (men avråder ej heller), för det har jag inte ens gjort själv. Inte hela Bibeln. Jag har exempelvis missat tredje Petrusbrevet, som Dag skriver om i sin Jesusbok. Alltså det där brevet sin ´nutida arkeologer hittade, med följd att Vatikanen tog beslut att fortsätta som vanligt. Ett av alternativen var ju att lägga ner hela kyrkan.

Svk-ledningen har som bekant valt en tredje väg: Fortsätta som vanligt, men byta religion. Det som s-kvinnorna tydligen tror (att Gud blev människa genom en kvinna), tror inte längre Svenska kyrkan - åtminstone inte biskopen i Stockholms stift. Så där har man dragit igång en annan religion, som gör oss män jämställda med kvinnorna., Jaja, livmodertransplantationer, så att vi får manliga barnaföderskor, är nog snart en verklighet!

Naturligtvis instämmer jag i s-vkinnornas slutsats:  "Detta visar tydligt att Gud fann kvinnorna bäst lämpade att föra detta viktiga budskap vidare."  Och det har kvinnor gjort under 2000 år. Från tre kvinnor, min mor, diakonissan som ledde söndagsskolan och lärarinnan i småskolan (som "lågstadiet" då kallades) fick jag höra om jungfrufödseln. Och på den vägen är det. I sin adventspredikan slog den kvinnliga kyrkoherden i min nuvarande församling fast samma budskap om Maria, "Herrens moder". Som hon sa. Och så sjöng vi psalmen. Och så sjöng vi psalmen om ängeln som står på trösken till Marias hem och berättar om undret som ska ske. Maria (inte Josef eller någon präst) är den första människan som får veta.. Och är det inte anmärkningsvärt att samma Maria, är en av de tre personer - samtliga kvinnor - som först nås av budskapet andra gången Jesus återvänder till jordelivet?

Och från vem har apostolarna och evangelisterna fått vetskap om jungfrufödseln om inte från Maria själv? (Visst skrevs Bibeln under den heliga Andes ledning,. men det motsäger inte att uppgiften kom från Maria - DHA uppmanade dem att tro på hennes berättelse.)

Men säger detta att kvinnor dessutom ska vara präster? Om vi väger argumenten för och argumenten mot kvinnliga präster, så är detta enligt min mening det absolut starkaste argumentet FÖR. Är det då inte besynnerligt att det numera är "feministteologi" att förneka Marias unika roll i frälsningshistorien? Är det inte besynnerligt att jungfruföseln förnekas av en kvinnlig biskop. - Hon slår ju fullständigt undan benen för sig själv som kristen kvinna, präst och biskop!

Och om vi sedan går till vad vi mer vet om Maria, utöver hennes medverkan i dessa bägge händelser, så visst har hon en mycket viktigt roll i den första kristna kyrkan - inte minst det faktum att hon "adopterades" av aposteln Johannes som om hon varit hans egen mor. Och så blir hon "urmodern" för alla kristna kvinnnor, och för den kvinnliga delen av den 2000-åriga traditionen, inklusive den första undervisningen som små pojkar (en del av dem blivande präster, biskopar och påvar) så att säga fått med modersmjölken.

En feministteologi, som gör skäl för namnet (både feminism och teologi) ska väl återupprätta Maria, och inte förneka hennes frälsningshistoriska roll? Bra att s-kvinnorna har upptäckt detta - men det finns mer att upptäcka! <

Detta har fått någon anonym kristendomsbekämpare att skriva att socialdemokrater inte alls kan vara kristna. Jag skriver "kristendomsbekämpare" eftersom det är mot kristendomen att påstå att någon inte kan vara kristen på grund av sin politiska partillhörighet. Var inte diktatorn Pinochet, som mördat och torterat hej vilt, kristen? Han lämnade dock ifrån sig makten, sedan han fått besök av påven. Vad påven sagt till diktatorn vet ingen utomstående, men jag förmodar att det var något om evigt straff. Inget hindrar alltså att Pinochet var kristen, men en svensk sosse skulle inte kunna vara det? Är det för övrigt inte kyrkans uppgift att omvända syndare? Och kunde det göras med Pinochet, kan det väl göras med s-kvinnorna i Övertorneå? Att de läser Bibeln är en bra början!  Alltså.

Om de sedan kommer att ansluta sig till Helena Hapaniemis linje i kvinnoprästfrågan återstår att se. Deras argument för kvinnliga präster är visserligen ett starkt argument för. Men kan faktiskt också användas som argument för ståndpunkten att kvinnor har andra viktiga uppgifter i kyrkan än att vara präster.

Denna fråga har splittrat och skadat Svenska kyrkan under ett halvsekel nu, utan att någon av sidorna har lyckats prestera ett svar, som är så övertygande, att jag har blivit övertygad. Jag håller alltså frågan om det var rätt att ge kvinnor tillträde till prästämbetet helt öppen för egen del. Vi kommer inte närmare en lösning genom att fortsätta älta frågan.

Detta innebär dock inte att frågan ska sopas under mattan. Utan bara att båda linjerna måste ha hemortsrätt i Svenska kyrkan. Däremot är det helt klart att även s-kvinnor kan vara kristna - även om de ibland skulle blanda ihop feminism och teologi. För vem blandar inte ihop teologi och politiska övertygelser. 

Det ska man inte göra, för det är synd. Men vi är alla syndare - även på detta område. Och Pinochet var nog värre än s-kvinnorna i Övertorneå i det fallet.

Det råder väl inget tvivel om att Marias roll för framväxten av den kristna teologin har underskattats - speciellt inom protestantismen. Minns inte var jag läst det, kanske i Dag Sandahls Jesus-bok, att Maria inte var en judisk flicka vilken som helst. Nej, hon kom från en s.k. finare familj och sattes i en klosterliknande internatskola. Hon bör alltså ha varit väl förtrogen med de gammaltestamentliga texterna, när hon fick besök av ängeln som sa att hon skulle bli Herrens moder.  Att någon judisk flicka skulle bli utvald till det uppdraget, visste hon alltså. Men kunde inte förstå att hon själv var den utvalda.

Men till detta kom alltså den judiska seden att gamla föräldrar skulle försörjas av sina söner. Och att en kvinna, som mist sin enda son, skulle "adopteras" av någon annan yngre man som om hon vore hans egen mor. Och så kom Maria att leva i Johannes hem under flera år. Den Johannes, som varit Jesu lärjunge och som skrev Johannes-evangleliet. Som skiljer sig från de tre andra evangelierna genom sina teologiska utläggningar. De andra evangelierna är mer referat av de historiska händelserna. Johannes har även skrivit Johannes-evangeliet, där "Himladrottningen" syftar på Maria. Åtminstone enligt Katolska kyrkan.

