Kvinnligt och manligt
Har någon tänkt på vilken stor skillnad den är mellan manliga och kvinnliga bloggar? De manliga bloggarna brukar handla om den yttre verkligheten. De kvinnliga bloggarna handlar lika mycket om den inre verkligheten. Om bloggägarinnan själv. Lika mycket om det inre som om det yttre skeendet.
För att vara en manlig blogg har jag ändå lämnat ut små delar av mitt privatliv. Se inlägget om pensionsfonder, som jag skrivit jag-form: http://larsflemstroms.blogg.se/2010/january/kondom-pa-pensionsforsakringen-hjalper-mot-oo-1.html Det handlar om ett krogbesök i Stockholm, jag följer en kvinna hem, men det blev inga barn. Så då kan man ju ana vad vi gjorde. Sedan återser jag henne många år senare, och då är hon bakkassörska i Handelsbanken på Barnhusgatan. Innan jag skrev, kontrollerade jag naturligtvis att Handelsbanken inte har något kontor på Barnhusgatan.
Berättelsen är alltså fiktion. Och syftet var att diskutera hur moderna pensionssystem kan motverka överbefolkningen. Kondomkampanjer hjälper inte mot överbefolkning. Det gör däremot pensionssparande i bank! Pensionsfonder är ett alternativ till stora barnaskaror, som trygghet på ålderdomen. Men nog behövs väl ändå någon form av preventivmedel eller preventivmetod för att begränsa barnantalet? Naturligtvis! Och jag har ju även skrivit om naturlig familjeplanering:
Berättelsen är alltså påhittad. Jag har inte haft sex med någon kvinna, som numera arbetar på bank. Inte så vitt jag vet i alla fall. Berättelsen är alltså påhittad, men ändå fylld med sanna bilder ur mitt eget liv, vad jag har gjort, och hur jag har tänkt om barn och barnlöshet och mina vakendrömmar om att jag har ett okänt barn någonstans, nu i 40-årsåldern, ett barn som letar efter sin okända biologiska far. Om jag har ett för mig okänt barn, har barnet snarare fötts i Luleå än i Stockholm.
Jag hatar kondomer, och nu vet ni varför. Inte för att jag har använt kondomer särskilt ofta. Men kondomer är inte bara glädjedödare för stunden, utan kan bli till glädjedödare för livet. Men man är ju två om den saken. Sedan kan man ju förstås klä sitt kondomhat i teologiska argument. Det är ju så vi män gör. Vi är ju alltid så sakliga! Vi behandlar ÄMNET och blandar inte in oss själva, som kvinnliga bloggare brukar göra.
Jag är less på den manliga stilen, att skriva som vore det ett referat av någon forskningsrapport. Även om man har personliga erfarenheter av ämnet som avhandlas. Jag har haft utomäktenskapligt sex med ganska många kvinnor, inte så många kvinnor så att man kan säga att jag har "knullat runt". Och det har alltid varit en åt gången. Och det har vanligen, men inte alltid, varit en förälskelse med i bilden. Jag är nämligen en av dem, som gått på filmmyterna under 1950- och 1960-talet att den stora livslånga kärleken börjar med kärlek vid första ögonkastet, och att man då har träffat "den enda rätta". Ni vet de där filmerna som slutade med att de kysstes, och så gick ridån ner, och så fick man gissa fortsättningen själv.
Åren gick, och ridån gick ner för gott, utan att jag träffat den enda rätta. Och åren gick, och jag gav upp. Och åren gick. Och åren gick, och jag trodde att jag hade framtiden bakom mig. Och jag började skriva på bloggar. Jag gav råd till ungdomar: Ta chansen innan det blir för sent. Som det hade blivit för mig. Och jag började bli alltmer less på det manliga sättet att skriva om kärlek och sexualitet. Som det vore vetenskapliga avhandlingar om hur andra gör. Så jag började hämta exempel ur min egen erfarenhet. Det som var förbi, tillhör det förgångna. Vad jag gjort i jakten på den enda rätta, som jag aldrig mötte.
När ridån helt oväntat, fullständigt osannolikt, går upp och föreställningen fortsätter! Med mig själv som en av de båda huvudpersonerna. Den andra huvudpersonen är hon som jag har väntat på hela livet, hon vars namn jag inte vetat, hon vars existens jag inte känt till, fastän hon har funnits någonstans där ute under hela mitt liv. Det fullständigt osannolika, ett mirakel, har skett. Efter 65 år korsas våra vägar. Bara nyblivna pensionärer kan älska så!
Syndanaturen och syndens natur, del 2
Då kan man ju peta in ordet "vår" för att visa sitt syndamedvetande, att vi inte alls tillhör de självrättfärdiga. Som bekant har man rumpan bak hur man än vänder sig. Så när jag skrev inledningen, det första inlägget i detta ämne, så grep jag av en stark känsla av självrättfärdighet, att det egentligen handlar om att rättfärdiga mig själv, genom att erkänna att jag är minsann själv en syndare.
Men återigen: Jesus hade inte behövt dö på korset om inte jag hade varit en syndare. Om jag så hade varit den enda syndfria människan, så hade ju alla andra människor också kunnat göra sig syndfria. Och då hade Jesus inte behövt dö på korset. Jesus dog på korset för hela mänsklighetens synder och enbart för mina synder. Han offrade sitt heliga liv enbart för mig. Så svår är min synd.
Men jag har ju aldrig mördat, misshandlat, rånat eller haft sex med barn. Jag har ju inte begått några riktigt, riktigt allvarliga synder. Så då är det alltså självrättfärdigheten?
Är jag så självgod, så att Jesus behövde dö för den sakens skull?
I stället för en kort inledning till ett för kristen teologi väsentligt ämne, så blev det en lång inledning som var en parodi på hur jag själv brukar uttrycka mig. Alla läsare av bloggen har inte genomskådat det. "Han brukar ju uttrycka sig så, det har jag länge misstänkt, och nu läser jag det i klartext utan de vanliga finurliga krumbukterna". Ungefär så.
Vad vet vi om Peagius? Han som i dispyt med Augustinus hävdade att människor kan frälsa sig själva genom goda gärningar. Gärningsfromhet. Genom att "göra något för andra" kan vi få eget liv.
Men det är en förenkling av Pelagius' lära. Pelagius var född och uppvuxen i ett välbergat kristet hem. Han hade föräldrar som var goda kristna föredömen. Ingen kriminell far, ingen mor som var en hora. Han behövde inte stjäla för att överleva. Och hans syster (om han hade någon) behövde inte sälja sex för att överleva. Han syndade inte. I varje fall begick han inga svåra synder, som Jesus behövt dö för.
Men det där med girigheten? Ja, den synden kunde han också undgå genom att ge av sitt överflöd till de fattiga. Det var ett pris som han måste betala för att få evigt liv. Och då behövde ju inte de fattiga synda så mycket för att överleva. Så kunde han bidra till att minska hela mänsklighetens synd.
Frågan inställer sig, om Jesus verkligen hade behövt dö på korset, om fler hade gjort som Pelagius. Minskat hela mänsklighetens samlade synder genom sin egen givmildhet.
Men blev då inte "pelagianismen" en konkurrende lära till Jesu egen lära?
Och har vi verkligen gjort upp med pelatianismen?
När jag första gången hörde uttrycket "de sju dödssynderna", trodde jag att det handlade om mord, grov stöld, våldtäkt, kanske äktenskapsbrott (åtminstone om man är gift). Men vilka var de övriga? Jag hoppades verkligen att det inte skulle vara något som jag själv har gjort. Och naturligtvis kretsade mina tankar kring mina sexuella synder. Så är det för många män, som inte har mördat etc. För de som har mördat etc, framstår knappast deras utomäktenskapliga samlag som några allvarliga synder. Om man har tagit någons liv, kan väl inte något som kan ge liv, öht vara någon synd?
Döm då om min förvåning när jag upptäcket att "de sju dödssynderna" är "abstrakta kategorier" och inte konkreta handlingar:
Högmod
Girighet
Vällust
Avund
Frosseri
Vrede
Lättja
Visserligen kan dessa abstrakta kategorier uppfattas som samlingsbenämningar på konkreta handlingar. Men verkligt förvirrande blir det när man upptäcker att samma konkreta handlingar kan vara synder i ett sammanhang men icke-synder i ett annat sammanhang.
Men även de konkreta handlingar, som exempelvis omnämns i tio Guds bud, är samlingsbenämningar.
Vad menas egentligen med "äktenskapsbrott"?
Under 1950-talet hade man veritabla syndakatologer inom Pingströrelsen. Att kvinnor använde läppstift var en synd.
Inom Svenska kyrkan nöjde man sig med att undervisa om tio Guds bud. Enstaka exempel gavs, men inga uttömande kataloger. Att lata sig på arbetstid, att inte göra rätt för sin lön, var stöld från sin arbetsgivare. Att inte betala sin arbetare än rättfärdig lön var inte stöld, i varje fall nämndes inte det som en särskild synd. Och att ha sex med någon som man inte var gift med, var ett slags stöld från den som man sedan eventuellt skulle bli gift med. Men på det stora hela gavs varken inom Svenska kyrkan eller Pingströrelsen någon egentlig förklaring av vad som menas med "synd".
Och är då inte denna brist på analys och undervisning för 50 år sedan en orsak till de svåra konflikter som skakar kristenheten idag?
Syndanaturen och syndens natur, del 1
Vad döljer sig under fikonlöven? Kanske att Adam och Eva ännu inte har fått sina könsorgan?
Bloggen har hittills idag haft nästan dubbelt så många besökare som vanligt. Vad hade ni väntat, en porrnovell? Eller är det bara så att vi hela tiden anklagar oss själva och i synnerhet andra för synd, utan att egentligen ha tänkt efter vad som i kristendomen menas med begreppet "synd"?
Det är ju lätt att säga "Vi är alla syndare". Lite svårare att förstå vad vi därmed har sagt.
"Ty så älskade Gud världen så att han utgav sin ende son..."
Var det verkligen nödvändigt, om vi kan göra oss syndfria av egen kraft?
Måste Jesus verkligen dö för att vi ibland missar målet?
Måste Jesus verkligen dö för att vi ibland pillar på våra egna eller andras könsorgan?
Sedan undrar jag förstås varför Adam och Eva hade könsorgan. Om de inte hade syndat hade de ju inte haft någon användning för sina könsorgan. De hade ju evigt liv före syndafallet. Och hade alltså inte behövt fortplanta sig om de inte hade syndat.
Fick de sina könsorgan som ett extra tillbehör efter det att de hade syndat?
I varje fall syndade de inte genom att ha sex med varandra. Det var något annat.
De åt av Kunskapens träd. De trodde sig veta något.
Kan kunskap vara synd?
Känns det så att dö?
Det känns konstigt när personer som är yngre än jag, som är i sina bästa år, plötlsigt dör. Jag syftar nu inte på dem, som exempelvis dör i bilolyckor. Utan dem som bara dör. Jag har läst om personer, som menar att de har varit döda, men återvänt till jordelivet. Allting har blivit vitt, och sedan har de sett sig själva, sina döda kroppar alltså, ovanifrån. Någon sådan "utanför kroppen-upplevelse" har jag aldrig varit med om.
Döm om min förvåning när läkaren sa att jag hade haft "en äldre genomgången hjärtinfarkt". Det borde jag väl ha vetat om. Men jag minns när folk sa "Var rädd om hjärtat". Som om det var jag som inte var rädd om mitt hjärta! Jag kan säga att det var mordförsök. Inte i juridisk mening förstås. Efteråt stod det i tidningen att jag (jo namnet namnet fanns med) hade "knuffat" någon (hans namn stod ockå). Sanningen var att han hade rusat mot mig flera gånger, för att provocera mig att gå till motangrepp. Innan han gjorde det hade han hämtat vittnen på att han skulle bli misshandlad. Det var han alltså säker på att han skulle bli. Men han blev inte ens "knuffad". Men det var en person, som inte hade dragit sig för mord, om det inte hade varit straffbart.
Igår hade jag varit i kyrkan. Jag hade tänkt att inte missa gudstjänsten fastän natten hade blivit sen. Men det kändes inte riktigt bra att gå till kyrkan. Jag kände att jag liksom gjorde det av tvång. Efteråt tog jag bussen till en billig restaurang. Det kändes riktigt bra. Men på bussen hem, kände jag att något inte var bra. Så kom bussen ut på ett fält, där snön var låg vit. Jag blev bländad av den vita snön. Så bländad som jag aldlrig har varit. Så jag satte på mig solglasögon, som råkade ligga i fickan. Men det hjälpte inte, så jag vände blicken in mot bussen.
Det hjälpte inte heller. Allting blev vitt. Och sedan suddades allting ut, så att jag knappt såg konturerna av bussens interiör. Allting var bara vitt. Jag undrade om de skulle hitta mig död i bussgaraget. Men jag lyckades komma av bussen, när jag kom hem. Jag vinglade till, men lyckades gå och blev väldigt andfådd av den korta promenaden. Sedan låg jag på sängen tills jag kände mig tillräckligt bra för att halvitta med armbågen stödd mot en stol. Jag ringde sjukvårdsupplysningen för att fråga om det var något allvarligt.
Det blev ett samtal som varade 26 minuter. Frågor, frågor, frågor. Jag sa att jag skulle ta bussen till sjukhuset. Men fick till svar att jag inte fick åka buss. Jag blev kopplad till SOS Alarn. Frågor, frågor, frågor. Jag sa att jag redan hade svarat på frågorna. Men SOS Alarm sa att jag kanske inte var berättigad till ambulanstransport, utan jag kanske skulle åka sjukresa med taxi. Jag envisades med att då skulle jag kunna ta bussen. Men jag fick inte åka buss. Jag blev kopplad till en sjuksköterka, som skulle bedöma om jag verkligen behövde åka till sjukhuset. Frågor, frågor, frågor,
Jag sa att det var tredje gången jag fick samma frågor. Och nu skulle jag ta bussen till sjukhuset. Men jag fick inte åka buss, sa sjuksköterskan. Dom skulle skicka en ambulans, som skulle ta EKG på plats. Det skulle ta mellan en halvtimme och en timme innan ambulansen skulle komma. Ingen brådska! Ambulansen kom och man tog EKG. Ambulanssjuksköterska beklagade att man inte hade kommit medan "det var aktuellt", men nu var EKG normalt. Men blodtrycket var för högt. Jag borde åka med till sjukhuset för utredning.
Jag sa nej. Ambulanssjuksköterskan förtydligade. Jag borde åka till sjuhuset för utredning. Men jag hade bestämt mig. Jag ville inte följa med. Jag ville inte ta upp en plats på sjukhuset, om de inte skulle hitta något allvarligt. Det kommer plötslig, och har gått över om någon halvtimme. Och sedan hittar de ingenting på sjukhuset.
Det är svensk sjukvård idag. Patienterna ska inte komma till sjukhuset och störa doktorerna i deras forskning. Det viktigaste är att doktorerna forskar, så att sjukhuset får behålla sin status som universitetssjukhus. Det är nödvändigt att vi har ett univeersitetsjukhus i varenda buske, när arbetsplatserna i industrin blir allt färre. Forskare i stället för industriarbetare. För att rädda landstingets skatteunderlag.