Det kom visserligen att dröja ända till år 1950 innan legenden om Marias himmelsfärd fastslogs som dogm i Katolska kyrkan. Detta genom ett "ofelbart" beslut av påven Pius XII (enligt dogmen om påvens "ofelbarhet" från 1971). Men som medeltida väggmålningar i flera svenska kyrkor vittnar om, är denna dogm gammal kristen tro. Jag har illustrerat inlägg på denna blogg med bilder av väggmålningar föreställande Marias himmelsfärd, där hon lyfts upp i himlen av starka ängaarmar. Oavsett om detta är historisk sanning, eller ej (att Maria har upptagits i himlen förnekas av de flesta protestantiska samfund) visar det vilken oerhörd betydelse Herrens Moder Maria har tillmätts. Speciellt i vårt land. Den s.k. Maria-kulten i det medeltida Sverige lär ha varit extrem - även i jämförelse med samtiden i andra länder.

Den som söker "inomvärldsliga" förklaringar till relgiösa fenomen, pekar kanske på kvinnans förhållandevis starka ställning i det hednatida Sverige. Och att Maria helt enkelt kom att inta tomrummet efter gudinnan Freja. Att återupptäcka "glömda" kvinnor i den kristna kyrkans historia anser jag vara god "feminstteologi". Att avfärda jungfrufödseln som utslag av ett manligt renhetsideal är urdåligt. Då låter man de glömda kvinnorna vara gömda.

 
Är detta den italienska kyrkans centralhelgedom? Det är kanske finare
att vara gotlänning än att vara italienare.  Svenska kyrkans
utlandsförsamlingar har länge organisatoriskt tillhört Visby stift.



I Polen finns några få procent lutheraner. Jag gissar att de är av tyskt ursprung, och helt enkelt blev polacker, när de östligaste delarna av Tyskland inkoroporerades med Polen efter andra världskriget. Men de kan också vara en ursprunglig minoritet i Polen. Redan när Polen bröts sig ur det ryska väldet efter första världskriget fanns det en luthersk minoritet i landet. Sedan kan ju förstås polacker, som inte vill vara polacker, ha anslutit sig. Bitte Assarmo har skrivit om sin "konversion" till Katolska kyrkan på sin blogg. Hon "konverterade" så sent som 2005, samma år som jag skulle konvertera.

Men Assarmo hade redan tidigare gått ur Svenska kyrkan, eftersom hon då var ateist, vilket är anledningen till att jag skriver "konversion" inom citattecken. Man konverterar väl från en religion till en annan, inte från ateism till tro? Trots att hon hade läst för en svenskfödd, svensk katolsk präst i Sverige skedde själva konversionen i hennes "hemförsamling" i New York. Det besynnerliga i kråksången är att alla svenska konvertiter har någon utlandsanknytning, antingen genom tidigare släktled, giftermål eller utlandsresor.

Om jag hade konverterat, hade jag blivit den första svenska katoliken, som inte har någon utlandsanknytning alls - om vi inte går tillbaka till 1600-talet. Assarmo har skrivit om sin omvändelse (vilket är ett riktigare ord än "konversion" i hennes fall) på sin blogg. Jag har skrivit en kommentar, där jag skrev att jag aldrig har besökt en katolsk kyrka i utlandet samt att jag inte kände en enda katolik när jag första gången besökte en katolsk kyrka. Jag har vid flera tillfällen skrivit att svenskfödda svenska katoliker odlar utanförskap visavi det svenska samhället. Det har som vanligt givit upphov till missförstånd. Som om jag skulle ha något emot katoliker som vill vara svenskar. Men det är snarare de utlandsfödda än de svenskfödda katolikerna, som vill vara det.

Tyska katoliker har inget emot att vara tyskar, och det underlättar givetvis för de tyskar som konverterar från den lutherska till den katolska kyrkan i Tyskland. Katolska kyrkan är på snabb frammarsch i det lutherska Nordtyskland. Och det beror alltså på att tyskar konverterar. I Sverige råder ett outtalat krav på att man måste välja bort att vara svensk, om man vill bli katolik. Det är inte så lätt vid min ålder - speciellt om man har varit utomlands så lite som jag har varit. Nedan följer min senaste kommentar på Assarmos blogg:

>> Tänk så mycket ni missförstår. Hur gör ni? Det måste ju krävas mycket tankemöda för att komma på alla missförstånd.

Jag säger bara det. En tyskfödd svensk lutheran är väl bosatt i Sverige och medlem i Svenska kyrkan. Och kan vara en f.d. tysk katolik.

Nu ska ni få något att klura på. Är Svenska kyrkan i Italien (Svk har en utlandsförsamling i Rom) en svensk eller en italiensk kyrka? Om vi talar om Den italienska kyrkan, menar vi väl ändå påvekyrkan?

För att Svenska kyrkan i Rom ska bli en italiensk kyrka i verklig bemärkelse, måste den väl ändå vända sig till fler än svenska affärsmän och turister och Svk-präster på officiellt besök i Vatikanen?

Svenska kyrkan i Rom blir inte en italiensk kyrka ens om man har enstaka italienare som medlemmar - om de har blivit medlemmar i SKUT för att visa att de inte vill vara italienare och inte vill ha något att göra med italienare, som älskar Katolska kyrkan.

SKUT = Svenska kyrkans utlandsförsamlingar. SKUT är organisatoriskt en del av Visby stift.

Frågan handar inte om var man är född, och inte ens om vilken tro man har, utan om vem man vill vara - eller snarare om vem man inte vill vara. Gert Gelotte skrev på Katolsk visions blogg när den var ny, att han blev katolik, för att han inte ville vara svensk.

Och det tror jag inte att han är ensam om. Men nu vill han tydligen inte heller vara katolik. Kanske sekulariserad kosmopolit? <<

Som du kanske har märkt, skriver jag kommentarer på andra bloggar. Den stridbara prästen Dag Sandahl, som fallit i onåd hos den nuvarande ärkebiskopen Anders Wekryd, och nu blivit halvt upprättat med en komministerjänst på Öland, har skrivit några tänkvärda ord på sin blogg (se länk i spalten till höger):

"Vad sa jag? Jag talade om traderandet av tron. I dag var det panelsamtal. Kan man, fråpgade jag, tænka sig kristendomens framtid "Adenauer, typ" - alltså ældre herrar, som øverlevt katastrofåren och som sedan kan ta ansvar, undervisa, fira mæssor, føra tron vidare till nya nyfikna. Tanken kan vara værd att spinna på. Før det finns somliga høgkyrkliga hær som tror att de førlorat. Egentligen ær det ju sjælva kyrkosystemet som kollapsar. Och då ær de, som inte står mitt i, i ett sækrare læge. Kan man tænka."

Sandahl har varit på någon konferens i ett "köldhål" i Norge, och har tydligen skrivit ner sina tankar på ett norskt tangentbord. Jag har skrivit nedanstående kommentar:

>> Det är inte bara de högkyrkliga i Norge som tror att de redan har förlorat. Det tror hela Svenska kyrkan. De lågkyrkliga säljer ut allt, för att behålla - vad? De verkar inte ens vilja ha en kristen begravning för egen del, om de bara får leva gott på kyrkans pengar, så länge det varar.

Liknar en av mina tidigare arbetsplatser, där fackordförandens enda ambition var att fördröja nedläggningen tills han själv hunnit gå i pension. Vi som då var yngre ville ha en snabb nedläggning av halva fabriken, som var helt nedsliten, för att  behålla den andra halvan som fungerade bättre. Tyvärr hade han stöd av platschefen, som också väntade på pension, och insåg att han inte kunde vara platschef för en halv fabrik.

Men i Svk är det snarare de medelålders och en del yngre präster, som resonerar så. Efter dem ska ingen kyrka finnas kvar - hur nu Riksantikvarieämbetet ska ha råd med hela kulturarvet. Lösningen är kanske att bygga om kyrkorna till moskéer. En präst skrev i tidningen att det var "Guds försyn" (enda gången jag sett en modern präst använda det yttrycket) att Svk har övertaliga kyrkor när muslimerna har brist på moskéer.

Men Dag. är det inte så att traditionsöverföring, när den är som bäst, på den manliga sidan går från de allra äldsta till de allra yngsta - och på den kvinnliga sidan från mor till barn? De gamla kristtrogna kvinnorna då - vad ska de göra? Jag respekterar din hållning i kvinnoprästfrågan, men vi får inte tappa bort kvinnorna. Om det finns kristna feminister, som verkligen är kristna, så vill de väl inte förringa jungfru Maria, som vare sig "Gudsföderska" och föredöme för kristna kvinnor under 2000 år? Vem har berättat för apostolarna om junfrufödseln, om inte hon själv? Ska man då förneka hennes roll för kyrkans framväxt och evangeliets utformning, som "qeer-feministerna" i kyrkan gör? Denna kommentar ska inte utmynna i en argumentation för kvinnliga präster, men faktum är att de kastar bort det bästa argumentet FÖR kvinnliga präster genom att nedvärdera  Marias roll i frälsningshistorien.

Så visst är din tanke värd att spinna vidare på! Det beror på oss äldre, präster såväl som lekmän, kvinnor såväl som män, om det kommer att finnas en KRISTEN kyrka i framtiden. Men vi måste också ägna en tanke åt mottagarna av traditionen, barn och yngre såväl som de medelålders. Även om man kan få intrycket att de medelålders är en förlorad generation. Men för somliga kommer ju omvändelsen sent i livet. Frågan är hur de spridda skarorna ska samlas. Och en brännande fråga är ju hur all den utmärkta kristna litteratur, som har producerats av högkyrkliga och andra bekännelsetrogna präster, ska göras tillgänglig för de nya generationerna kristna.

Det borde finnas en högkyrlig "litteraturkanon" - en lista på böcker som aldrig får vara slut från förlaget. På min blogg har jag just skrivit ett inlägg om hur man övervintrar bisamhällen. <<

Jag anser mig inte vara högkyrklig. Inte lågkyrklig heller, för den delen. Möjligen "gammalkristen". Kristendomen är en traderad religion. Och traditionen måste vi hålla fast vid, och föra vidare. Folk måste upptäcka att det finns något bestående i en föränderlig värld: Guds eviga sanningar! Det är de sanningarna som avgudadyrkande präster försöker byta ut mot en nygnostisismens lögner*. Till skillnad mot stora delar av frikyrkligheten erkänner den traditionella svenskkyrkligheten att det finns en bibeltolkningstradition**, som är lika gammal som Bibeln själv. Man kan alltså inte tolka Bibeln som det passar tidsandan.

Lögnen kan segra tillfälligt, men nya paradigmskiften kommer, och gamla sanningar tas till heder igen. Därför är mottot för denna blogg: Gårdagens sanningar är dagens lögner. Dagens sanningar är morgondagens lögner.

Saken är inte så enkel, som somliga påstår, att kyrkan är ockuperad av politikerna. Den är lika mycket ockuperad av avfälliga präster, som uppträder som stränga domare som fördömer alla som har en traditionell kristen tro. Det är väligt mycket moraliserande och fördömande från det hållet. Inte minst i homosex- och pedofildebatterna. Sexliberalerna försöker använda kyrkan som en plattform för starkt sexualiserade villoläror. Med homoäktensskapsfrågan som plog. Men det handlar egentligen om helt andra saker än att homopar ska få gifta sig. Exempelvis förnekas jungfrufödslen, som inte har ett dyft att göra med homoäktenskapsfrågan.

Vad har då kyrkan att lära av bisamhället? Det är liv i kupan, även om det inte märkst utåt, även under de kallaste vinterdagarna. Det finns vinterbin, som inväntar våren, då de föder upp den nya bigeneration som ska ta över. Likksom den nya bi-generationen behöver näring, behöver de nya generationerna kristna andlig näring.

_____

*) Medan kristna ännu förföljdes av den romerska överheten, bredde gnosticiska villoläror ut sig i den unga kristna kyrkan. Gnostikerna hade framgång eftersom de inte utmanade överheten på samma sätt som de bekännelsetrogna kristna, som höll fast vid bibelordet "Man ska lyda Gud mer än människor". Det var ett krav på alla invånare i det romerska riket, oavsett vilken religion de hade i övrigt, att de skulle dyrka kejsaren som en gud. De kristna provocerade överheten genom att kalla Jesus Kyrios (på svenska: Herren), en titel som tillkom kejsaren. Sankta Lucia var en av de många martyrer som miste livet för sin vägran att be till falska gudar. Gnosticismen är en idériktning, med hedniska rötter, som hade som metod att infiltrera andra religioners församlingar. Gnostiska idéer har uppträtt inom såväl kristendomen som judendomen och islam. De gnostiska idéerna fick en renässans under andra hälften av 1900-talet, efter upptäckten 1947av en mängd gnostiska skrifter från 300-talet i Nag Hamadi i Egypten. Nygnosticismen är en blandreligion mellan den antika gnosticismen och europeisk nyhedendom, i framför allt J G Jungs tappning.
 

På bilden till vänster ses en honungskaka, som ännu inte har täckts med vaxlock. På bilden i mitten syns en yngelkaka med nästan fullvuxna larver. Nederst syns en delvis täckt pollenkaka, som känns igen genom pollenets starka färger. Flera celler är täckta med vita vaxlock.  

- Tur att jag inte började med bin i somras, tänker du kanske nu när vinterkylan kommit tillbaka. Men då tänker du fel. Risken för vinterförluster är mindre när det är riktigt kallt dygnet om. När temperaturen stiger upplöses vinterkloget, så att varje enskilt bi får värma sig självt. Och det kräver energi. Foderförbrukningen ökar. Fodret kan i värsta fall ta slut. Bin lever på blommornas nektar (energi) och pollen (protein), och de flesta blommor blommar på våren och försommaren.