Allting är så bra uttänkt. 26 minuter tog det att bestämma om man skulle skicka en ambulans. Och när ambulansen kom, hade patienten tröttnat och ville inte åka med. EKG hade hunnit bli normalt. Så det var alldeles onödigt att ambulansen kom.
Jag undrar om de här något yngre personer, som dog, också hade försökt få ambulanstransport. Och jag undrar varför landstinget har så många dödsfall i hjärtinfarkt. Det skyller man på befolkningssammansättningen. För att få ambulans måste man tydligen vara så frisk så att man kan förklara varför. Man måste hota med att åka buss i stället. Samtal med tre olika personer under sammanlagt 25 minuter, för att de ska bestämma om de ska skicka in ambulans.
Det är otäckt att det kommer så plötsligt. Att inte veta hur stor risken är.
Jag har nog bloggat för mycket.
Ofanatisk muslim försvarar sig - och islam
Abd al Haqq KielanDet är valår i år, och det väger ganska jämt mellan blocken. Det svånger fram och tillbaka. I det läget går riksdagsledamoten Carina Hägg, s, till en vildsamt och vidrigt angrepp mot kristna och muslimer. För oss som vill ha en sosseledd regering (själv vill jag helst ha en socialdemokratisk enpartiregering) är detta en svår motgång på två sätt: Jag vill ha en socialDEMOKRATISK regering, och inte en regering som leds av ateistiska talibaner. Och jag vill inte att alla troende kristna och muslimer ska skrämmas iväg till Alliansen, så att vi får fyra år till av borgerligt styre. Börjar inte Carina Hägg bli en belastning för den socialdemokratiska valrörelsen?
I detta sammanhang tar jag också avstånd från Häggs totalitära idéer om att "högerpolitik" inte skulle gå att förena med demokrati. Skulle Sverige inte vara ett demokratiskt land idag, när "högerpolitiken" faktiskt råder? Jag tar också avstånd från Häggs egna antidemokratiska idéer om att troende kristna och muslimer inte ska ha rätt till något inflytande i de etablerade partierna? Bestämmer hon vilka kandidater som ska stå på de borgerliga partiernas valsedlar? Och vilka "muslimer" får ställa upp på de socialdemokratiska listorna, om Hägg får bestämma? Ska de socialdemokratiska listorna i Norrbotten rensas från laestadianer? Ska de rentav berövas rösträtten, så att de inte röstar på s?
Imamen Abd al Haqq Kielan försvarar sig i tidningen Dagen mot Häggs lögnaktiga beskyllningar: http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=202436
"Jag vill en gång för alla säga att detta är osant. Jag har aldrig på minsta sätt sympatiserat med, förespråkat eller försvarat talibanernas syn på islam, samhället, eller kvinnan. Det är oroväckande att Carina Hägg på detta sätt försöker svärta ner en förespråkare för islam, som genom dialog, artiklar, föreläsningar och framträdanden i tv och radio försöker bidra till islams integration i Sverige. Vad vill hon? Jag ser mig själv som en moderat, traditionell och ofanatisk muslim som företräder medelvägen. Jag är helt emot extremism och fanatism och förespråkar integration. Vägen dit går genom utbildning och inklusion i samhället."
Abd al Haqq Kielan skriver vidare att hans uppfattning i kvinnofrågan, som han visat genom åren i sitt arbete som imam och samfundsledare, bygger på följande principer:
"Kvinnor och män är absolut jämlika. Kvinnor har samma själsliga och andliga egenskaper som män. Kvinnans trygghet är barnens framtid. Misshandel och förtryck är förbjudet i islam, både av kvinnor och män. Det är viktigt att flickor (och pojkar) får en gedigen utbildning som möjliggör en god ställning i samhället.Kvinnor och män ska vara jämlika i arbetslivet. Alla etiska regler i islam gäller lika för pojkar och flickor, kvinnor och män."
Och slutligen anser han att:
"Kvinnor lika väl som män ska kunna utöva sin tro enligt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Jag anser heller inte att islam är oförenligt med demokrati eller teknisk utveckling."
Hägg verkar däremot inte respektera vare sig FN-deklarationen om mänskliga rättigheter eller Europakonvenitionen om mänskliga rättigheter, vad gäller rätt till religionsutövning. Hon förespråkar faktiskt allvarlig diskriminering av troende i alla religioner, genom att förvägra dem rätten till politiskt inflytande. Hägg är som talibanerna.
Jag har själv hört Abd al Haqq Kielan. Det var under en debatt med pastor Stanley Sjöberg. Om någon "vann" den debatten, så var det tyvärr Abd al Haqq Kielan. Jag har ju samma tro som Stanley Sjöberg, som i den interna kristna debatten står för traditionell kristendom. Abd al Haqq Kielan är kanske mer van att tala ur ett underläge, företrädare för en minoritetsreligion i Sverige, som han är. Han sa många kloka saker, som man kan hålla med om utan att själv vara muslim.
Abd al Haqq Kielan, som är "etnisk svensk", har sannolikt betytt mycket för att övertyga muslimska invandrare om att det går att förena en stark muslimsk tro med demokrati och "västerländska" humanitära värderingar. Men sådana muslimska företrädare ska vi samarbeta för att de mänskliga rättigheterna ska fortsätta att råda full ut - även på religionsfrihetens område.
Jag vill dock ha klart utsagt att enligt min teologiska uppfattning är det så stora skillnader mellan den kristna respektive den muslimska gudsbilden så att vi inte tror på samma Gud. Detta hindrar dock inte att våra religioner kan få delvis samma praktiska konsekvenser i det praktiska livet. Om det kan vi föra en dialog och samarbeta. De muslimer, som jag har träffat, har alla varit vänliga och hjälpsamma. Och många muslimer är ju föredömen - även för oss kristna - i att ta sin egen religion på allvar.
Och jag vill inte sticka under stol med att Jesu missionsbefallning även gäller muslimer i Sverige, att vi ska försöka omvända dem till kristendomen. Men de muslimer som inte vill bli omvända måste vi leva tillsammans med, under ömsesidig respekt och samarbete för religionsfrihet, demokrati och allas människovärde.
I en lärobok i religionskunskap för de svenska läroverket (d.v.s den nuvarande gymnasieskolan) under 1920-talet står att muslimer som kommer till icke-muslimska länder har svårt att anpassa sig i början, men att när anpassningen väl har kommit igång, går den mycket fort. Detta tycker jag se i det nutida Sverige. Och jag tror att Abd al Haqq Kielan har en del i detta. De som inte ser detta är Jimmy Åkesson, sd, och Carina Hägg, s. Visst är det bra att s tar upp kampen mot sd, men det är inte bra när en socialdemokratisk riksdagsledamot helt och fullt omfamnar sd-ledningens främlingsfientliga värderingar. Det hjälper henne inte att hon buntar ihop kristna* och muslimer tillsammans med den politiska högern. De rasistiska fördomarna lyser igenom i alla fall.
Försök i stället göra något åt de etniska motsättningar som tyvärr finns mellan svenskar och invandrare, och som från olika håll underblåses av sverigedemokrater, sexliberaler och extrema islamister.
_________
*) Carina Hägg avslöjar sig verkligen som den rasist hon är, genom att slå särskilt hårt mot kristna invandrare, när hon buntar ihop kristna och muslimer som "högerreligiösa", som ska bekämpas och förvägras politiska och mänskliga rättigheter. http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=202288
Carina Hägg
Fyllkajorna på Haiti
Den frispråkige prästen Dag Sandahl, som läxades upp av biskopen för att han sa det som all vet, har skrivit på sin blogg att vi serveras "nödporr" från Haiti. Jag är tacksam för allt intresse som mitt inlägg om jungfru Maria har väckt bland bloggens läsare. Jag har ju tagit s-kvinnorna i Övertorneå i försvar för att de de citerat Bibeln. Men naturligtvis handlar det om att använda Biblen för egna syften. Men det finns ju både bra och dåliga sätt att främja sina egna intressen. Och s-kvinnorna i Övertorneå valde alltså ett bra sätt. Det är inte alls fel att uppvärdera jungru Maria och de övriga kvinnorna kring Jesus. Och själv har jag inget emot kvinnliga präster som håller sig till den traditionella kristendomen - det som kristna kvinnor har lärt ut till sina söner och döttrar under 2000-år. Marias egen berättelse om hur hon blev havande med Gud själv. Hur hon blev Herrens moder.
En insändare i tidningen Världen idag har levererat en svidande kritik mot falsariet Bibel 2000, som skriver Herren med stort H när det gäller Fadern och liten h när det gäller Sonen. Som om inte Sonen vore lika mycket Gud som Fadern. Därigenom nedvärderas inte bara Sonen. Även den heliga jungfrun nedvärderas. Som om hon inte vore gudsföderska. I Sydeuropa fråntas Maria sin kvinnlighet genom att män döps till Maria. Och i Sverige förnekas hennes jungfrudom av bl.a. en kvinnlig biskop. Inte ens Gud själv kan komma till världen utan en jordisk mans medverkan! Hur feministiskt är det? Nåväl, jag har kommenterat Dag Sandahls inlägg:
Du fortsätter att utmana. Nödporr. Men du har rätt. och nu är det lättare att förstå. För avarterna finns. Vem granskar granskarna? Journalister kallas sig gärna granskare. Men det är något som de ytterst sällan sysslar med. För visst gäller inom katastrofjournalisteiken att den enes död är den andres bröd.
Det gäller förvisso också präster som begraver de döda. Men de gör ju ändå en sanitär insats. Och har de inga döda att begrava kan de jú föra ut det glada budskapet. Det gör inte journalister, för goda nyteheter säljer inte. Som exempel kan nämnas Expressens tilltag att göra profit på katastrofen. Jag ska sätta in 12 kr till Haiti. Det har jag sparat på att inte köpa Expressen. Hade jag gjort det hade bara 2 kr gått till Haiti. Man har alltså en hel radda sidor med, som jag förmodar riktigt smaskiga bilder från Haiti.
För nöjet att titta på de hade jag alltså fått betala för en tilfällig prishöjning på 1 kr för blaskan. Aha, tidningsföretaget "bjuder" alltså på 1 kr för varje krona som Expressen-köparna betalar i tillfällig prishöjning! Tror någon på fullt allvar att de svenska reportrarna på Haiti har tagit ut en semestervecka, och betalat resan själva som om det vore en vanlig semesterresa och arbetar ideellt för att väcka hemmapublikens medlidande?
Att enbart amerikanska och franska reportrar (finns inga från närbelägna Cuba) ska rapportera från Haiti tror jag inte är någon bra idé. Det behövs några oberoende också. Men då ska de inte sitta på samma hotell och byta information med varandra. Jag skulle dessutom vilja ha ett avslöjande reportage om vilka journalister som efter hemkomsten söker vård på privata behandlingshem för att inte hamna i offentliga missbrukarregister. Vi ska förstås vara tacksamma för att vi har journalister som avslöjar piktanta deltaljer om exemeplvis präster privatliv och prästers fylleri i tjänsten.
Men sådant förekommer som bekant inte inom journalistkåren. Nä, journalistskrået har ju monopol på nynhetsförmedling - och opinionsbildning.
Det fanns som bekant en tid när prästskrået hade monopol på opinionsbildningen. Inte bra. Men vad handlar det egentligen om när libera ledarskribenter driver sina kampanjer mot traditionell kristendom. Att de vill ha monopol även på opinionsbildningen i kyrkan och styra vad som får sägas från predikstolen. Och vad som ska ske framför altaret. Nu har tydligen kyrkorådet i Övertorneå vikit sig för ledarskribenterna i södra Sverige och anställt den präst som de har bestämt.
Jag har tidigare skrivit om både behovet av en "underjordisk kyrka" och en bred folkrörelse till försvar för religionsfriheten. Mot det starkt monopoliserade "fria ordet" alltså. Hur mycket av sanningen om Haiti får vi egentligen veta?.
Märkligt nog har jag inte skrivit något om den "underjordiska kyrkan" på min egen blogg. Men det handlar alltså om försvaret av Svenska kyrkans traditionella tro. Och den håller man på att kasta ut med badvattnet, så att säga, när Svenska kyrkan ska befrias från kvinnoprästmotståndarna. Och att Svk fortsätter att vara en kristen kyrka är viktigare än att den ena eller den andre får vara präst. Laestadianerna behövs i Svenska kyrkan, eftersom de står för traditionell kristendom. Laestadianerna förnekar inte att jungfrun blev havande med Herren Jesus, utan någon jordisk mans medverkan.
Vinterklotets stillsamma liv
På bilden till vänster ses en honungskaka, som ännu inte har täckts med vaxlock. På bilden i mitten syns en yngelkaka med nästan fullvuxna larver. Nederst syns en delvis täckt pollenkaka, som känns igen genom pollenets starka färger. Flera celler är täckta med vita vaxlock.
- Tur att jag inte började med bin i somras, tänker du kanske nu när vinterkylan kommit tillbaka. Men då tänker du fel. Risken för vinterförluster är mindre när det är riktigt kallt dygnet om. När temperaturen stiger upplöses vinterkloget, så att varje enskilt bi får värma sig självt. Och det kräver energi. Foderförbrukningen ökar. Fodret kan i värsta fall ta slut. Bin lever på blommornas nektar (energi) och pollen (protein), och de flesta blommor blommar på våren och försommaren.
Förr var man rädd för att bina skulle frysa ihjäl under de kallaste vinterdagarna. Man hade dåligt ventilerade kupor och mycket isolering. Resultate blev hög luftfuktighet inne i kupan och problem med mögel och sjukdomar. De helt kvadratiska svea-ramarna (280 x 280 mm invändigt) passade denna filosofi. Med 8 ramar i lådan, blev lådorna dessutom lika långa som breda.
Varmblodiga djur förbränner mer energi när det är kallt. Insekter anpassar däremot kroppsvärmen till den omgivande temperaturen, och blir stela och orörliga när det är kallt. När det blir varmare piggnar de till igen. De klarar dock inte minusgrader. Under vintern, när alla ungbin är kläckta och innan drottningen har börjat lägga ägg igen, är + 10 grader en lämplig temperatur inne i kupan. Om det är - 30 grader utomhus gör det en temperaturskillnad på 40 grader. När drottningen har börjat lägga ägg, krävs en kostant temperatur på minst +35 grader i kupan. Om yttertemperaturen är - 5 grader, gör det också en temperaturskillnad på 40 grader.
En yttertemperatur på - 5 grader i april är farligare för bisamhällets överlevnad än en yttertemperatur på - 40 grader i januari. Och det kan ju vara kalla nätter i april.
Bisamhället är dessutom svagast, räknat i antal vuxna bin, tidigt på våren innan det nya årets ungbin kläcks. Och det är ju de vuxna bina som producerar värmen i kupan, när det är kallt ute. Och till det krävs energi. Och för att det ska bli nya sommarbin behövs protein. Det är lätt att tänka att man kan minska isoleringen av kupen, när de riktigt kalla vinternätterna är över. Men det kan alltså vara tvärtom. Dessutom minskar isoleringen av sig självt, när den snön på kuptaket smälter.