Förr var man rädd för att bina skulle frysa ihjäl under de kallaste vinterdagarna. Man hade dåligt ventilerade kupor och mycket isolering. Resultate blev hög luftfuktighet inne i kupan och problem med mögel och sjukdomar. De helt kvadratiska svea-ramarna (280 x 280 mm invändigt) passade denna filosofi. Med 8 ramar i lådan, blev lådorna dessutom lika långa som breda.

Varmblodiga djur förbränner mer energi när det är kallt. Insekter anpassar däremot kroppsvärmen till den omgivande temperaturen, och blir stela och orörliga när det är kallt. När det blir varmare piggnar de till igen. De klarar dock inte minusgrader. Under vintern, när alla ungbin är kläckta och innan drottningen har börjat lägga ägg igen, är  + 10 grader en lämplig temperatur inne i kupan. Om det är - 30 grader utomhus gör det en temperaturskillnad på 40 grader. När drottningen har börjat lägga ägg, krävs en kostant temperatur på minst +35 grader i kupan. Om yttertemperaturen är - 5 grader, gör det också en temperaturskillnad på 40 grader.

En yttertemperatur på - 5 grader i april är farligare för bisamhällets överlevnad än en yttertemperatur på - 40 grader i januari. Och det kan ju vara kalla nätter i april.

Bisamhället är dessutom svagast, räknat i antal vuxna bin, tidigt på våren innan det nya årets ungbin kläcks. Och det är ju de vuxna bina som producerar värmen i kupan, när det är kallt ute. Och till det krävs energi. Och för att det ska bli nya sommarbin behövs protein. Det är lätt att tänka att man kan minska isoleringen av kupen, när de riktigt kalla vinternätterna är över. Men det kan alltså vara tvärtom. Dessutom minskar isoleringen av sig självt, när den snön på kuptaket smälter.

Det är dessutom lätt att tänka "Åh så bra, nu börjar de själva samla nektar och pollen så nu behövs det ingen utfodring", när bina börjar flyga ut. Och det är nog sant att de klarar sig själva.  Men bina anpassar själva yngelproduktionen efter födotillgången. Och det är inte alls säkert att bistyrkan tidigt på våren är tillräckligt stor för att samla in den föda som behövs för maximalt yngelproduktion. Ett svagt samhälle på hösten kan komma att bli  ett svagt samhälle under nästa hela säsong, utan stödutfodring.

Eftersom högsäsongen är över redan i mitten av juli, är kanske den första tanken att förlänga säsongen genom att plantera blommor som blommar under sensommaren och hösten. Och rudbeckia, som blommar i september - oktober är en skönhet i varje trädgård. Men då är dagarna korta och dessutom kalla. Och bina är lata. Den enda höstväxt som ger ett bra utbyte är ljung. Och ljunghonung anses av många konsumenter vara den bästa honungen. Men den är mycket svår att slunga. Om man satsar på ljunghonung till försäljning bör man ha speciell utrustning för slungningen. Och det kan då röra sig om investeringar på flera tusen kronor.

Det är däremot en bra idé att förlänga säsongen genom att ha full bistyrka redan under de första varma vårdagarna. Den första förutsättningen är att övervintra bisamhället med fyllda förråd, och då även se till att det finns gott om pollen i förrådet. Det finns särskilda proteinfoder att köpa, men utfodringen med dessa är ett extra besvär som helst bör undvikas. Om man har en rationell foderanordning för utfodring med sockerlösning, är det betydligt lättare att tilläggsutfodra med extra energi. Det enklaste är att använda en foderlåda, som sitter på under hela vintern, även om den efter höstutodringen kommer till användning först i april. Då måste den ju ändå sitta på. Men då måste man också tänka över att det finns tillräcklig isolering. Det allra enklaste är förstås att låta bina behålla sensommarhonungen.

Ett misstag, som är lätt att göra, är att man förväxlar honungskakor och pollenkakor, i synnerhet som bina gärna lägger honung i utkanterna av pollenkakorna i yngelrummet. Bina lägger emellertid pollenet närmast ynglen, för det är ju de som ska ha pollenet. Man ser skillnad mellan honung och pollen på färgen. Om man har flyttat på ramarna, ska man alltid se till att placera pollenkakorna närmast yngelkakorna och honungskakorna utanför.

Bisamhällena klarar alltså kalla vinterdagar och vinternätter bra. Men det finns naturligtvis gränser även för det. Biodlare i Sibirien brukar därför vinterförvara sina bisamhällen i jordkällare. Ett uthus eller en vanlig villakällare, där det inte är alltför varmt (ej över + 10 grader) går också bra. Men det är bara aktuellt i mycket kalla trakter. I Sverige i de kallaste delarna av Norrland. Bina övervintrar inne i kupan genom att samlas till ett klot, vinterklotet, där de värmer varandra. Aktiviteten i vinterklotet är mycket låg, men bina byter oupphörligen plats i vinterklotet, så att de turas om att vara inne i värmen i centrum av klotet.

Den katolska psyikiatrikern Bengt Malmgren skriver på sin blogg http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/01/05/sexuella-246-vergreppen-i-katolska-kyrkan-bara-ett-symtom-p-229-en-djupare-kris-i-pr-228-stad-246-met.aspx: 

"De stora uppslitande affärerna med sexuellt utnyttjande av barn av präster har skadat förtroendet för Katolska kyrkan mer djupgående än vad man kanske vill tänka sig. Detta är ingen lättvindig skandal vars konsekvenser är över på några år och sedan är allt som vanligt igen.

Det är viktigt att det sker en rannsakan inom Kyrkan vad som kunnat leda fram till detta där man också tittar på strukturella aspekter inom Katolska kyrkan. På olika sätt har man försökt sopa problemet under mattan, eller  när det inte varit möjligt, försökt hitta bortförklaringar eller syndabockar. I USA fokuserades mycket på homosexualitet och ökad sexuell permissivitet bland prästerna. Risken är att det bidrog till att flytta fokus från att granska mera djupgående strukturella faktorer och att det ledde till att insättande av effektiva åtgärder för att stoppa det pågående missbruket försenades."

Malmgren framhåller sedan med rätta att katolska präster länge har varit oantastliga för kritik. Men han missar andra delar av problemet. Han verkar inte känna till den forskning om pedofilproblemet som har utförts av hans egna kollegor i USA, d.v.s. katolska psykiatriker. Det är i och för sig beklagligt med den fokusering på homosexuella som skett, men det har givetvis sin bakgrund i att många av de förgripande prästerna faktiskt har varit homosexuella. Men det som har slagit mig, när jag läst de amerikanska psykiatrikernas analyser, är likheten mellan pedofilövergreppen och de psykiska mekanismer som gjorde översten Stig Wennerström till en spion, enligt dennes egen memoarbok "Från början till slutet."

När Malmgren klagar, förutom på fokuseringen på homosexualitetenl även på den ökade sexuella "permissiviteten" bland präster, kan man ju tro att han har anslutit sig till katoliken och kristendomsförnekaren Gert Gelottes tryckkokarteorem, som ursprungligen lancerades av porrförläggaren Curt Hson-Nilsson i de ledare som han skrev i sina alster. Se:
http://larsflemstroms.blogg.se/2009/december/har-jag-inte-ratt.html

Som rättrogen katolik går Malmgren i cirklar runt problemet och dess lösning. En ung katolsk debattör, Minutz3, har svarat: 

"Det här känns något som en fars. Att man får höra kritik inifrån Kyrkan som vore det kritik från den oförstående utomstående massan, ingenting i det du skrev bevisar det mera än F. Radcliffs ord: "Vi har sagt till våra familjer med många barn att inga preventivmedel är tillåtna, till unga människor som inte har råd att gifta sig att de måste kontrollera sitt sexualliv fullständigt "...  Det är ju ur ett utomstående perspektiv helt korrekt uppfattad bild av hur Kyrkans lära ser ut. Felet F. Radcliff (om ändå underförstått) och exempelvis "Katolsk" Vision gör är att man tror att man kan förändra Kyrkans lära / - - - / p.g.a. att människor inom Kyrkan inte kan hålla sig på den smala vägen. Ska Kyrkan istället förkunna det som leder bort från frälsningen istället för att komma närmare Gud / . . . /? Nej, såklart inte, då kan man faktiskt gå med i Svenska "kyrkan" istället och slippa tro på den kristna Guden utan "något" som skickar oss till det kristna Himmelriket oavsett hur vi lever våra liv..."

Jag har tagit bort några gliringar mot Svenska kyrkan i citatet från Minutz3:s kommentar. Men censurerat har även Malmgren gjort. Jag har själv skickat in en kommentar, där jag försökt analysera pedofilproblemet i Katolska kyrkan. Nedanstående är min kommentar i det skick som Malmgren har publicerat på sin blogg:

>> Det finns många komponenter i det här. Konciliet i Trient har nog sin skuld i framväxten av en osund "klerikal kultur" i Katolska kyrkan - vilket kan ha varit ett motdrag till Luthers tes att kyrkliga auktoriteter (inklusive honom själv) måste få kritiseras. (Den som inte på en enda punkt är kritisk mot Luther är ingen riktig lutheran.) Klyvningen av kyrkan under 1500-talet medförde att protstantismen kom att undervärdera traditionen, medan katolicismen övervärderade den - och därmed de kyrkliga institutionerna, som ju har till uppgift att bevara traditionen - och i Katolska kyrkan även att utveckla den.

Detta har ju varit ett omstritt ämne mellan mig och vissa yngre katolska debattörer, då jag har menat att Bibeln legitimerar kyrkan medan de har menat att det är tvärtom. Om man då inte lyckas skilja mellan prästerskapet som människor och "ex officio" uppstår risken att präster och biskopar blir oberörbara för kritik, så att ingen slår larm om präster begår övergrepp.

Men har just de sexuella övergreppen alltid varit så vanliga, som de troligtvis har varit under de senaste decennierna? I hela världen har man i alla tider agat barn, och inte sällan med förevändningen att driva ondskan ur dem. Enligt svensk lag under 1930-talet skulle det finnas kommunala barnsvårdsmän, med uppgift att aga barn till föräldrar som försummade sin skyldighet att aga sina barn! På engelska kallas detta "child abuse" - samma uttryck som för sexuella övergrepp. Förövarna kan emellertid också ha bortförklarat sina sexuella övergrepp med att det varit aga, och att barnen har ljugit om vad som förekommit.

Under äldre tid hade kyrkan sin egen jurisdiktion över präster och ordensfolk, som alltså inte nåddes av det profana samhällets rättvisa. Kyrkan hade rätt att själv utdöma och verkställa alla straff utom dödsstraff. När miste Katolska kyrkan detta privilegium? Därefter återstod ju bara exkommunikation och förlyttning av de kyrkliga straffen. Och det är (väl?)från denna tidpunkt som kyrkan börjar "skydda" sexualbrottslingar i de egna leden.

Vi kommer så ner på individnivå. I sin memoarbok "Från början till slutet" har Spionen Stig Wennerström beskrivit hur han blev spion. Jag minns inte om Wennerström själv har skrivit det, eller om det är min slutsats, men den säger att i yrken med sträng yrkesmoral finns en särskild lockelse i att bryta mot just denna moral och begå det värsta brott som tänkas kan i det yrket. Och konsekvenserna av en upptäckt ger en extra kick. Läkare som mördar sina patienter (och nu handlar det inte om dödshjälpsdebatten). Officerare som spionerar. Präster som begår sexualbrott. (Läkare som säljer militära hemligheter och officerare som dödar väcker inte riktigt samma avsky.)

Wennerström levde i en tid då kriget verkligen stod för dörren, och han drömde om att bli flottiljchef och alltså operativ chef i krig (en luftkrigets fältherre). Denna dröm slogs i spillor när hans plan störtade under en övning. Han blev flygrädd. Sovjetambassaden såg en notis i en tidning, tog reda på vem det var och sparade uppgiften för framtida bruk. Placering vid centrala staber (där flygvana inte krävdes) och diplomatiska uppdrag som flygattaché var inte revansch nog.

Jag har läst om samma revanchbehov i analyser av pedofilproblemet bland katolska präster. De har ansett sig drabbade av någon oförrätt av kyrkan, och har hämnats på kyrkan (och den heliga jungfrun) genom att skända kyrkan maximalt. Slutligen har vi ju det förhållandet att pedofiler söker sig till yrken, där de har kontakter med barn. Som bekant finns både hetero- och homosexuella pedofiler. En ogift man som visar stort intresse för barn väcker nog en del uppmärksamhet och blir granskad. Om han inte är katolsk präst. <<

Vad som saknas är ett stycke, som inleds med orden "Jag tror inte på Gert Gelottes tryckkokarteorem." Eftersom hela stycket saknades skrev jag en ny kommentar, där jag skrev att katoliker inte borde undanhållas att porrförläggaren Curt Hson-Nilsson är tryckkokarteoremets ursprungliga upphovsman. Om det finns någon ännu ursprungligare upphovsman, så är det Kinsey, alltså han som författade Kinseyrapporten. Och den har naturligtvis fått större genomslag i USA än Hson-förlagets porrtidningar. Den sammanställning av övergrepp mot barn inom Katolska kyrkan i USA , som Katolska kyrkan själv har gjort, visar att "child abuse" någon gång under andra häflten av 1900-talet övergår från hårdhänt aga utförd av nunnor till pedofilövergrepp som utförts av s.k. stiftspräster (d.v.s. präster som inte tillhör någon klosterorden). Även om enstaka fall av pedofili har förekommit även tidigare, har det inte alls haft samma omfattning. Åtminstone saknas bevis för den saken.