Det är dessutom lätt att tänka "Åh så bra, nu börjar de själva samla nektar och pollen så nu behövs det ingen utfodring", när bina börjar flyga ut. Och det är nog sant att de klarar sig själva. Men bina anpassar själva yngelproduktionen efter födotillgången. Och det är inte alls säkert att bistyrkan tidigt på våren är tillräckligt stor för att samla in den föda som behövs för maximalt yngelproduktion. Ett svagt samhälle på hösten kan komma att bli ett svagt samhälle under nästa hela säsong, utan stödutfodring.
Eftersom högsäsongen är över redan i mitten av juli, är kanske den första tanken att förlänga säsongen genom att plantera blommor som blommar under sensommaren och hösten. Och rudbeckia, som blommar i september - oktober är en skönhet i varje trädgård. Men då är dagarna korta och dessutom kalla. Och bina är lata. Den enda höstväxt som ger ett bra utbyte är ljung. Och ljunghonung anses av många konsumenter vara den bästa honungen. Men den är mycket svår att slunga. Om man satsar på ljunghonung till försäljning bör man ha speciell utrustning för slungningen. Och det kan då röra sig om investeringar på flera tusen kronor.
Det är däremot en bra idé att förlänga säsongen genom att ha full bistyrka redan under de första varma vårdagarna. Den första förutsättningen är att övervintra bisamhället med fyllda förråd, och då även se till att det finns gott om pollen i förrådet. Det finns särskilda proteinfoder att köpa, men utfodringen med dessa är ett extra besvär som helst bör undvikas. Om man har en rationell foderanordning för utfodring med sockerlösning, är det betydligt lättare att tilläggsutfodra med extra energi. Det enklaste är att använda en foderlåda, som sitter på under hela vintern, även om den efter höstutodringen kommer till användning först i april. Då måste den ju ändå sitta på. Men då måste man också tänka över att det finns tillräcklig isolering. Det allra enklaste är förstås att låta bina behålla sensommarhonungen.
Ett misstag, som är lätt att göra, är att man förväxlar honungskakor och pollenkakor, i synnerhet som bina gärna lägger honung i utkanterna av pollenkakorna i yngelrummet. Bina lägger emellertid pollenet närmast ynglen, för det är ju de som ska ha pollenet. Man ser skillnad mellan honung och pollen på färgen. Om man har flyttat på ramarna, ska man alltid se till att placera pollenkakorna närmast yngelkakorna och honungskakorna utanför.
Bisamhällena klarar alltså kalla vinterdagar och vinternätter bra. Men det finns naturligtvis gränser även för det. Biodlare i Sibirien brukar därför vinterförvara sina bisamhällen i jordkällare. Ett uthus eller en vanlig villakällare, där det inte är alltför varmt (ej över + 10 grader) går också bra. Men det är bara aktuellt i mycket kalla trakter. I Sverige i de kallaste delarna av Norrland. Bina övervintrar inne i kupan genom att samlas till ett klot, vinterklotet, där de värmer varandra. Aktiviteten i vinterklotet är mycket låg, men bina byter oupphörligen plats i vinterklotet, så att de turas om att vara inne i värmen i centrum av klotet.
Är celibat sjukdomsframkallande?
Blommor och bin används som symbol för den sexuella fortplantningen. Men det är en falsk symbol. Arbetsbiet på bilden är en gammal ungmö, som aldrig har blivit parad, och aldrig kommer att bli det. Hon har högst några veckor kvar att leva. Arbetet utanför kupan är arbetsbiets sista uppgift i livet. Den dagen är nära när vingarna inte längre bär, och hon faller till marken och svälter ihjäl. Aretsbina sexualitet hämmas av drottningens feromon, varför arbetsbina börjar lägga ägg, om droggningen förolyckats och samhället varit utan drottning under en längre tid. Men arbetsbinas ägg är obefruktade. Bara drönare kläcks ur de obefruktade äggen, varför det drottninglösa samhället är dödsdömt på sikt.
En 15-årig pojke åtalades på fredagen misstänkt för våldtäkt mot barn alternativt sexuellt utnyttjande av barn. Enligt åklagaren har pojken tvingat en 14-åring att utföra oralsex, rapporterar TV4 Nyheterna Skaraborg. Händelsen ska ha inträffat i ett samhälle utanför Skara i oktober i år.
Det är förstås påvens fel!
De svenska landstingen, och deras uppmaningar till minderåriga (13-åringar och uppåt) att prova på alla sexuella varianter, är förstås helt oskyldiga. De har ju kastat med brasklappen att de unga bara ska göra det som de själva vill, som degen efter jästen. Vad gör en femtonåring, om han inte hittar något som gör det han vill göra med honom? Naturligtvis syftar jag på webbplatsen Umo, som drivs av regeringen och landstingen. Och som på sistone har börjat uppmana de unga att skicka in sina egna sexäventyrshistorier. Nejdå, när landstingen anklagas skyller de på porrbranschen. Och när porrbranschen anklagas skyller våra ledande opinionsbildare på påven! Det är inte helt enkelt att skilja mellan den halvt föraktade porrbranschen och media över lag. Aftonbladet är Sveriges största snukstidning - som har som affärsidé att snaska i sexualiserat våld mot kvinnor. Detta förser ledarskribenter och andra anställda inom media med feta löner.
Katoliken Gert Gelottes tryckkokarteorem lancerades under 1950-talet av porrförläggaren Curt Hson-Nilsson. Om det finns någon ännu ursprungligare upphovsman till tryckkokarteoremt, så är det amerikanen Kinsey - han med Kinseyrapporten. Som flitigt citerades av hela den svenska pressen under 1950- och 60-talen.
Gelotte, som är ledarskribent i liberala Götebors-Posten när han inte leder pilgrimsvandringar på Västgötaslätten skrev i GP 20 juli 2007 om pedofilproblemen i Katolska kyrkan:
"I en prästkast där kvinnor är ett alltid närvarande hot mot celibatlöftet är det inte underligt om känslomässigt undernärda mäns sexualitet pyser åt fel håll. Sexualiteten är en oerhörd kraft. Att försöka kväsa den är som att kontrollera en kokande ångpanna genom att skruva åt säkerhetsventilen."
Jag har på denna blogg uppmanat Gelotte att berätta om egna erfarenheter, så han under frivillig eller påtvingad sexuell avhållsamhet har förvandlats till en exploderande ångpanna, då hans sexualitet har pyst åt fel håll. Saknar han sådana erfarenheter, bör han be alla som han har förolämpat om ursäkt. Och då handlar det inte bara om icke-celibatbrytande katolska präster, övriga munkar och nunnor. Det handlar också om kristna ungdomar som väntar med sex till gifter sig. Det handlar om vanliga svenskar i alla åldrar. Hälften av alla svenska hushåll är ensamhushåll. Vilket innebär att vi svenskar har världsrekord i ensamhet. Det är tråkigt för alla som inte själva medvetet har valt att leva i ensamhet och /eller sexuell avhållsamhet.
Menar Gelotte, och hans fjantiga uppbackare bland svenskkyrkliga präster, verkligen att 1 /3-del av alla svenska vuxna går omkring som exploderande tryckkokare, som när som helst kan våldta barn?
Under 1950-talet propagerade både porrförläggaren Curth Hson-Nilsson och hans kollegor i den "anständiga" pressen för teorin att sexuella avhållsamhet leder till "neuroser" och andra svåra psykiska sjukdomar. Prästen Cecilia Wikström, som har kandiderat till EU-parlamentet låter som ett eko av 1950- och 60-talens sexliberaler, när hon anklagar påven för de sexuella övergreppen. Hon verkar ta för givet att sexualiteten är en oerhörd kraft, som pyser åt fel håll hos män som inte har regelbundna veckoknull.
Under 1950- och 50-talen jämförde sexliberalerna sexualdriften med de mest basala drifterna som att äta och dricka. Sexualdriften må vara nödvändig för hela artens överlevnad, men är inte alls nödvändig för den enskilda individens överlevnad, och är därför underordnad de mer basala drifterna som att äta och dricka. Detta är också förklaringen till att vi tappar lusten till sex när vi utsätts för svåra påfrestningar. De sexuella funktionerna kan under extrema omständigheter uppghöra helt. Åtskillinga "idrottsänkor" kan verifiera att den manliga sexualdriften inte är starkare än att sexet kan vänta, om det kolliderar med träningen inför en viktig match. Och varenda krograggare vet att nykiljda kvinnor är lättast att få i säng.
Utlevd sexualitet är "berondeframkallande". Men det är även celibat och frivillig eller ofrivillig avhållsamhet. Även den som har levt i ofrivillig avhållsamhet under den längre tid behöver en ganska så kraftig förälskelse för att få fart på sexet igen. Men det har kanske pryda katoliker och "Fisk-damer", som saknar erfarenhet av sex utanför den äkta sängen, ingen aning om?
Bidrottningens feromon påverkar arbetsbina så att deras sexualla aktivitet upphör. Även människor påveras av varandras feromon, men hos människor ökar sexlusten genom påverkan av feromon, i första hand det motsatta könets feromon. Ett par, som delar säng, är kåtare än ett par som har skiljda sängar. Påverkan av det egna könets feromon är svagare, men inte obefintlig. Man blir inte homosexuell för det, men feromonerna kan vara en möjlig delförklaring till fenomenet homosexualitet. Detta bevisas exempelvis av att elever på flickskolor med gemensamma sovsalar tenderar att få mensturation samtidigigt.
Soldater, som delar logement, drar ofta omkring i gäng och "raggar brudar". Detta kan utösas av att någon gift lumparkompis har varit hemma och "satt på" frun, och därigenom fått stegrad feromonproduktion. Att hålla ett celibatföfte handlar till viss del om att inte utsätta sig för mycket för andras feromoner. Fakta talar mot gelotteriets sexuella fördomar om celibat, sexuell avhållsamhet och ensamliv.
Bitte Assarmo, som jag har skällt ut av andra orsaker, har dock på ett förtjänstfullt sätt försvarat Katolska kyrkan mot den obefogade och överdrivna kritiken i pedofilskandalernas kölvatten. Ska Katolska kyrkan få bukt med pedofilproblemen, måste den ringa in problemen och inte tillgripa falska förklaringar. Dessutom är ju angreppen på den katolska läran ett angrepp på kristenheten i stort. http://http//www.newsmill.se/artikel/2009/10/17/hur-forklaras-sexuella-overgrepp-utanfor-katolska-kyrkan *- Hennes argument är att sexuella övergrepp, som förekommer utanför Katolska kyrkan, kräver andra förklaringar. Och att det sannolikt är samma förklaringar till övergreppen inom kyrkan som utanför kyrkan - som alltså har påverkats av den profana samhällets värderingar. (Se föregående inlägg på denna blogg.)
Sexuella övergrepp kan överhuvud taget inte förklaras med vare sig frivilligt celibat eller frivillig eller ofrivillig avhållsamhet. Brott mot barn kan överhuvud taget inte förklaras med bristande tillgång till en vuxna sexualpartners. Våldtäkter kan överhuvud taget inte förklaras med bistande tillgång till vuxna sexualpartners. Den s.k. Haga-mannen i Umeå var gift och hade barn. Men han fick väl inte den önskade kicken tillsammans med sin fru, som ställde upp frivilligt. Och den man, som överföll, våldtog och mördade en tio-årig flicka i Stjärnsund i Dalarna, hade ju tidigare överfallit, våldtagit och mördat en 29-årig kvinna i Falun. Han var visserligen ogift, men hade ett långvarigt "särbo"-förhållande med en kvinna i Norrland.
Om sexuell avhållsamhet vore sjukdomsframkallande, vore landstingsdrivna bordeller och samlag på recept den självklara lösningen. Men jag anser inte alls att avhållsamhet är sjukdomsframkallande. När jag har skrivit att pedofilprästerna hade möjlighet att köpa sex av prostituerade, i stället för att ge sig på barn, så menar jag givetvis inte att de borde ha gått på bordell. Jag ville bara visa att även om man syndar, finns det olika sätt att synda på.
Men om det inte alls handlar om att få utlopp för sexualdriften, utan om att maximalt skända kyrkan, väljer man medvetet det sätt som skadar andra människor allra mest. Och det är ju dessutom numera en etablerad åsikt att våldtäktsbeteende snarare handlar om makt än sex.
_______
*) Artikeln ska finnas på Newsmill, och är mycket läsvärd. När jag klickade på länken häromdagen fungerande den, men igår och idag har den inte fungerat.
Bisaker
Det vore däremot ett mirakel om någon kunde uppfinna en biram som passar alla biodlare!
Det räcker inte med att någon börjar klona människor. Det är en missuppfattning, som du kan studera i bikupan att individer med exakt samma uppsättning gener ser likadana ut. Drönar kläcks ur obefruktade ägg, och har alltså exakt samma uppsättning gener som sin mor*. Ändå har mor och son olika kön. Där fick queer-teoretikerna något att bita i. Wejryd får väl fråga Reinfeldt vad Jesus har sagt om den saken enligt teologie hedersdoktor (vid ett statligt universitet) Jonas Gardell. Och "bibelvetaren" Annika Borg varnar för Sankta Lucia. Hennes fanatism kostade ju henne livet**. Sköna Annika skulle alltså hellre ingå tvångsäktenskap än dö för sin tro?
Svårigheten att enas om ett enda rammått, beror på att biodlare är olika till längd och kroppsbyggnad. Men det vinnande rammåttet verkar vara 3 /4 langstroth, som rymmer 2 /3-delar så mycket honung som 1 /1 langstroth, vilket är mindre än vad lågnormal rymmer. Eftersom langstroth är bredare än lågnormal, blir stapeln lägre. Nackdelen med 3 /4 langstroth jämfört med 1 /1 langstroth, som jag ser, är att man måste ha vinterklotet på två lådor, vilket ger en extra utgift på 150 - 200 kr för inköpt material. Nackdelen med langstroth i jämförelse med lågnormal, som jag ser, är att langstrothlådorna är rektangulära medan LN-lådorna är kvadratiska, så att man när som helst kan välja mellan varmbygge (ramarna längs med flusteröppningen) och kallbygge (ramarna i 90 grader vinkel mot flusteröppningen.) Fördelen med rektangulära lådor är att man får tyngdpunkten närmare kroppen vid lyft. Nackdelen är att staplar med rektangulära lådor välter lättare.
Ett argument för LN är att det finns mer redskap för detta rammått på den svenska marknaden. Ett argument för langstroth är att det finns mer redskap för detta rammåt på den internationella marknaden, samt att utbudet på den svenska marknaden troligen kommer att öka. För en storbiodlare kan det säkert löna sig att köpa den dyrare delen av utrustningen (slungare, tappningsmaskiner mm.) utomlands.
Honungen torde vara den produkt som i första hand förknippas med biodling. Bina framställer honungen ur den nektar som de hämtar, genom framför allt reduktion av nektarns vattenhalt från 60 - 70 % till 17 %. De tillsätter dessutom ämnen som anses ha hälsobringande egenskaper. Honung är tyngre än vatten. En liter honung väger 1,4 kilo. Honung har lätt att ta upp vatten i luften, varför man inte kan slunga honung i någon fuktig källarlokal. Honung som tagit upp vatten jäser, och därför kan man framställa ädla drycker av honung. Äkta mjöd är framstalld av hounung. "För nordmännens raseri bevare oss milde Herre Gud", sa man på Kontinenten om de mjödberusade vikingarna. Detta uppges vara orsaken till att Norden kristnades. Där ser man vad en bisak kan ställa till med. Honung, som förvaras torrt är tjänlig som människoföda under tusentals år. Säger de som provätit av den honung, som de egypotiska faraonerna fick med sig i pyramiderna, som färdkost på sin väg till dödsriket.