Minutz3 har återkommit med en kommentar där hon bl. a. skriver: 

Bengt: jag tolkar främst det som F. Radcliff skrev, och ser inte hur jag kan tolka det annat som att man vill ändra Kyrkans lära, för med tanke på hur han skriver detta så tycks det i alla fall för mig som att han menar på att Kyrkan har fel om att, exempelvis, sex utanför äktenskapet är felaktigt... Sedan vet jag inte vad man kan säga om detta, om det verkligen stämmer, men de flesta menar ju på att det är 1960-generationen av präster framförallt som är ansvariga för mycket ont i Kyrkan, även detta, och att det snarare handlar om präster som inte är vad man skulle kunna kalla "högkyrkliga" utan tvärtom mycket "lågkyrkliga"... Vilket skulle göra att vi kom till en helt motsats slutsats.

I den kommentar från mig, vilken inte alls publicerades skrev jag att det inte finns någon anledning att ge sig på barn, om man inte klarar celibatet. Jag skrev att om den celibatbrytande prästen inte vågar uppvakta en vuxen, kvinnlig församlingsmedlem med "skamliga förslag" så finns det i de flesta länder lagliga bordeller, där man helt anonymt kan köpa sex av vuxna kvinnliga prostituerade - eller av manliga prostituerade om man är homosexuell. Jag skrev vidare att det kanske är för stor upptäcktsrisk att uppvakta någon vuxen församlingsmedlem - det roliga får ett snabbt slut. Och att det kanske är för liten upptäcktsrisk med anonyma bordellbesök. Kicken, som risktagandet ger, uteblir kanske. Och då handlar det ju inte bara om sex, utan om att sätta fart på hela hormon-orketern genom att ta risker. Det är helt enkelt ett sätt att droga sig, och är en av drivkrafterna även bakom exempelvis spelmissbruk.

Jag ser då åtminstone ett samband med den sex- och drogkultur (kombinationen av sex och droger) som växte fram under 1960-talet, i kombination med ökad sexuell "permissitivitet" inom de flesta kyrkor - så även Katolska kyrkan i Västeuropa och USA.

Samt ett samband med traditionen att lösa alla problem internt - även sedan kyrkan mist rätten att verkställa riktiga straff. Förr i tiden hade Katolska kyrkans statens medgivande att verkställa alla straff utom dödsstraff. I filmen om Arn visas en scen där en nunna får känna på spöstraff. Och de straff som kyrkan själv verställde mot sina egna var lika grymma som de spöstraff som de staliga bödlarna straffade vanliga brottslingar med. Scenen ur Arn är alltså fullt realistisk. Visserligen skildras i filmen i grym abedissas missbruk av kyrkans bestraffningsrätt - men ingen behöver tvivla på att straffen verkligen hade en avskräckande verkan. Det var skillnad jämfört med en tids avstängning (exkommunikation) från altarjänst för en präst, som ändå inte tror på kyrkans lära, utan har valt prästyrket enbart i syfte att begå övergrepp mot barn.

Varannat svenskt hushåll är ett ensamhushåll, vilket betyder att 1 /3-del av alla vuxna i Sverige inte har sex regelbundet. Likväl är andelen pedofiler, mig veterligt, inte större bland ensamlevande än bland gifta och sambor i Sverige. Gert Gelottes tryckkokarteorem är en mycket lågt och smutsigt angrepp på en mycket, mycket stor minoritet av svenska folket. Om Gelotte har rätt, är ju det ena raka att sexköpslagen avskaffas och legala bordeller startas i landstingens regi, med förhoppningsvis frivilliga horor, som naturligtvis ska vara fackligt organiserade. Har man sagt A får man säga B. Det gjorde faktiskt Curth Hson-Nilsson.

FISK-arna i Svenska kyrkan är i stort sett inne på Gelottes linje. Men så är han ju också liberal ledarskribent. Naturligtvis eftersträvar Gelotte och hans hejaklack inom Katolsk vision samma sexualisering av Katolska kyrkan, som vi sett inom Svenska kyrkan. Allt ont beror på gamla tiders sexualmoral, lyder fältropet! Det är en otroligt naiv tro att den smitta, som drabbat Svenska kyrkan, inte skulle kunna infektera även Katolska kyrkan.

Exempelvis så här:
http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/01/07/n-246-drop-fr-229-n-flaml-228-ndska-dominikaner.aspx

DN:s ledarskribent Lars Bergström har skrivit en artikel, där han anklagar FN:s klimatpanel för fusk. Efter bara någon dag försvann artikeln från DN:s nätupplaga, vilken fått somliga bloggare att tro att någon censurerar censorerna på DN. Bergström är ju själv en av dem, som bestämmer vilka åsikter som är tillåtna i Sverige! Har han censurerat sig själv, eller har fullt slagsmål utbrutit inom tyckereliten i den liberala pressen? En som har gått på DN:s censurbluff är den katolska bloggaren Bengt Malmgren (www.katolsktfonster.se/forum). Jag har svarat:

>> Tja, jag har länge varit skeptisk mot klimatalarmismen. Som exempel har, tack vare klimatlobbyn, tyska MAN fått leverera nya stadsbussar till Örebro, vilka inte klarar en svensk vinter. Någon mer vinter skulle vi ju inte få! Tack vare klimatlobbyn finns snart inga livsmedelsreserver i världen, med följd att det blivit mycket kraftiga matprishöjningar i världens fattiga länder. Småbönder i Argentina har fösts in till storstädernas slumkvarter.

Allt för att förse den rika världens samvetsömma konsumenter med "miljövänlig" energi. Vi ser alltså en nu aggresiv "miljö"-kapitalism växa fram. Vi ser oljebolag i konsumenländerna som ombildas till "miljövänliga" enerigbolag. Men det är inte lika enkelt att pumpa upp biogas ur Mellanösterns oljekällor! För Lars Bergström i DN är lösningen mer kärnkraft. Å ena sidan drar ju kärnkraftintressena en stora växlar på den s.k. växthuseffekten, men å andra sidan är ju den växtbaserade "miljö"-energin (som slår ut livsmedelsproduktionen) en konkurrent till kärnkraften. För det tredje finns ett framtidsscenario att solfångare på en bråkdel av Saharas yta skulle göra all annan elproduktion överflödig.

Vems ärenden går egentligen Lars Bergström? Det finns en stark kärnkraftlobby inom folkpartiet. Och Bergström talar sig varm för mer kärnkraft - speciellt i de varma länderna vid ekvatorn, som bara behöver lagra solenergin från dag till natt för att ha ständig tillgång till el. Att Bergström skulle ha blivit censurerad av DN är skrattretande. Men inget säljer ju så bra som censur! Faktum är ju att min egen blogg är nära besöksrekord idag, sedan det framkommit att jag blivit censurerad av världens mest förföljda katolik, Bitte Assarmo!

Jag har alltså varit skeptisk till klimatalarmismen före alla välplacerade läckor. Och därför är jag skeptisk mot läckorna också.