Med kristnandet följde efterfrågan på vaxljus till kyrkorna. Vaxet i vaxkakorna är alltså den näst största biprodukten. Jag avråder den, som skaffar bin huvudsakligen i studiesyfte att redan första året störta iväg och köpa en dyr slungare. Det finns en handdriven bordsmodell för c:a 1.600 kr på den svenska marknaden. Min uppgift i tidigare inlägg, att man kan få en bra slungare för c:a 5.000 kr visade sig tyvärr vara föråldrad. För en bra självvändande slungare får man betala minst det dubbla. Och ska man köpa en dyr slungare, ska det vara en självvändande modell, så att man kan slunga ur honungen på båda sidorna av kakorna, utan att behöva ta ur dem och vända dem manuellt.
Men man kan också låtas honungen självrinna ur de avtäckta vaxkakorna. Ha ordentligt varmt, så blir honungen mer flytande. Visserligen blir den mesta honungen kvar i vaxkakorna, men det man får ur torde räcka till husbehov. Vaxet går att äta, men är nästan smaklöst och påminner närmast om knäckebröd. I stället för att bre honung på knäckebröd, kan man alltså äta vaxkakorna med honungen kvar, som de är. Honung konsumeras på detta sätt i många länder. I Sverige finns en marknad för denna produkt framförallt bland invandrare.
En sak, som man snart kommer att få användning av är en honungspress, som kostar runt 1.800 kr i biredskapshandeln. I järnhandeln kan man hitta en liknande sak för halva priset, men kallas då bärpress eller saftpress. Även om man har en bra slungare får man inte ur alla honungen ur kakorna, vilket man får acceptera så länge man återanvänder de utbyggda kakorna i den egna biodlingen. Men till slut måste kakorna kasseras och skickas till ett vaxrenseri, för framställning av nya cellbottnar (mellanväggar som sätts i ramarna), och då bör man först pressa ur all kvarvarande honung.
Bisamhället producerar stora mängder vax, mycket mer än vad som åtgår till nya cellbottnar. Av bivax tillverkas framförallt vaxljus, men även hudvårdsprodukter mm. Bivax har ett högt energiinnehåll, bättre än ved. Vaxljus brinner länge och sprider en angenäm doft. Silikonformar för ljustillverkning säljs av biredskapshandeln med prister mellan 150 och 800 kr broende på storlek och utseende. Enklare vaxljus kan tillverkas genom att man rullar cellbottnar kring en ljusveke.
De dyra silikonformarna och den relativit stora arbetsinsatsen medför tyvärr höga priser på vaxljus, som därför har svårt att klara konkurrensen från billiga stearinljus. Här finns utrymme för nytänkande, för en mer seriemässig produktion ocvh bättre marknadsföring av vaxljus. Det är naturligtvis inte nödvändigt, om man satsar på ljustillverkning, att producera allt vaxet i sin egen biodling. I stället för att satsa tusentals kronor på en stor biodling och avancerad slungningsutrustning, kan man ju bygga upp rationell ljustillverkning med många olika ljusformar o.s.v. Och köpa vax av biodlare som har honungsproduktionen som huvudinriktning.
Bivax ska, liksom honung, vara en ren naturprodukt, men så är inte alltid fallet. Har man väl fått in vax med rester av kemiska varro-bekämpningsmedel (varunamn: apistan), som inte bryts ner naturligt, i sin biodling, blir man aldrig av med kemikalien. Halten bekämpningsmedel i vaxet sjunker succesivt genom utspädning, men det finns alltid en rest kvar. Bekämpningsmedlet fastnar på bina, med föjd att nyinköpt rent vax också blir förorenat. Många biodlare på Kontinenten smälter ner och rensar sitt vax själva och gjuter själva nya mellanväggar. I Sverige kan man begära särbehandling av sitt vax på renseriet. En ny biodlare ska alltså se till att han /hon från början får både bin och vax som inte har varit i kontakt med kemiska bekämpningsmedel, som inte bryts ner naturligt.
En annan biprodukt är kittvax (propolis), som bina använder för att täta springor i bikupan. Kittvaxet har antiseptiska egenskaper och används till salvor, hudvårdsprodukter och godis. Kittvax utvinns med hjälp av platsskivor med små springar, som bina tätar med kittvax. Bigiftet har förr i tiden använts som läkemedel mot vissa sjukdomar. Förutom nektar, samlar bina pollen från blommorna, vilket används för uppfödning av larverna. Pollen innehåller mycket protein. Det kan vara en god idé att tillvarata och spara pollen som drivfoder under våren för att få fart på äggläggningen. Pollenet tillvaratas med hjälp av en pollenfälla, som stryker av pollenet som vissa bin medför vid ankomsten till kupan. Pollenet samlas i "säckar" på binas ben, och syns tydligt som små klot i starka, ljusa färger (mest gult). Pollenets fär varierar mellan olika blommor.
_______
*) Efter parningen sparar drottningen sperman i en särskild blåsa, och bestämmer själv vilka ägg som ska befruktas. Trots att hon lägger ägg i en rasande fart, börjar hon med att undersöka om det är en arbetsbicell eller drönarscell. Så, egentligen är det de arbetsbin, som bygger cellerna, som avgör kön på drottningens avkomma. Om samhället har varit viselöst under en längre tid, börjar arbetsbina att lägga ägg. Men eftersom de är oparade blir det bara drönare ur deras ägg.
**) Att Annika Borg öht kunnat bli prästvigd är en skam för Svenska kyrkan. Hon verkar inte kunna skilja mellan självmordsbombare och mordoffer! Eller menar Borg att Lucia var själv var skyldig till att hon mördades? Anser hon att det även gäller andra kvinnor, som mördas enbart för att de vägrat ingå tvångsäktenskap eller eljest vägrat ha sex? Lucia lär emellertid ha sagt att hon hellre ville bli tvångsprostituerad än att bryta sitt celibatlöfte frivilligt. Är detta farlig fanatism för Borg? Det direkta motivet till mordet lär vara att vagnen fastnade (frös fast) på vägen till bordellen. Hon fick hellre dö än slippa undan, resonerade hennes fångvaktare.
Oroa dig inte. Vargarna är nog katoliker!
"Jag har fått kritik för min kritik av den huvudlösa vargslakten, och har fått påtalat för mig att jag borde tillåta kommentarer till inlägg i frågan. Det kommer jag inte att göra.
Anledningen är inte rädsla för diskussion utan att den vargdebatt som förts i samhället de senaste tio åren har varit alltigenom till jägarnas fördel. Alla röster som höjs för vård av rovdjuren har tystats med idiotiska kommentarer om vargkramare och stockholmare.
Det finns ingen som helst anledning för mig att sprida sådan klyschor på min blogg. Därför kommer kommentarsfunktionen på mina inlägg i den här frågan att förbli avstängd och kommentarer som försöker sprida vargskräck och skrock kommer att avvisas." http://katolsktro.blogspot.com/2010/01/vargen-en-del-av-sverige.html
Vargarna är nog katoliker! Med samma frenesi som den katolska textmånglerskan vanligtvis bekämpar Svenska kyrkan drar hon nu ut i korståg mot svenska jägare. Och glesbygdsbor i allmänhet.
Vi borde kasnske följa Indiens exempel? Att bengaliska tigrar dödar människor är ett rimligt pris, som "vi" måste betala för att bevara tigerstammen. Har Katolska kyrkan i Indien ens fått yttra sig i den västeuropeiska tiger-debatten? Har någon indisk katolik ens fått komma till tals på Bitte Assarmos blogg? Hur var det nu med människovärdet, som är så okränkbart så att katoliker inte ens får använda kondomer för att hindra att barn blir till?
Det är verkligen inte lätta frågor. Vi förbjuder inte bilar för att människor dödas av bilar. Det är självklart för varje kristen, som kommer till en olycksplats med en dödligt skada älg och en dödligt skadad människa, att rädda människan. Det är däremot inte alls självklart för alla s.k. djurrättsaktivister. Och utgör inte fanatiska djurrättsaktivister, och deras anlagda bränder, ett större hot mot glesbygdsborna än vargen? Men det är varg som skjuts. På individnivå råder ingen tvekan. Människovärdet väger över. Men har människan rätt att utrota hela arter för att försvara sig och sin livsstil?
Personligen är jag mot vargjakt i nuvarande skede. Jag tycker att vi borde ha minst ett par tusen vargar mellan Treriksröset och Lernacken, innan vi börjar hålla nere vargstammen. Skyddsjakt på särskilt närgångna individer kunde kanske tillåtas vid en vargpopulation på sådär 600 individer. Jag ser inget fel i att storstadsbor får vara med och bestämma rovdjurspolitiken. Men den måste bygga på glesbygdsbornas upplevelser och erfarenheter. En absolut förutsättning är att jägare och andra glesbygdsbor får komma till tals på alla bloggar där detta diskuteras. Glesbygdsborna ska förmås att ställa upp på den rovdjurspolitik, som därefter ska formuleras, genom övertalning.
Den som tycker att det är okej med övertalning i syfte att få som han vill, måste vara beredd att bli övertalad själv. Har jag fel om hur stor vargstam vi kan ha, låt höra!
Så skriv gärna kommentarer! Gärna samma kommentarer som Bitte Assarmom har censurerat på sin blogg! Visserligen kan inte jag heller ställa ut några rundhänta löften om att publidera allt som skickas in (Bloggen är modererad!). Men alla åsikter ska komma till tals, om de bara framförs på ett hyfsat sätt. Upprörda känslor ska också komma till tals, så länge de inte innehåller nedsättande personomdömen, grova svordomar och liknande.
Jag välkomnar naturligtvis också en teologisk utredning av frågan, exempelvis med utgångspunkt i bibelordet att människan ska råda över djuren. Kristna jägare, hör av er!
Jag är mycket nyfiken på Katolska kyrkans rovdjurspolitik.
Vad säger påven?
Klimathot, censur och förföljelse
DN:s ledarskribent Lars Bergström har skrivit en artikel, där han anklagar FN:s klimatpanel för fusk. Efter bara någon dag försvann artikeln från DN:s nätupplaga, vilken fått somliga bloggare att tro att någon censurerar censorerna på DN. Bergström är ju själv en av dem, som bestämmer vilka åsikter som är tillåtna i Sverige! Har han censurerat sig själv, eller har fullt slagsmål utbrutit inom tyckereliten i den liberala pressen? En som har gått på DN:s censurbluff är den katolska bloggaren Bengt Malmgren (www.katolsktfonster.se/forum). Jag har svarat:
>> Tja, jag har länge varit skeptisk mot klimatalarmismen. Som exempel har, tack vare klimatlobbyn, tyska MAN fått leverera nya stadsbussar till Örebro, vilka inte klarar en svensk vinter. Någon mer vinter skulle vi ju inte få! Tack vare klimatlobbyn finns snart inga livsmedelsreserver i världen, med följd att det blivit mycket kraftiga matprishöjningar i världens fattiga länder. Småbönder i Argentina har fösts in till storstädernas slumkvarter.
Allt för att förse den rika världens samvetsömma konsumenter med "miljövänlig" energi. Vi ser alltså en nu aggresiv "miljö"-kapitalism växa fram. Vi ser oljebolag i konsumenländerna som ombildas till "miljövänliga" enerigbolag. Men det är inte lika enkelt att pumpa upp biogas ur Mellanösterns oljekällor! För Lars Bergström i DN är lösningen mer kärnkraft. Å ena sidan drar ju kärnkraftintressena en stora växlar på den s.k. växthuseffekten, men å andra sidan är ju den växtbaserade "miljö"-energin (som slår ut livsmedelsproduktionen) en konkurrent till kärnkraften. För det tredje finns ett framtidsscenario att solfångare på en bråkdel av Saharas yta skulle göra all annan elproduktion överflödig.
Vems ärenden går egentligen Lars Bergström? Det finns en stark kärnkraftlobby inom folkpartiet. Och Bergström talar sig varm för mer kärnkraft - speciellt i de varma länderna vid ekvatorn, som bara behöver lagra solenergin från dag till natt för att ha ständig tillgång till el. Att Bergström skulle ha blivit censurerad av DN är skrattretande. Men inget säljer ju så bra som censur! Faktum är ju att min egen blogg är nära besöksrekord idag, sedan det framkommit att jag blivit censurerad av världens mest förföljda katolik, Bitte Assarmo!
Jag har alltså varit skeptisk till klimatalarmismen före alla välplacerade läckor. Och därför är jag skeptisk mot läckorna också.
Det är väl som med den bekanta bilden av förre påven, där han kysser koranen. Jag kan självfallet inte veta säkert att han inte har gjort det. Men varför finns, i så fall, ingen bild ur en annan kameravinkel? Vilken kunnig amatörfotograf som helst vet att man kan fejka en sådan bild, som den där påven kysser koranen, genom att använda stor bländaröppning och kort exponeringstid. Den "officiella katolska källan" är ju dessutom Chatholicculture org. Som har satt i system att förvränga uttalanden av ledande katoliker i syfte att påskina stöd för sina egna liberalteologiska och synkretistiska strävanden.
Det är jättekul att läsa reaktioner från katoliker av Bitte Assarmo-typen, som är beredda att försvara "sin" kyrka, oavsett vad den gör. Men för att återgå till klimathysterin, så finns det alltså anledning att vara skeptisk åt alla håll. Dom, som vill få oss att tro att vi svettas under en bestående global uppvärmning har en del kvar att bevisa. Men det har deras kritiker också! Även Bergström, om han nu verkligen står fri från kärnkraftlobbyn! <<
Se där fick jag till en känga mot den svenska bloggosfärens värsta censurivrare Bitte Assarmo. Faktum är ju att svenska katoliker ber till Allah. Övertygade, som de är, om att påven har kysst koranen. Och övertygade, som de är, om att filosofins ordlekar kan ge oss sann kunskap om Gud: "Alla som säger sig tro på en enda gud, tror på samma gud, eftersom det inte kan finnas flera enda gudar"!
Assarmo har funnit ett nytt exempel på förföljelse av katoliker i Sverige: "Det kan tyckas långsökt att jämföra utrotningen (för ingen tvivlar väl på att det är det den här jakten kommer att resultera i) av vargen med det moraliska förfallet, översexualiseringen av det offentliga rummet, de verbala attackerna mot den goda religionen och raseringen av välfärden."
De svenska vargarna är förstås katoliker. Fler exempel på förföljelse av svenska katoliker kan du finna här: http://www.tidningenbroderskap.se/index.php?page=12&ar_id=4530 Jojomänsan, folkpartisten och tillika prästen Cecilia Wikström förföljer katoliker!
Jag tar ingalunda hysterikan Cecilia Wikström i försvar. Men hennes förföljelse av katoliker är väl inte värre än exempelvis katoliken Maciej Zarembas förföljelse av förtrondevalda i Svenska kyrkan? I sina av katoliker flitigt citerade DN-artiklar från 1999 beskriver ju den före detta trotskisten och nuvarande katoliken Maciej Zaremba de förtroendevalda i Svk som en skock förvirrade hönshjärnor - inte olik trotskisternas beskrivning av socialdemokratin.