Det är väl som med den bekanta bilden av förre påven, där han kysser koranen. Jag kan självfallet inte veta säkert att han inte har gjort det. Men varför finns, i så fall, ingen bild ur en annan kameravinkel? Vilken kunnig amatörfotograf som helst vet att man kan fejka en sådan bild, som den där påven kysser koranen, genom att använda stor bländaröppning och kort exponeringstid. Den "officiella katolska källan" är ju dessutom Chatholicculture org. Som har satt i system att förvränga uttalanden av ledande katoliker i syfte att påskina stöd för sina egna liberalteologiska och synkretistiska strävanden.

Det är jättekul att läsa reaktioner från katoliker av Bitte Assarmo-typen, som är beredda att försvara "sin" kyrka, oavsett vad den gör. Men för att återgå till klimathysterin, så finns det alltså anledning att vara skeptisk åt alla håll. Dom, som vill få oss att tro att vi svettas under en bestående global uppvärmning har en del kvar att bevisa. Men det har deras kritiker också! Även Bergström, om han nu verkligen står fri från kärnkraftlobbyn! <<

Se där fick jag till en känga mot den svenska bloggosfärens värsta censurivrare Bitte Assarmo. Faktum är ju att svenska katoliker ber till Allah. Övertygade, som de är, om att påven har kysst koranen. Och övertygade, som de är, om att filosofins ordlekar kan ge oss sann kunskap om Gud: "Alla som säger sig tro på en enda gud, tror på samma gud, eftersom det inte kan finnas flera enda gudar"!  

Assarmo har funnit ett nytt exempel på förföljelse av katoliker i Sverige: "Det kan tyckas långsökt att jämföra utrotningen (för ingen tvivlar väl på att det är det den här jakten kommer att resultera i) av vargen med det moraliska förfallet, översexualiseringen av det offentliga rummet, de verbala attackerna mot den goda religionen och raseringen av välfärden."

De svenska vargarna är förstås katoliker. Fler exempel på förföljelse av svenska katoliker kan du finna här: http://www.tidningenbroderskap.se/index.php?page=12&ar_id=4530 Jojomänsan, folkpartisten och tillika prästen Cecilia Wikström förföljer katoliker!

Jag tar ingalunda hysterikan Cecilia Wikström i försvar. Men hennes förföljelse av katoliker är väl inte värre än exempelvis katoliken Maciej Zarembas förföljelse av förtrondevalda i Svenska kyrkan? I sina av katoliker flitigt citerade DN-artiklar från 1999 beskriver ju den före detta trotskisten och nuvarande katoliken Maciej Zaremba de förtroendevalda i Svk som en skock förvirrade hönshjärnor - inte olik trotskisternas beskrivning av socialdemokratin.

Jag anklagar Assarmo för att odla utanförskapet för Sveriges katoliker med sina halvt paranoida förföljelseidéer. Att svenska medier knappast nämner förföljeserna mot kristna i muslimska länder är bedrövligt. Men med de dimensioner, som bl.a. Assarmo har givit ordet "förföljelse" är det förståeligt. Jag ska här ge ett ytterligare exempel på hur katoliker förföljs i Sverige:

"Preventivmedel är framför allt ett verktyg att ge kvinnor makt. De är också ett skydd mot manligt, ofta sexuellt, våld, i alla fall dess konsekvenser. Kvinnor i fattiga länder, som får makt över sina kroppar och därmed sitt liv, skulle kunna göra så mycket mer för att skapa en bättre värld för sig och sina barn. Preventivmedel leder alltså till minskat våld. Den dagen Benedictus bejakar livet genom att säga ja till preventivmedel, har han chansen att kvalificera sig som en möjlig religiös ledare även för kvinnor." (Ledare i liberala Nerikes Allehanda 27 dec.)

Så mitt råd till Bitte Assarmo är alltså: Ha alltid en kondom i handväskan så slipper du förföljelse och annat våld!

 

Hon skrev ingenting om klimathotet. Skulle gärna vilja veta vilken gud som fixade att vi fick en riktig vinter med snö under både jul och nyår. Men det ingår väl i mångfalden, som biskopopen prisade? Chansen till bönhörelse ökar väl om man ber till flera gudar, än en enda? Ungefär så måste Wejryd ha resonerat när han bjöd in företrädare för olika religioner till klimatfixarmötet i Uppsala.

Eller var det Renfeldts kraftfulla agerande under klimatmötet i Köpenhamn? De första kristna hade nog fel, när de vägrade dyrka kejsaren som en gud. Nu får vi prisa den helige Fredrik salig. Vad menas förresten med vertikal snö? Pistmaskinen! Men finns det egentligen några pister på Öland?. Jag trodde att ön var ganska så platt.

Årets vårblot i Köpingsvik blir väl en tack- och segerfest, efter vargavintern, för de asatroende!
Och det blir väl pjäxdans i Vahall. I den vertikala snön! 

Efter den första radioandakten (1947) från en pingstkyrka tvingades Radiotjänst be lyssnarna om ursäkt för ett oplanerat intermezzo. En gumma hade ryckt åt sig mikrofonen och tackad Gud för bönhörelse. Hon hade blivit botad från någon sjukdom. Bön till icke-existerande andeväsen var okej. Men bönhörelse var för mycket för Radiotjänsts religiösa neutralitet.

Wejryd och Brunne lär alltså få det svettigt i vinterkylan, Politiskt korrekta, som de är, kan de ju inte förklara avkylningen av (åtminstone av vår del av) planeten med bönhörelse. Och skulle de mot förmodan göra det, återstår ju frågan vilken gud som fixade den horisontella snön. Det är faran med mångfalden. Man vet inte vilken gud som ska ha äran.

Jag har väl inte blandat ihop begreppen "horisontell" och "vertikal"? Men det är faktiskt bara i sådana däringa glasbubblor, som de säljer på Stormarknaderna, som snön faller lodrätt. Natursnön är det lite si och så med.

Katoliken Bitte Assarmo, som inte vill dela nattvarden med andra kristna som också tror på Jesu verkliga närvaro i nattvarden, har kommenterat Expressens och andra liberala tidningars påhopp på påven i julhelgen. Men som vanligt, när Assarmo är i farten, är det Svenska kyrkan  och inte den liberala tyckareliten, som hon ger sig på. Inte ett ord om att hennes egen trosfrände Gert Gelotte orkestrerat kampanjerna mot påven! Jag har skickat in en kommentar, som Assarmo inte har vågat publicera. Hon är väl rädd att få bannor av den katolska biskopen, Anders Arborelius, vilken jag kritiserar för undfallenhet mot Gelotte. När ärkbiskop Wejryd visar upp samma undfallenhet mot sexliberalerna i sin kyrka, haglar de katolska invektiven. Inte ett ord om ärkebiskopens "mildhet". Men det är ju så katolikerna beskriver Arborelius' kryperi för redaktör Gelotte.

Bitte Assarmo missar inte en chans att hacka på Svenska kyrkan. Och jag som trodde att katoliker är kristna! Jag trodde att katolicism är vanlig kristendom plus de katolska särlärorna. Svenska kyrkan är Sveriges största religiösa samfund, och därför föremål för djävulens speciella intresse. Att vi har prästvigda avgudadyrkare i Svk är beklagligt men inte unikt för Svk, utan det förekommer även i Katolska kyrkan. När Bitte Assarmo ger exempel på belackare av Katolska kyrkan nämner hon Annika Borg, men inte Gert Gelotte - emedan han behandlas som "en god katolik" av biskop Arborelius. Denne har ju försiktigt påpekat att Katolska kyrkan bara står bakom stiftets egen hemsida. Han jämställer alltså Katolsk vision med Bengt Malmgrens och Bitte Assarmos egen blogg! Som ju inte heller är några officiella språkrör för kyrkan...

Är det inte snarare så att Gelotte använder sina vänner inom "Folkpartister i Svenska kyrkan" i sina kampanjer mot all traditionell kristendom i Sverige? Vilka ideologiska förebilder som Gelotte och FISK-arna har, kan du läsa om här: http://larsflemstroms.blogg.se/2009/december/har-jag-inte-ratt.html

Bitte Assarmos ständiga uttryck "vår kyrkan" (se hennes kommentar före denna) är en tydlig markering mot andra kristna samfund. "Katolicism" handlar kanske inte om kyrkotillhörighet  utan om etnisk identitet? Så är det för Gelotte (han har själv skrivit att konversionen till rom-kyrkan var ett sätt att förneka sin svenska identitet) - och så behandlas han av andra katoliker, inklusive biskopen. Med samma logik som säger att även en sekulariserad jude är en jude.

Katolska kyrkan är en så marginell företeelse i Sverige, så att ingen stor dagstidning skulle kosta på Kk en enda ledare, om det inte vore ett bekvämt sätt att indirekt angripa Svenska kyrkan. Men för Bitte Assarmo är allting vad det ytligt ser ut att vara.


Bitte Assarmo har svarat:

Lars Flemström - du har skrivit en lång kommentar här där du refererar till mig i tredje person. Kommentaren liknar mest ett blogginlägg och som du säkert förstår kan jag inte publicera det här. Om du tilltalar mig direkt istället får du dock mer än gärna återkomma!

Vad gäller din kritik mot att jag inte kritiserar Gert Gelotte som belackare av VÅR kyrka råder jag dig att läsa på lite bättre innan du yttrar dig.

Åt ditt yttrande om Katolska Kyrkan som marginell kan jag bara le överseende. Vi må vara en minoritet i Sverige, men vad vore svenska kyrkan utan sitt katolska arv? Intet! Svenskkyrkliga präster borde kunna sin historia och veta bättre än att kasta ur sig fördomar i parti och minut!

Dessutom är världen betydligt mer än bara lilla Sverige...

Gott nytt år och Kristi frid och lev väl i vetskap om att jag kommer att fortsätta kritisera både svenskkyrkliga och andra för deras oresonliga hat och deras cementerade fördomar om VÅR kyrka!


Och jag har svarat Bitte Assarmo:

Och vad vore Katolska kyrkan utan SITT arv från den odelade kyrkan (som var en annan kyrka än den nuvarande Katolska kyrkan)? Kul att du kommer att fortsätta att kritisera "både svenskkyrkliga och andra för deras oresonliga hat och deras cementerade fördomar om VÅR kyrka." Du uppmanar mig verkligen att fortsätta kritisera katolikers och andras oresonliga hat och cementerade fördomar om VÅR Svenska kyrka!

Naturligtvis kommer jag att lägga ut kommentaren, som du inte vågade publicera, på MIN blogg. Där man också kan läsa om vem som var först med Gelottes tryckkokarteorem!

Och för övrigt är Annika Borg ingen svenskkyrklig präst!


Det dröjde bara en minut innan Assarmo publicerade min andra kommentar. Hon kunde väl inte motstå frestelsen att ge sina läsare en hint om vem som var först med Gelottes tryckkokarteorem, nämligen porrförläggaren Curth Hson-Nilsson! Men så finns i min andra kommentar inte ett ord om biskop Arborelius "mildhet" mot Hson-Nilssons lärjungar inom Katolska kyrkan!

Mig veterligt är Annika Borg en universitetsanställd forskare ("bibelvetare") med en formell prästvigning i Svenska kyrkan. Det gör henne naturligvis inte "svenskkyrklig". Som väl ändå får anses vara en benämning på en teologisk inriktning. Men svenska katoliker har ju, som bekant, lite svårt att skilja mellan nationalitet (Annika Borg är svensk) och kyrkotillhörighet. Om Bitte Assarmos bakgrund vet jag strängt taget ingenting, men hon är väl - i likhet med Gert Gelotte - en f.d. svensk som fortfarande är bosatt i Sverige.

På en annan katolsk blogg går en annan katolsk skribent till våldsamt angrepp mot Olle Burell (socialdemokratisk ordförande i Svk:s kyrkomöte) för att invandrare tillåts bli medlemmar i Svenska kyrkan- utan att behöva avsäga sig sin utländska bakgrund.

http://katolsktfonster.se/forum/forums/t/14131.aspx

Svenskfödda svenska katoliker verkar vilja vara ett slags Nordirland i Sverige, i konflikt med majoritetsfolket. Och visst skapar etniska konflikter sammanhållning inom speciellt minoritetsgruppen. Om det blir samma sammanhållning inom majoritetsfolket kan det bli farligt. Svenska katoliker odlar samma etnocentriska ideologi, men på olika sidor om barrikaderna som halvdanskarna i SD.

Det är människor som kommer till Sverige, ofta traumatiserade, de har mist sin invanda kulturella förankring, de har språksvårigheter, är ofta angelägna att anpassa sig till ett nytt samhälle. De får sällan konsekvenserna av en eventuell konversion förklarade för sig - t.ex. att släktkontakter både här och i hemlandet kan försvåras, till exempel i och med att förutsättningarna för dop, bröllop och begravningar tillsammans med folk med samma etniska bakgrund förändras i grunden om några av dem övergår till svenska kyrkan. Allt annat är medlemsvärvning på falska grunder.  / - - - / Det är väl åkej. Så länge dom med utländsk bakgrund har sin förankring i den lutherska kyrkofamiljen.

Undertecknaren har ett helsvenskt namn. De svenska katoliker som ivrigast odlar utanförskapet brukar ha det.

Tydligare kan det väl inte uttryckas, att (speciellt svenskfödda) svenska katoliker vill ha en ghettoisering, där katoliker och protestanter utgör väl avgränsade grupper, med ltydliga demarkationslinjer mellan sig. Och det är i den miljön som företeelser som Gelottes Katolsk vision frodas. Motsvarande organisationer i andra länder kallar sig We are the church, respektive Wir sind die Kirche. De menar egentligen We are the people, etc. Samma ideologi som de tyska katoliker som stödde Hitler hade!