Jag anklagar Assarmo för att odla utanförskapet för Sveriges katoliker med sina halvt paranoida förföljelseidéer. Att svenska medier knappast nämner förföljeserna mot kristna i muslimska länder är bedrövligt. Men med de dimensioner, som bl.a. Assarmo har givit ordet "förföljelse" är det förståeligt. Jag ska här ge ett ytterligare exempel på hur katoliker förföljs i Sverige:
"Preventivmedel är framför allt ett verktyg att ge kvinnor makt. De är också ett skydd mot manligt, ofta sexuellt, våld, i alla fall dess konsekvenser. Kvinnor i fattiga länder, som får makt över sina kroppar och därmed sitt liv, skulle kunna göra så mycket mer för att skapa en bättre värld för sig och sina barn. Preventivmedel leder alltså till minskat våld. Den dagen Benedictus bejakar livet genom att säga ja till preventivmedel, har han chansen att kvalificera sig som en möjlig religiös ledare även för kvinnor." (Ledare i liberala Nerikes Allehanda 27 dec.)
Så mitt råd till Bitte Assarmo är alltså: Ha alltid en kondom i handväskan så slipper du förföljelse och annat våld!
Horisontell snö kommer från himlen.
Maskin för horisontell slungning av natursnö. Biskop Eva Brunne har skrivit en intetsägande nyårshälsning. Den kunde lika gärna ha skrivits av Ford, som ska sälja Volva till kinesiska Geely.
Eller av Trollhättans kommun, som fortfarande hoppas på en försälning av Saab. Eller av den socialdemokratiska ordföranden i kyrkomötet, som inte har förbjudit katolska invandrare att bli medlemmar i Svenska kyrkan. Företrädare för den katolska sekten i Sverige protesterar naturligtvis mot de öppna kyrkdörrarna. Se föregående inlägg på dennna blogg!
Och den ständigt motsträviga prästen Dag Sandahl avslöjar på din mycket läsvärda blogg (www.ostran.se/bloggar/dagblogg) att det har fallit horisontell snö på Öland. Det är ett annat ord för natursnö. Snö från himlen. Det finns konstsnö också. Jag har kommenterat:
Hon skrev ingenting om klimathotet. Skulle gärna vilja veta vilken gud som fixade att vi fick en riktig vinter med snö under både jul och nyår. Men det ingår väl i mångfalden, som biskopopen prisade? Chansen till bönhörelse ökar väl om man ber till flera gudar, än en enda? Ungefär så måste Wejryd ha resonerat när han bjöd in företrädare för olika religioner till klimatfixarmötet i Uppsala.
Eller var det Renfeldts kraftfulla agerande under klimatmötet i Köpenhamn? De första kristna hade nog fel, när de vägrade dyrka kejsaren som en gud. Nu får vi prisa den helige Fredrik salig. Vad menas förresten med vertikal snö? Pistmaskinen! Men finns det egentligen några pister på Öland?. Jag trodde att ön var ganska så platt.
Årets vårblot i Köpingsvik blir väl en tack- och segerfest, efter vargavintern, för de asatroende!
Och det blir väl pjäxdans i Vahall. I den vertikala snön!
Efter den första radioandakten (1947) från en pingstkyrka tvingades Radiotjänst be lyssnarna om ursäkt för ett oplanerat intermezzo. En gumma hade ryckt åt sig mikrofonen och tackad Gud för bönhörelse. Hon hade blivit botad från någon sjukdom. Bön till icke-existerande andeväsen var okej. Men bönhörelse var för mycket för Radiotjänsts religiösa neutralitet.
Wejryd och Brunne lär alltså få det svettigt i vinterkylan, Politiskt korrekta, som de är, kan de ju inte förklara avkylningen av (åtminstone av vår del av) planeten med bönhörelse. Och skulle de mot förmodan göra det, återstår ju frågan vilken gud som fixade den horisontella snön. Det är faran med mångfalden. Man vet inte vilken gud som ska ha äran.
Jag har väl inte blandat ihop begreppen "horisontell" och "vertikal"? Men det är faktiskt bara i sådana däringa glasbubblor, som de säljer på Stormarknaderna, som snön faller lodrätt. Natursnön är det lite si och så med.
Fler bifrågor
Bikupan på bilden ser ut som de flesta människor föreställer sig en bikupa. Den ser ut som en trågkupa, men är uppenbarligen ett ytterhus till uppstaplingskupa. Två eller tre lådor i höjd får plats inne i kupan. Har man fler lådor måste taket vara avtaget - och det regnar in i mellanrummet mellan ytterhuset och lådorna, där man under vintern har gamla täcken eller annan isolering. Det är ganska opraktiskt att göra ingrepp i yngelrummet. Men om man inte har några ekonomiska biavsikter, utan bara tycker att det är trevligt med något som surrar i trädgården - så visst är denna modell en prydnad för varje trädgård! Och man kan ha en bikupa (eller flera) i varje trädgård, där det är minst 10 m till tomtgränsen bakåt och åt sidorna och minst 20 m i utflygningsriktningen, förutsatt att kupan står på samma nivå (eller högre) som omgivande mark.
Nu är det kallt. Hur klarar våra bisamhällen kylan? Alldeles utmärkt! Drottningen har slutat lägga ägg och alla yngel är kläckta. Det finns bara vuxna bin i kupan, och de har samlats till ett klot i mitten av kupan för att hålla värmen gemensamt. Vinterförråden av honung, bifoder eller sockerlösning är fortfarande välfyllda. Varmblodiga djur klarar kylan genom att öka förbränningen, och förbrukar alltså mer foder när det är kallt. Bin är kallblodiga djur, som anpassar i stället kroppstemperaturen efter omgivningen. Insekter kan bli stela av köld, men överlever så länge det inte är minusgrader. För då fryser vattnet i deras kroppar till is, och de sprängs ihjäl.
Bina i vinterklotet byter oupphörligt plats med varandra, från centrum till periferin och från periferin till centrum, så att temperaturen inte sjunker under noll i någon del av vinterklotet. I människosamhället finns däremot uteliggare, som aldrig får komma in i värmen.
Biodlaren behöver inte göra någonting, om han inte gör vaxljus till julen, utan kan använda tiden till att planera inför den kommande säsongen. Detta är alltså rätt tid att planera även för den som tänker börja med bin. Att skriva önskelista, om man vill ha en bikupa i julklapp. Jag har räknat på de katalogpriser* om finns. En komplett kupa kostar från 2.000 kr och uppåt. Det finns nybörjarpaket med kupa och annat som man behöver från knappt 2.000 kr och uppåt. Dessa nybörjarpaket rekommenderas dock inte, då man binder upp sig för ett system som kan bli dyrt i längden. Be i stället om nybörjar-rabatt på en kupmateriel, som du väljer själv.
I nybörjarpaketen finns två kompletta lådor, varav den ena är avsedd som yngelrum och den andra som skattlåda. Innan du anskaffar något, bör du bestämma om du ska övervintra bina (vilket kallas "invintra" på biodlarspråk) på en eller två (eller rentav tre) lådor som yngelrum. Lågnormalramen är 222 mm höger medan langstrothramen är 232 mm hög (sam längre än LN-ramen). Denna enda centimeter i höjd gör stor skillnad i vinterklotets förmåga att hålla värmen under riktigt kalla vinterdagar. Om man har LN-ramar bör man invintra på två lådor, medan det räcker med en låda om man har langstrothramar. Langstroth-ramen finns emllertid i 1 /1, 3 /4 och 1 /2 höjd**, avsedda för invindring på en respektive två eller tre lådor.
Det är en avgjord fördel med ett enhetligt rammått, eftersom alla ramar då kan användas i alla lådor. Men ännu viktigare är att alla lådor har samma längd och bredd, så att de kan ställas på varandra. Annars måste man använda en adapter, som består av en kraftig plywoodskiva med den stårre lådans yttermått, i vilken är sågat ett hål, som mostavarar den mindre lådans innermått. Det torde då inte dröja innan man har den mindre lådan underst, och hela stapeln rasar. Efter några sådana missöden tröttnar man kanske. Inte minst på alla bistick, som man får när man ska schasa in bina i kupan igen.
Till varje normalstort samhälle bör man ha minst två skattlådor. Samt minst en, men helst två, extra skattlådor som är gemensamma för flera samhällen. De flesta slungare, som inte är alltför dyra, rymmer fyra ramar. Med tio ramar per låda blir det alltså fem slungningar med två lådor, vilket är ett lagom långt arbetspass i slungrummet. Man ska eftersträva att bara köra välfyllda ramar, eller i varje fall lika mycket fyllda ramar i slungaren, för annars börjar slungaren vibrera och bullra så att det blir rent obehagligt. Man bör alltså undvika att ta av skattlådorna innan de verkligen är fyllda.
Om man har invintrat på en låda, så fördubblas inom några minuter den volym, som bina ska värma upp, när man ställer på den första skattlådan. Temperaturen sjunker drastiskt och aktiviteten i kupan sjunker. Samhället överlever visseligen om det inte blir frostnätter, men bistyrkan ökar inte lika mycket och honungsskörden blir mindre. Volymen minskas genom att ersätta förslagsvis fyra vanliga ramar med packramar. En packram har samma mått som en vanlig ram plus mellanrummet mellan två vanliga ramar. Man fyller packramen med frigolit i stället för vax, och sätter masonit på sidorna. Förutom att lådans volym minskar med 40 %, blir lådan rejält isolerad på båda sidorna.
Under senvåren, när den första skattlådan - med packramar - sätts på, går äggläggningen på högvarv, så att utrymmet i yngelrummet inte räcker till. Man flyttar då fyra täckta yngelramar till skattlådan - ovanför spärrgallret (som hindrar drottningen att gå upp och lägga ägg i skattlådan), med en tom honungsram på vardera sidan. Man måste eventuellt göra en ytterligare yngeluppflyttning. När bistyrkan ökar tar man bort packramarna. När full bistyrka har uppnåtts i den övre lådan, vilket man enkelt kan konstatera utan att öppna kupan, om kupan är täckt med en plexiglasskiva***, är det dags att sätta på nästa skattlåda.
Vad händer om man inte flyttar upp ynglen (eller gör avläggare)? Man får tidigare och eventuellt fler natursvärmar. Människor behöver bin, men bin behöver inte människor! Dock: Om det finns sjukdomar i bisamhället, och samhället svärmar så sprids sjudomarna, och det kan ägaren ställas till svars för. Av samma orsak krävs friskintyg och tillstånd för att flytta bisamhällen - och t.o.m. tomma begagnade bikupor och biredskap - längre än korta sträckor. Här utfärdar jag en kraftfull varning. Gör inget oplanerat!
När det är full bistyrka även i den övre lådan kan man tro att båda lådorna är fyllda med honung. Men troligen är bara den undre lådan full, och den övre lådan just påbörjad eller halvfull. Man tar bort den fyllda lådan, som ersätts med den nämnda extralådan. Om man har gott om lådor, kan man i stället sätta på fler lådor. Man kan ibland se uppstaplingskupor av nästa ett par meters höjd. Det ligger mycket prestige i detta. Men storbioldare med flera tiotals bikupor spridda över hela socknen har faktiskt dåligt med tid för slungning under högsommaren.
Jag hoppas att du nu har fått tillräckligt underlag för att bestämma vilket system du ska använda. Rammått, invindring på en, två eller tre lådor. Det är en djungel med olika rammått, och många har försökt konstruera ett system som passar alla. Men det handlar om relativt tunga lyft, och biodlare har olika längd och kroppsbyggnad. Man måste arbeta med långsamma mjuka rörelser, utan häftiga ryck och stötar. Alla rådgivare som säger att man inte ska använda skyddsläder blir utskällda som ansvarslösa. Och visst ska varje biodlare äga minst en omgång skyddskläder. Men lär man sig inte att arbeta utan skyddskläder har man antingen valt fel system, eller så har man fel personlighet för att vara biodlare.
Man kan emellertid råka ut för situationer, då bina är våldsamt uppretade och skyddskläder är nödvändiga. När jag köpte mina två första samhällen, sålde den gamla biodlaren sina båda återstående samhällen till en annan person. Vi körde hem samhällena på hans släpvagn. Som han parkerade hemma hos sig över natten, så att bina hann lugna ner sig innan han lastade av. Själv fick jag lasta av mina samhällen, medan han satt kvar i bilen med alla fönster stängda. Det gick inte lång tid innan det kändes som om jag hade fler bin innanför än utanför skyddskläderna. Men naturligtvis hade jag fått flera tusen fler bistick utan skyddskläderna.
I ett bisamhälle finns under högsommaren mellan 70.000 och 120.000 vuxna bin.
Det finns alltså inget system som passar alla. Storbiodlare tenderar dock att alltmer gå över till 1 /2 eller 3 / 4 langstroth, med invintring på tre respektive två lådor. Om jag ändå ska försöka ge råd, så är det (förutsatt att du inte har problem med ryggen):
Om du är över 2.00 m lång kan du välja 1 / 1 dadant.
Om du är 1,90 - 2,00 m lång kan du välja 1 /1 12 ramar langstroth
Óm du är 1,80 - 1,90 m lång kan du välja 1 /1 10 ramar langstroth
Om du är 1,70 - 1,80 m lång kan du välja 3 /4 10 ramar langstroth
Om du är under 1,70 m lång kan du välja 1/2 10 ramar langstroth eller lågnormal.
Styrka kan väl i viss mån kompensera längd, men en längre person har längre armar, och kan lättare hantera stora lådor utan att spänna musklerna. En fråga om ergonomi! Vikten på honungen i en LN-ram är c:a 1,8 kg och en 1/1 langstroth-ram c:a 2,6 kg. Honung är tyngre än vatten.
Om du har allvarliga ryggproblem kan du välja 1 /2 8 ramar svea. Men får då mycket högs staplar om du inte skattar ofta. 1 /1 svea lämpar sig bäst för trågkupor, som utvidgas på längden i stället för höjden. Svea, som nu framstår som ett ganska opraktiskt rammått, var tänkt som ett optimalt rum för vinterklotet. 1 /1 svealådan med sin kubiska form är något större än ett normalstort vinterklots diameter - för bästa hushållning med värmen. Man har numera upptäckt att bin tål kyla bättre än man trodde, när svea-måttet lancerades.
________
*) De ledande leverenantörerna av biredskap är Biredskapsfabriken i Töreboda nordost om Skövde, Oscar Gustafsson i Torpa (OGT) utanför Varberg, samt Joel Svenssons vaxfabrik utanför Ängelholm i Skåne. I stort sett i alla landskap finns lokala återförsäljare av produkter från alla tre leverantörerna, ibland kombinerat med produkter av egen tillverkning. Se annonser i Bitidningen!
**) En halvram rymmer mindre än hälften så mycket yngel eller honung som en helram, eftersom en del (c:a 3 cm) av höjden går åt till ramvirket och bigång över ramen. Således rymmer två 3 /4-lådor mindre (motsv 1,5 cm i höjd) än 50 % mer yngel respektive honung än en 1 /1-låda. Om man invintrar på två lådor kommer vinterklotet att samlas i den övre lådan, där det är varmare. Om man utfordrar med en foderlåda, som får sitta på hela vintern, är det viktigt att det inte blir för kallt där vinterklotet vistas. Höjden på en 1 /2 langstrothlådor lär överensstämma med lådvirke (plankor), som man koper på brädgården, om man tillverkar lådorna själv. Det kan löna sig. En hafsigt hopspikad låda förbättras av bina själva, som tätar alla springar med propolis (bikitt).
***) Plexiglas av tillräcklig tjocklek är inte billigt. Men tro bara inte att det går lika bra med en tunn plastskiva. Det räcker att en vindpust får fäste i ett hörn av pastskivan för att den ska flyga iväg som en drake. Men ett ryck förstås, så att alla bin flyger upp och är riktigt förargade och sticklystna. Om man inte vill kosta på sig plexiglas, fär man nöja sig med en ogenomskinlig plywoodskivor eller täckbredor. Det är faktiskt mindre risk för bistick, om man försiktigt öppnar kupan än att ha en plastskiva som okontrollerat flyger iväg.
Uppstaplingskupor, som är lämpliga för stordrift. De understa lådorna,yngelrummet, är troligen isolerade plastlådor. Men det går lika bra att använda trälådor genomgående. Inuti plåthuvarna finns isolering av frigolit. Och detta är faktiskt den enda isolering som behövs, även om man har helt oisolerade trälådor. Om man låter foderlådan sitta på hela vintern, är det viktigt att huvarna täcker yngelrummet helt.
Bisamhället under vintern
Mina inlägg om biodling har mötts av stort intresse. Upprinnelsen var debatten om den "omöjliga" junfrufödseln, som faktiskt är en realitet inom bivärlden. På denna blogg kan man bara välja en kategori för sina inlägg, och alltså inte flera "etiketter". Men bi-inläggen handlar ju inte bara om praktiska råd till blivande biodlare, utan även om både tro och teologi, sexualitet och fortplantning. All kristna borde ha minst ett bisamhälle någon gång i livet, eftersom det är så lärorikt. Om man har bin enbart i studiesyfte, och kanske för att få lite honung till husbehov, räcker det med ett samhälle och då är det kanske inte så noga med system. Den blivande biodlaren bör dock ta ställning till vilket utfodringssystem han ska använda, innan han skaffar sitt första bisamhälle.
Bin svärmar, och ett samhälle blir flera, vanligen tre vid natursvärmning. Om man inte vill det, kan man slå ihop samhällen till hösten, när bistyrkan (= antalet bin per samhälle) minskar. Sammanslagningen går till så att man ställer det ena samhällets yngelrum ovanpå det andra samhällets yngelrum, med ett föreningsgaller eller tidningspapper (som man stuckit små hål i) mellan. Detta för att bina i de olika samhällena ska få samma lukt innan de förenas, för annars utbryter krig. Man kan dock inte ha mer än en drottning per samhälle. Om man inte har tagit bort den ena drottningen före sammanslagningen är det risk att bina själva dödar båda. Det rekommendras därför att ha minst två samhällen över vintern.
Det är vanligt med två natursvärmar varje säsong. Ett samhälle blir tre samhällen, av tillräcklig styrka för övervintring. Om man inte vill ha natursvärmar, kan man sätta en drottningfälla på flustret. Det är ett galler, med tillräckligt stora maskor för att släppa ingenom arbetsbin, men inte drottningen. Svärmen återvänder till kupan, när de svärmande bina upptäcker att de inte har drottningen med sig.
Att en svärmning är på gång, märks några timmar i förväg på att aktiviteten och ljudnivån ökar märkbart. Genom att utvidga yngelrummet med en extra låda under spärrgallret (som hindrar drottningen att gå upp och lägga ägg i skattlådorna) kan man fördröja svärmningen. Enda sättet att helt förhindra natursvärmning är att göra konstsvärmar (avläggare). Man flyttar över några yngelramar med påsittande bin till en ny kupa och ser till att drottningen följer med, sedan man kontrollerat att det finns kläckningsfärdiga drottningceller i den gamla kupan.
Man kan göra betydligt fler konstsvärmar än natursvärmar, men alla nya samhällen blir då inte tillräckligt starka för övervintring i egen kupa. Man kan emellertid inhysa flera samhällen i samma låda genom att sätta in heltäckande mellanväggar, så att två eller tre samhällen gemensamt håller värmen. Man behöver då en bottenlåda med separata fluster för varje samhälle. Dessa samhällen blir tämligen svaga under följande säsong, men har dock hunnit bli tillräckligt starka för att övervintras separat under sin andra vinter. Man får inte mer honung med flera svaga samhällen, jämfört med ett mindra antal starka samhällen. Men flera avläggare kan vara ett sätt att långsiktigt utöka verksamheten.
Det finns huvudsakligen tre metoder för vinterutfodring av bina. Man kan köpa särskilt bidoder, eller själv göra bifoder genom att lösa upp vanligt strösocken i vatten. Det enklaste sättet är förstås att låta bina proviantera själva, genom att låta dem behålla de honung som de samlar under senare delen av säsongen, som infaller redan efter midsommar. För säkerhets skull bör man då spara en del honungsramar från försommaren, ifall eftersäsongen skulle bli dålig.
Syftet med utfodringen med bifor eller egenproducerad sockerlösning är alltså att man då kan skatta även eftersäsonghonungen. Detta lönar sig en kommersiell biodling, eftersom honungen är dyrare än bifor och sockerlösning. Men honungen kommer ju också från olika blommor, och detta påverkar smak och konsistens hos honungen. Ljunghonung, som är en eftersäsonghonung. är särskilt uppskattad av konsumenterna, men är tyvärr extremt svår att få ur vaxkakorna.
Det finns två sätt att utfodra med bifor och sockerlösning. Det ena är foderbräda och foderballong, som är en plastskål med en trång hals, med en ventil som öppnas när ballongen ställs upp och ner, med halsen mot en foderkopp, som placeras i foderbrädan. Nackdelen är att foderballongen måste fyllas på fyra - fem gånger. Och varje gång ballongen tas bort, flyger arga bin upp genom hålet i foderbrädan, och är då mycker benägna att sticka. Det andra sättet är att använda en foderlåda, som kan fyllas på på plats och sitta på hela vintern.
Men i så fall måste man ha bra isolering av kupan, så att inte all värmen i yngelrummet försvinner upp i foderlådan. I foderlådan finns en skorstensliknande konstruktion, som når över foderytan, så att bina kan gå upp och hämta fodret. Det är numera inte ovanligt med extremt varma vinterdagar, och då kan bina få för sig att det har blivit vår. De förbrukar då mycket foder, men kan inte proviantera själva ute i det fria. Om inte foderförråden är maximalt fyllda under hösten, kan det behövas extra utfodring under eventuella varma vinterdagar. Om möjligt, bör man minska isoleringen under sådana dagar för att dämpa aktiviteten i kupan. Annars kan samhället dö, om det kommer en ny köldknäpp.
Drottningen minskar äggläggningen under eftersäsongen och upphör helt med äggläggningen under hösten. Sedan de sista ynglen har kläckts och blivit vuxna bin, ska det inte finnas några ägg eller yngel i kupan förrän våren verkligen har kommit. Under de kalla vinterdagarna samlas bina i ett klot (som kallas vinterklotet) i mitten av kupan, för att värma varandra. Aktiviteten är då mycket låg, och består i att bina i vinerklotet oupphörligen byter plats. Solidariskt turas de om att vistas i mitten av klotet, där det är varmast och i periferin av klotet, där det är kallast. Ett fascinerande samspel mellan samhällets individer för hela samhällets överlevnad!
Din egen bikupa
Uppstaplingskupor i skala 1:45 för modelljärnvägen. Finns även i skala 1:87. Från firma SV&LV (www.svlv.se). Men var får man tag i skalenliga bin? Biodling är en kristen specialitet. Lorenzo Langstroth, som givit namn åt rammåttet langstroth, var präst och en av dem som under 1800-talet utvecklade den moderna ramkupan - som gjorde det möjligt att "skatta" honungen utan att döda samtliga invånare i kupan. Det blev därmed också möjligt att studera livet i bikupan. Det är därför knappast troligt att man redan på Jesu tid kände till att jungfrufödslar faktikt förekommer i naturen. Det finns två slag av ramkupor. Uppstaplingskupor (som visas på bilden) och trågkupor. En trågkupa kan beskrivas som en uppstaplingskupa, som har lagts ner. De byggs ut på längden, i ett ytterhus, i stället för på höjden.
En ramkupa är en kupa, där bina bygger sina vaxkakor i ramar, som kan lyftas ut ur kupan och såleds skattas på honung. Vildbin bygger sina bostäder i ihåliga trädstammar och liknande, och fäster då vaxkakorna dirket i taket på hålan. I den tropiska miljön i skogar på de indonesiska öarna, där det aldrig blir kallare utomhus än inne i en bikupa finns vilda biraser, som bygger sina vaxkakor under trädgrenar i det fria.
Nu är rätta tiden att planera, och önska en bikupa i julklapp. Bilden visar ett par uppstaplingskupor i skala 1:45 för modelljärnvägen. En lämlig julklapp för modellrallare som kör i skala 1:45 eller 1:87. Naturligtvis är en kupa i fullskala en lämplig julklapp till den blivande biodlaren. Önska kan man ju alltid göra.
Anledningen till att jag valt denna bild som illustation till detta inlägg är att man tydligt ser spärrgallret mellan andra och tredje lådan på kupan till höger. De båda kuporna kan vara samma kupa, på vintern (till vänster) och på sommaren (till höger). Spärrgallret hindrar drottningen att gå upp och lägga ägg i skattlådorna ovanför gallret. Vad som däremot är fel på modellen är att bottenlåda saknas, utan landningsbrädan och flustret är placerade direkt på den understa yngellådan. Bottenlådan kan liknas vid entréplanet på ett hyreshus, där bottenvåningen är åtminstone en halvtrappa upp. Bottenlådan är en låda utan ramar och med lägre väggar än yngel- och skattlådor.
Bin köper du av en etablerad biodlare till våren. Vad man kan få på köpet är, förutom bin, är en låda med ramar och utbyggda vaxkakor. Om säljaren inte har samma rammått, som du tänker använda, kan du be säljaren att göra avläggaren i en av dina egna lådor. Direkt efter hemkomsten måste du kontrollera att drottningen har överlevt transporten. Om det dessutom saknas drottningceller, som kommer att kläckas inom några få dagar, måste du omgående skaffa en ny drottning. För att du inte ska få äggläggande arbetsbin. Ett samhälle med äggläggande arbetsbin är dödsdömt. Men visst är det intressant med jungfrufödslar i insektsvärlden (se tidigare inlägg)!
De flesta, som börjar med bin, tänker nog att det första och mest avgörande beslutet är att välja biras. Men då har de fel. Man kan byta ras genom att köpa nya drottningar av den önskade rasen. Om det finns andra biodlare inom parningsflygavstånd, är det klokt att välja samma ras som de. Det viktigaste beslutet, när man börjar med bin, är valet av rammått. För även om man kan få begagnad materiel med "fel" rammått billigt, så kan det handla om åtskilliga hundralappar, med följd att man kanske måste dras med olika rammått under flera år. Dessutom ska man vara försiktig med begagnad materiel. Du kan få smitta, som saknas i dina egna trakter, på köpet!
Läsaren har nog redan gissat att jag tänker propagera för langstroth-ramar. Om nu Lorenzo Langstroth själv är upphovsman till langstroth-ramen, så hade han tänkt på allt. Det hade han nog gjort. Många har försökt komma på något bättre, och det kanske passar dem själva. Och om du har tänkt tillverka all kupmaterielen själv, kan du ju försöka. Satsa i så fall på en kvadratisk låda, som fylld med honung, är optimal för dig. Gratulerar, du har uppfunnit ett nytt system, så att du sälja kupmateriel av egen tillverkning! Rationell biodling handlar om att elimenera onödiga arbetsmoment utan att förstöra ryggen - eller krossa bin som - med alltför tunga lyft.
Enligt min mening är 3/4 lanstroth optimalt för en yngre eller medelålders person, som är 170 - 180 cm lång, och inte har något fel på ryggen. Om man är över 180 cm lång, kan man välja 1/1 langstroth. Är man över 200 cm lång kan man kanske välja det största rammåttet: dadant! 1/1, 3/4 eller 1/2 avser ramens höjd. Längden är densamma. Man kan alltså utan problem ställa lådor med olika ramhöjder på varandra. Men det är en olägenhet, om man inte kan använda alla ramar i alla lådor. Langstroth och Dadant har samma längd, men olika höjd på ramarna, vartill en dadantlåda rymmer 12 ramar mot 10 ramar för lanstrothlådan.
Om man har riktigt dålig rygg, kan 1/2 svea vara det enda valet. För att inte få alltför höga staplar, måste man skatta ofta, alternativt välja trågkupa. Det finns flera andra rammått. Lågnormal är vanlig i Sverige, och var väl den första som började ersätta svea, när man mer allmänt började gå över från trågkupa till uppstaplingskupa. Den som är under 170 cm lång kan välja 1/2 langstroth eller lågnormal, som är kortare än langstroth.
Vad som är ergonomiskt optimalt rammått, handlar inte bara om lådans vikt, när den är fylld med honung, utan även hur långt ut från kroppen och hur brett mellan händerna, som man måste hålla lådorna. Eftersom lådorna staplas på varandra, och bin gärna sätter sig på lådväggarnas ovansida, måste man vara mycket försíktig när man ställer på lådorna, så att man inte krossar något bi. De andra bina märker det, och kan gå till anfall. Man måste kunna arbeta med både långsamma och mjuka rörelser. Ett bi kan göra 240 vingslag i sekunden, och ett annat bi kan se varje vingslag (människan kan se högst 24 vingslag i sekunden). I stället har bin svårt att uppfatta långsamma rörelser. Trots att det finns 70.000 - 100.000 bin i en kupa, kan en erfaren biodlare arbeta så långsamt att inte ett enda bi anar att han finns där.
Faktum är att rätt arbetssätt ger bättre skydd mot bistick än skyddskläder. Största nyttan med skyddskläder är att de reducerar antalet bin som kommer åt att sticka, om olyckan är framme. Bistick förebyggs med en birepellent, vanligen rök från en rökpust.
Som nämnts i tidigare inlägg är en slungare inte helt nödändig, om man har bin enbart i studiesyfte. En slungar är ett slags centrifug, som slungar ut honungen ur den avtäcka vaxkakorna. Ramarna med honung ställs på högkant i slungaren. Breda ramar kräver höga slungare. Höga ramar kräver breda slungare (d.v.s. slungare med stor diameter). Det finns handdrivan bordsslungare för de mindre rammåtten (lågnormal) för c:a 1.500 kr. En bra motordriven slungare för langstroth kostar minst 5.000 kr. En motgorslungare bullrar och vibrerar kraftigt, och är det olika rammått, med olika mängd honung, i slungaren, får man dansa tango med slungaren, så att den inte vandrar iväg.
Allt detta ska du tänka på, när du väljer system (rammått), även om du inte börjar med att köpa slungare. Om du har en stort lantställe finns inget annat hinder än ditt eget intresse - eller snarare brist på intresse - som hindrar att din biodling med tiden blir en mycket stor bisyssla, med flera tiotal samhällen och egen drottningodling. Och kanske eget vaxrenseri och egen tillverkning av kupmatieriel. Överblivet bivax kan användas till ljustillverkning. Och här tycker jag verkligen att kristna biodlare ska ta krafttag för traditionella vaxljus i våra kyrkor. Och som dop- och konfirmationspresenter.
I Sverige finns relativt få storbiodlare och ännu färre yrkesbiodlare med biodlingen som huvudsaklig näringsgren. Den hobbymässiga biodlingen med ett fåtal bisamhällen dominerar stort. Hur din egen biodling kommer att utvecklas har du inte en aning om, när du skaffar ditt första bisamhälle. Som alltså kan bli ditt enda. Trots utmärkta förutsättningar för biodling i de flesta svenska landskap, räcker den inhemska honungsproduktionen inte till för den inhemska konsumtionen. Dessutom är det stor åldersavgång bland biodlare.
En sak som du också måste besluta innan du börjar, är vilket system för varroa-bekämpning som du ska använda. Varroan, är en parasit som upptäcktes på ön Java i Indonesien är 1904, och som efter andra världskriget har gjort sitt segertåg över världen. Om man väl har börjat använda syntetiska kemikalker (produktnamn: apistan) blir man aldrig av med kemikalien. Genom att producera "kemikaliefritt" vax, får man en utspädning av kemikalien, men blir inte av med den helt. Därför måste du starta din biodling med garanterat apistanfria vaxkakor.
Varroan är en parasit, som har gäckat alla förutsägelser och motstått alla utrotningsförsök. Enligt min mening har varroan inte alls uppfört sig som man kan förvänta sig enligt Darwins utvecklingslära. Sannolikt hade biodlingen haft mindre problem med varroan utan utvecklingsläran. Enligt min mening har de bekämpningsmetoder, som har utvecklats i Darwins anda, givit rena varroa-aveln som oavsiktligt resultat. Förutom att vi fått "apistan-resistenta" varroa-stammar, har försöken att genom avel producera "varroa-resistenta" bin resulterat i ännu mer aggresiva varroa-stammar.
Sommarhalvåret, från april /maj till september /oktober är bisamhällets aktiva tid. Men januari - mars är bråda tider för biodlaren, som måste bli färdig med alla förberedelser innan säsongen börjar. Under högsommaren och semestern är det bättre att åka och bada än att snickra på halvfärdig kupmateriel, eller hur? Under senhösten sysslar biodlaren med slutslungning och kanske ljustillverkning till julmarknaden. Använd alltså tiden fram till nyår till planering!
Fluster med långsmalt flyghål, tak och väggar samt landningsbräda, som kan fällas upp så att inga ben kommer ut eller in. Bottenlådan, målad i vitt, som flyghålet leder in till, är faktiskt det enda nödvändiga kuptillbehöret av det som syns på bilden.Blommor och bin.
Detta leder till svåra slitningar i invandrarfamiljer med föjd att invandrarungdomar förbjuds av sina föräldrar att umgås med sina svenska skolkamrater på fritid. Detta i sin tur leder till att de svenska ungdomarna känner sig utsatta för en omvänd rasism, med ibland svåra etniska konflikter som följd. Detta avfärdas av sexapologeterna som "SD-propaganda". Följden av denna strutsmentalitet blir att SD kan värva anhängare bland svenska ungdomar i främst de invandrartäta förorterna. SD har emellertid ingen lösning på problemet, utan förvärrar tvärtom de etniska konflikterna, så att vi närmar oss en jugoslavisk situation.
Och man kan inte komma ifrån att många invandrare faktiskt känner ett djupt förakt för det som nu påstås vara "svensk kultur". Samt att våra muslimer blir alltmer övertygade om att kristendomen är en dekadent relgion. Och att islam är räddningen för Europa från den moraliska kollapsen. För de kristna invandrarna har Svenska kyrkan blivit den stora skökan i Uppenbarelseboken.
Det är emellertid inte 1900-talets sexuella frigörelse som det nu handlar om. Utan snarare handlar det om den frigjorda sexmoralens totala kollaps. En person som - liksom jag själv - är i åldern 60+, har upplevt hela den sexuella revolutionen. Vi är alltså inte "oskulder", generationen före oss var. Det är därför mycket alarmerande att en genomsnittlig persone i övre tonåren idag under sina korta liv har haft lika många sexpartners som en genomsnittlig 60-åring under hela sitt liv. Detta betyder exempelvis att om jag själv hade varit 19 år idag, så skulle jag hinna ha sex med minst 500 olika kvinnor innan jag blir så gammal som jag faktiskt är.
För åtskilliga unga kvinnor idag är skillnaden mellan deras faktiska livsstil och prostitution en fråga om att ta betalt eller inte.
Nu kan man förstås säga att samhället har överlevt den sexuella revolution, som har varit, och säkert kommer att överleva den nya sexuella revolution som just har inletts. Men för det första är detta en ren spekulation. Och för det andra har den sexuella revolution som har varit fört med sig många problem, inte minst för de enskilda. Sverige har idag världsrekord i andel ensamhushåll. Och för det tredje räknar man inte invandrarna som en del av samhället, när man säger att samhället inte kan skadas.
Både ghettobildningen och utanförskapet hos invandrarna - och rasismen hos de infödda - växer. Sverige blir ett land, där man inte umgås över de etniska gränserna.
Ärkebiskop Anders Wejryd bär ett stort ansvar för att ha splittrat kristenheten och för att ha skapat en grogrund för etniska konflikter med religiösa förtecken även i Sverige.
Och samma sak kan sägas om våra FISK-prästinnor, som inte ens tål att höra vad det handlar om: Knulla folk i röven eller knulla folk i fittan. Slicka fitta eller suga kuk, eller slicka folk i analen. Det sistnämnda är ju vad socialminister Göran Hägglund, kd, och hans regeringskollegor och landstingen, med sina samtyckande kd-mumier, uppmanar 13-åringar att göra. Detta på den officilla ungdomssajten www.umo.se/sex. Inte undra på att invandrarungdomar klagar hos ungdomsmottagningen: "Först fick jag en dator i julklapp av pappa, och nu har han tagit den ifrån mig, och dessutom måste jag gå direkt hem från skolan och får inte träffa mina kompisar."
Sverige har fått en helt ny grupp grova sexförbrytare: De under 15 år, som använder våld för att tilltvinga sig sex. Unga pojkar, som med andra ideal inte skulle begå några brott, eller typiska ungdomsbrott som snatterier eller köra trimmade mopeder. Det är deras svar på en aggresiv sexpropaganda, som gömmer sig bakom "bara om du själv vill." Men om killen vill, men inte tjejen?
Och hyckeriet fullbordas, när de inte får får köpa sex av någon som vill (om de har pengar). Nu får jag alla feministerna på mig. Men sexköpsförbudet har ju skapat en marknad för tvångsprositution. Kunderna vill ju inte köpa sex av någon, som de kan bli anmälda av. Och risken att bli anmäld är mindre om horan är en sexslav, som inte ens kan svenska, än om hon är någon som gör det frivilligt och kanske ångrar sig.
Kristenheten måste våga diskutera ämnet, utan skygglappar. Man måste inse att den kristna livsstilen är passé för de sekulariserade. Nu är det kompisknull som gäller. Men hur långt ner i åldrarna? Låt det vara för vuxna som tar ansvar för vad de gör! Och varför kan man inte, likaväl, välja den kristna livsstilen? Varför ska inte kyrkan få propagera för den kristna livsstilen, utan ska tvingas ställa upp på landstingens moralkollaps, som gör småpojkar till våldtäktsmän?
En mer ansvarskännande vuxenvärld måste ta kommandot över normbildningen för de unga. Detta får inte vara en lekstuga och födkrolk för RFSU-karriärister och andra sexliberaler. Jag har tidigare skrivit att familjebildningen skjuts för långt upp i åldrarna. Å andra sidan skjuts sexdebuten för långt ner i åldrarna. Däremellan finns ett växande spann om flera år, då de unga förväntas ställa upp på alla möjliga experiment och perversiteter.
Eget bi? Att studera jungfrufödsel i naturen.
Uppstaplingskupa med en ram med vaxkaka och bin urtagen och fyra ramar kvar i lådan. I föregående inlägg kan du läsa om hur Sveriges riksdag använde principer från djuraveln, och särskilt biodlingen, för att framställa en svensk övermänniska. Och hur både aborter och tvångssteriliseringar var medel i den politiken. I detta inlägg ges tips till den som själv vill studera dessa fascinerande samhällsbyggande insekter.
Det började med en debatt på domprostens blogg om Bibelns auktoritet. Man kan ju inte tro på något så biologiskt orimligt som jungfrufödseln, menar våra "hbt-vänliga" präster. Och då kan man inte tro på resten av Bibeln heller. Hur står det egentligen till med logiken? Att det är "heteronormativt" att det behövs en man och en kvinna respektive hane och hona för att det ska bli avkomma, det kan jag hålla med om. Men att jungfrufödseln skulle vara "heteronormativ"?
Jag kom då att tänka på att jungfrufödslar faktiskt förekommer i naturen. Så nu får väl biskoparna (i Skara och Stockholm) hitta på nya argument för sitt förnekande av Bibeln. De kan ju skylla på att evangelisterna kanske var biodlare, och hade inspirerats av jungfrufödslarna i bisamhällena. Jag tror dock inte att dessa jungfrufödslar var kända på Jesu tid. Ramkupan var en uppfinning under 1800-talet. Dessförinnan avlivades hela samhället innan honungen kunde skördas. Det kunde man göra sedan en svärm lämnat det gamla samhället och grundat ett nytt samhälle.
Om du bor i en prästgård eller har en större villatomt kan du starta med ett bisamhälle. Annars får du tala med en bonde eller trädgårdsodlare, om att upplåta en bit mark. Växtodlare vill gärna ha pollinerande insekter på sina marker. Allt du behöver veta kan du läsa i Egil Holmsen: "Handbok i biavel." Innan du börjar, bär du bestämma vilket system du ska ha. Det kan vara dyrt och krångligt att byta system, när man redan har några bisamhällen.
- Varför ska jag börja med bin, frågar du. För att man lär sig så mycket om hur naturen är inrättad. Man lär sig en massa ärftlighetslära, och kan lättare försvara den bibliska synen på skapelsen. Om man inte bedriver biodlingen i ekonomiskt syfte, och skördar varje kilo honung som bina producerar, krävs inte mycket arbete. Om man inte skördar även den honung, som bina har samlat som vinterfoder, slipper man det tidsödande arbetet med sockerlösning.
1) Var uppmärksam med vad som finns vid sidan av vägen, under bil- eller cykelturer tidigt på våren. Du bör inte gå nära en bikupa rakt framifrån. I så fall stör du binas in- och utflygning. Om målet, som bina ska till, finns bakom kupan, flyger de i en vid sväng samtidigt som stiger så att avståndet till marken ökar. Det är lämpligt att närma sig kupen från sidan. Lägg märke till vaktbina på flustret. Lägg märke till binas flygmönster! Av det kan du lära dig var och hur du ska ställa upp dina egna kupor.
2) Försök inte öppna kupan. Dels för att man inte ska förstöra andras egendom. Och dels därför att det kan sluta illa, om du inte vet hur man gör. Ta reda på vem som äger kupan, och be att få köpa en avläggare (konstgjord svärm). Tänk på att det kan krävas tillstånd för att transportera ett bisamhälle över församlingsgränsen. Om du köper ditt första bisamhälle tidigt på våren, kan du själv få en svärm eller göra en avläggare, och har då två samhällen under högsommaren och hösten.
3) Det är bra om du har bestämt vilket system och rammått, som du ska använda, redan innan du köper ditt första samhälle. Du kan då be säljaren att göra avläggaren med ditt eget rammått. Annars bör du omgående efter köpet omplantera samhället till ditt eget system.
4) När du väljer system ska du första välja mellan uppstaplingskupa eller trågkupa. När man utökar en uppstaplingskupa, bygger man på med nya lådor på höljden. En trågkupa är ett "bihus" som utökas bakåt. Utökningen med flera ramar görs, för att plats med all honung, som bina samlar. Det är enklast att arbeta med uppstaplingskupor. Man kan då välja mellan oisolerade trälådor eller isolerade platslådor, som konstar tre gånger så mycket. Om man använder oisolerade lådor måste man komplettera med en isolerad "huv" av en lådas storlek. Om man tänker tillverka trälådorna själv, bör man välja ett rammått som stämmer med måttet på det virke som man köper från brädgården. Man kan avända en kombination av plastlådor (som yngellåda) och trälådor (som skattlådor).
5) Rammåttet är en fråga om hur tungt man kan lyfta. Ju större rammått, desto färre lyft. Ju bredare rammått, desto lägre höjd på stapeln. Men man bör tänka på att honungen på en ram väger 1,5 till över 3,0 kilo och att det är 8 - 12 ramar i varje låda. Den som är stor och stark och har långa armar kan välja rammått Dadant (12ramars låda), medan den som är liten och klen och har dålig rygg bör välja rammått Svea (8 ramars låda). Det är lättast att lyfta rektangulära lådor än kvadratiska, men kvadratiska lådor har fördelen att man med ett handgrepp kan växla mellan längdbygge och tvärbygge (Hur ramarna är placerade i lådan i förhållande till flustret). Personer med normal kroppsbyggnad rekommeneras att välja rammått Langstroth, som finns i ramhöjd hel, halv och tre fjärdedelar. Det är en mycket stor nackdel att ha olika rammått i samma biodling, så detta är en sak som du ska planera mycket noga.
6) Tänk också på att stora rammått kräver stora slungare, och stora slungare är dyra och tar dessutom stor plats. Slungare är ett slags centrifug, som slungar ut honungen ur vaxkakorna. Om man har biodlingen enbart i studiesyfte, kan man kanske klara sig utan slungare, genom att låta honungen självrinna ur de avtäckta cellerna. Den honung som då blir kvar i vaxkakorna kan ju användas som vinterfoder.
7) Om man har låga rammått, kan man få problem med värmeisoleringen vintertid, om man inte har två lådor som yngelrum. Utöver den / de lådor som används som yngelrum, bör man ha minst två lådor som skattlådor för honungen. Man bör dessutom ha minst en extra låda, som ersättning för den /de lådor, som plockas av vid skattningen. Var ska bina annars lägga den honung, som de samlar in under slungningen? Den som börjar med ett samhälle, bör alltså börja med minst fyra lådor, och sedan skaffa ytterligare minst tre lådor för vajre avläggare (natursvärm eller konstsvärm), d.v.s vajre nytt samhälle.
8) Drottningen lägger sina ägg i samma slags vaxkakor som arbetsbina lägger honungen i. Drottningen får därför inte gå upp i skattlådorna och lägga ägg där. Därför behövs ett spärrgaller mellan yngelrummet och skattlådorna. Arbetsbina, men inte drottningen kan passera spärrgallret. Före skattningen ersätter man spärrgallret med en heltäckande skiva med en bitömmare (en "port" som bara kan passeras i ena riktningen). Men då måste man först ha ställt en låda med tomramar under de fyllda skattlådorna. Till uppstaplingskupan behövs också en pall eller benställning, så att man får en bekväm arbetshöjd. Om du tillverkar pallen själv, ska du välja en höjd som passar just dig. Du ska inte behöva stå dubbelvikt när du inspekterar ramar i yngelrummet! Gör pallen dubbelt så bred som lådorna, så har du en avställningsyta i rätt höjd.
9) Vad som mer behövs till uppstaplingskupan är ett isolerat tak (om du använder isolerade lådor) eller en isolerad huv (om du använder oisolerade lådor), samt en särskild bottenlåda med c:a 5 cm höga väggar, som man ställer yngellådan på. Bottenlådan ska vara försedd med ett vindskydd med rejäla flygöppningar, som utgör "golv" för yngellådan, detta speciellt om det finns ett ventilationsgaller i botten på bottenlådan. Man bör ha en enklare variant av bottenlåda (undersättslåda) på avställningsytan, för att undvika att bin som sitter på ramarnas undersida krossas. Under taket eller huven kan man ha en skiva av styv, genomskinlig plast, varigenom man kan studera livet i kupan och få en uppfattning om hur välfyllt det är med honung, utan att öppna för bina.
10) Vad du behöver till ditt första bisamhälle (förutom bin) är alltså minst fyra lådor med ramar och mellanväggar i ramarna, ett tak (eller huv), eventuellt en plastskiva, en bottenlåda och en undersättslåda, ett spärrgaller, en bitömmarbotten (den heltäckande skivan med bitömmare), samt en pall eller benställning till kupan. Innan man öppnar kupan, blåser man in rök från en rökpust. Då blir bina lugna, så att risken att bli stucken minskar. Du behöver också en kupkniv (för att bända isär lådor och ramar som bina har kittat fast), samt en biborste (för att borsta av bin från ramar, som man tar ur kupan). Vad du mer eventuellt behöver, kan du få veta av en biodlare eller biredskapshandlare. Om du har tur kan du komma över begagnad materiel, som passar dig!
Ett bi gör 240 vingslag i sekunden, och ett annat bi kan se varje vingslag. En människa kan se högst 24 vingslag i sekunden. Sex dagar för en människa motsvarar alltså sextio dagar för ett bi. Skapelsen tog sex människodagar, men alltså hela sextio bidagar. (Skulle det ha varit för kort tid för Gud? Är Gud fånge i sin egens skapelse? - Tiden är ju en egenskap hos skapelsen. Och de olika arterna har alltså olika uppfattningar om tiden.) Bin har däremot svårt att uppfatta långsamma rörelser, utan uppfattar exempelvis en människa som rör sig långsamt som ett stillastående föremål. Och det är förklaringen till att erfarna biodlare kan arbeta utan skyddskläder. Men det är också en fråga om att anpassa rammåtten, och därmed materielens vikt, till sina egna kroppskrafter, så att man verkligen kan arbeta i slow motion. Det finns inga skyddskläder som ger ett 100 %-igt skydd mot bistick.
Biodling var en vanlig hobby hos gamla tiders präster. Och flera av de ledande medlemmarna i Genesis (en svensk förening för kristen skapelsetro) är storskaliga biodlare. Se det gärna som en kristen plikt att skaffa erfarenhet av biodling åtminstone någon period i livet!
Natursvärm. Tiotusentals bin med den gamla drottningen hänger i en klase under en trädgren, medan ett antal spaningsbin söker efter en ny bostad. Man fångar svärmen med en håv, som kan stängas upptill. Ett annat sätt är att hålla en stor plasthink under svärmen, medan en annan person skakar kraftigt i grenen, så att svärmen trillar ner i hinken. Håven eller hinken töms sedan i en tom kupa. En konstsvärm (avläggare) skapas genom att flytta några yngelramer med påsittande bin till en tom kupa. Se till att drottningen följer med, samt att det finns kläckningsfärdiga drottningceller i det gamla samhället. Man kan också tillsätta en inköpt drottning. Drottningen och hennes hov
Drottningen putsas av sina hovdamer. På denna bild ser man tydligt skillnaden mellan drottning och arbetsbin. Om inte drottningen är inköpt från någon annan bigård kan hon vara helsyskon med arbetsbina. De kan ha exakt samma uppsättning gener. Skillnaden beror på hur de har fötts upp. Drottningen kan ganska lätt lokaliseras i ringer av hovdamer. Hon känns igen på sin långa bakkropp, som innehåller hundratusentals ägg, samt att hon öht är större än arbetsbina. På ryggsköden har hon förmodligen en tunn nummerplåt, som visar hennes personnummer (kläckningsår och att hon exempelvis är den tredje drottningen som kläcktes det året). Just den här bigården i USA har haft problem med "oönskade anlagsbärare". Drottningen har parat sig med en annan drönare än vad biodlaren hade önskat sig. Enligt orginalbildtexten visar bilden "afrikanska mördarbin". Intresset för biodling är tydligen stort bland läsare av kristna bloggar. Eller är det det underförstådda ämnet sex som lockar? Låt oss då först konstatera att hela Sverige var ett avelsstall 1935 - 1975, med våra riksdagsledamöter som fanatiska människoavlare. Och det mest märkliga med det svenska människoavelsprojektet, var att höjdpunkten inföll efter andra världskriget, när nazismen i Tyskland hade störtats. Svenska ministrar, såsom Gunnar Myrdal, försökte i det längsta förklara skillnaden mellan svensk och tysk människoavel med att den svenska "eugeniken" var "negativ" (eliminera oönskade anlagsbärare) medan den tyska "eugeniken" hade varit "positiv" (tvångsparningar mellan SS-soldater och t.ex. norska kvinnor i syfte att massproducera önskade anlagsbärare.) Att man i Tyskland även hade eliminerat oönskade anlagsbärare hade Myrdal glömt redan 1946.
Den svenska människoaveln (den "negativa eugeniken") bedrevs enligt samma principer som biavel. Under senare tid har man förvisso börjat experimentera med inseminering av bidrottningar. Men de flesta parningar är fortfarande friparningar högt under himlens sky, dit bara den bästa drönarna lyckas följa drottningen. Men vad som är en bra drönare, en önskad anlagsbärare, kan det råda delade meningar om. Biodlaren vill ha fogliga bin, och inte "aggresiva" bin, som jagar iväg både fyrbenta och tvåbenta honungstjuvar.
Vid friparningar har den, som bedriver aveln, inte full kontroll över "avelsmaterialet". Att avla fram den önskade avkomman handlar om statistiska beräkningar av den genomsnittliga avkomman. Och då gäller det om att så lång som möjligt hindra de "oönskade anlagsbärarna" att sprida sina gener. Detta kallas undanträngningsavel, och var den metod som användes för att producera en svensk "övermänniska".
Anledningen till att det skrivits så lite om att det faktiskt handlade om människoavel, snarare än om socialt förmynderskap (som förvisso också förekom), beror sannolikt på att historiker och samhällsvetare är just historiker och samhällsvetare. Medan biologer och genetiker är just biologer och genetiker. De förra har för dåliga kunskaper om avel, och de senare har för dåliga kunskaper i politisk historia. Den tvärvetenskapliga analysen saknas. Själv har jag inga fina akademiska titlar, men har skummat rätt så mycket tvärpolitiskt.
Dessutom är ämnet politiskt explosivt än idag. Vid mitten av 1930-talet stod det klart för genetikerna att den renrasavel, som dittills bedrivits inom lantbruket hade fått oförutsedda konsekvenser. Försöke att få fram en helvit fjällko hade lett till sterila tjurar hos denna ras. Rasbiologiska institutets nya chef Gunnar Dahlberg, som tillträdde 1936, slog in på en helt ny linje och var i stort sett positiv till import av "mänskligt avelsmaterial" i syfte att förbättra svenskarnas påstått dåliga rasegenskaper.
Enligt den äldre teorin ger korsningsavel en sämre avkomma än de ingående raserna var för sig. Enligt den nya teorin ger korsningsavel en bättre avkomma än de ingående raserna. Dessa rön från lantbruket skulle nu omsättas även i människoaveln. Och därför var invandringen strängt reglerad - för att inga "oönskade anlagsbärare" skulle komma in i landet. Först var det nordeuropéer, sedan sydeuorpéer, och slutligen bortre asiater som valdes ut. Därefter krackelerade den reglerade invandringspolitiken, och förföljelsen i hemlandet (flyktingskälen) blev avgörande.
Gunnar Dahlberg, under vars tid som chef för Rasbiologiska institutet de flesta tvångssteriliseringarna utfördes, har gått till eftervärlden som "antirasist"! Detta visar att Sverige inte alls har gjort upp med den politik som låg bakom tvångssteriliseringarna. Och den politiken fortsätter ju med andra medel. Den selektiva abortpolitiken har ersatts med "fria aborter", som i praktiken innebär att samma kategori kvinnor som beviljades abort under den selektiva abortpolitikens tid, nu pressas av regelverk och övertalning att göra abort.
Alla abortansökningar handlades av Rasbiologiska institutet, varefter de formella besluten togs av Mecinalstsyrelsen Socialpsykiatriska nämnd, som bestod av idel feminister (för att använda ett nutida ord) från riksdagsbänkarna. Överklassen aborterade underklassens barn.
Jag har själv sedan tidiga år varit ganska intresserad av både ärftlighetslära och historia, och intresset stegrades när jag fann socialpolitiks litteratur från Dahlbergs tid i en avlidens kvarlåtenskap. Där fann jag också elevanteckningar från en personalutbildning som anordnades av Socialstyrelsen 1940. Läkaren Andrea Andréen, ordf i Svenska kvinnors vänsterförbund samt mottagare av Stalins fredspris, undervisade om metoder för människoaveln:
1) Preventivmedel (som tydligen skulle delas ut selektivt).
2) Abort (selektivt på rasbiologisk indikation)
3) Sterilisering ( på rasbiologisk indikation)
4) Isolering (inspärrning av "oönskade anlagsbärare" på mentalsjukhus)
5) Isolatbrytning genom folkomflyttningar (korsningsavel).
Ordet isolatbrytning kräver kanske en förklaring. Enligt den rasbiologiska forskningen var Gotland och andra periefera landsdelar, exempelvis Västerdalarna, gentiska isolat, som hotades av inavel och "inavelsdegeneration". Man jämförde alltså de perifera landsdelarna med ladugårdar, där en handfull kor om och om igen parades med utvalda tjurar, som var deras egen avkomma. (Och i Norrland bar ju de utvalda tjurarna på den helvita genen, som egentligen är ett letalanlag*. Men det visste man inte då.)
"Inavelsfaran" går som en röd tråd genom hela människoavelsprojektet. Hur svenska folket inom 300 år har återfallet till apstadiet beskrevs utförlig av den genetikern Arne Muntzing i dennes lärobok "Ärtlighetslära", första upplagan 1953. Muntzing var, i lihet med många andra forskare / fuskare folkpartist. Myrdal och övriga sossar var långt, långt ifrån ensamma! I sista upplagan, 1977, av samma bok saknas kapitlet om människans ärftlighetslära helt och hållet. Mörkläggningen av människoavelsprojektet hade börjat!
När den selektiva abortpolitiken avskaffades reagerade åtskilliga frikyrkokristna och Kristdemokraterna, som då hette KDS, mot att kvinnorna skulle få bestämma själva. Man var alltså inte mot aborterna som sådana. Man ställde sig aldrig frågan vilken rätt människan har att "förbättra" Guds avbild - människan själv. Men exakt den frågan ställde sig påven Pius XI. Han svar var ett rungande NEJ! Och jag tror att den gamla påven såg ett större sammanhang än många nutida katoliker, som enbart ser till det ofödda barnets intresse (nog så viktigt). Påven var ju inte bara mot aborter. Han var mot allting som Herman Muller** var för.
______
*) Det är egentligen fel att säga att vi européer är "den vita rasen". Vi är ju inte helvita som vita djur. Men vår ljusa hy beror dock på en "utspädningsgen", och våra blå ögon beror på att ett färgskikt saknas. Detta beror otivelaktigt på bortfall av gentisk information. När man försöker öka de vita patierna i pälsfärgen hos djurslag, som redan har stora vita partier i sin päls (som fjällkon i utgångsläget) uppnås detta till priset av ännu mer bortfall av genetisk information. Eftersom andra egenskaper, framför allt syn, hörsel, balanssinne och fortplantingsförmåga är knutna till samma gener, leder extremavel för ökad vithet till flera ärtliga defekter, bl a förkrymta testiklar hos tjurar av fjällko-ras. Men detta beror alltså på en målinriktad avel på att främja en speciell egenskap och inte på friparningar i en liten population. Man kan inte jämföra parningar mellan fjällkor, och de allra vitaste av deras egna söner, med det förhållandet att gotländska män i flera generationer har gift sig huvudsakligen med gotländska kvinnor! Men sådana jämförelser sysslade man med i Statens Rasbiologiska institutet. Och detta var ämnet för åtskilliga debatter i Sveriges riksdag. "Inavelsfaran".
**) Från början liberal amerikansk genetiker, som blev kommunist 1931 och emigrerade till Sovjetunionen. Som han dock flydde från sedan han fallit i onåd hos Stalin. Muller fick nobelpriset i medicin 1946, varefter han återvände till USA, där han startade en spermabank, med nobelpristagare och elitidrottsmän som tilltänkta givare. Det är uppenbarligen Herman Muller som har inspirerat Andrea Andréens åtgärdskatalog. Myrdal var den drivande kraften bakom nobelpristet till Muller. Sedan den tyska nazismen hade krossats behövdes nya politiska förtecken för människoavelsprojektet.
Jag skulle bli en illegal krigare.
Genom införandet av begreppet illegala krigare efter 11 september och upprättandet av Guantanamo-lägret har de tillförsäkrats ett minimum av rättigheter. Mot den bakgrund som har varit, tycker jag att det var ett framsteg. Det är sedan upp till den internationella diplomatin att skapa regler för behandlingen av illegala krigare. USA ska inte bestämma ensamt. Men det har varit glest med initativ, om det öht har förekommit några, från andra länder.
I stället har man krävt att Guantanomo-fångarna antingen ska släppas fria eller ställas inför civil domstol som brottslingar. Risken med detta är att illegala krigare kommer att dömas till döden i skenrättegångar för påhittade brott. Och då är vi tillbaka på ruta ett. Vad t.ex. advokaten och kd-riksdagsmannen Peter Altin har missat, är att krigförande part har rätt att tillfångata fiendens soldater, och internera dem tills kriget är över. De behöver alltså inte ha begått något brott.
Jag har själv varit uttagen till en grupp, som skulle rapportera om fiendens förehavanden inom ockuperat område, om någon del av Sverige hade blivit ockuperad. Detta låter ju väldigt spännande, ett eltiförband som opererar bakom fiendens linjer. Men så var det inte alls. Vår enda uppgift var att spana och rapportera, och försvara oss om vi blev upptäckta och angripna. För att inte bli upptäckta skulle vi bära civila kläder.
Jag gissar att vi som blev uttagna till detta, skulle vara de första som skulle dö på ett vanligt slagfält. Så det spelade egentligen ingen roll, om vi skulle bli skjutna direkt efter en upptäckt. Eller vad som nu skulle ske med oss. Men det var solklart att vi, i händelse av krig, skulle uppträda som illegala krigare, och behandlas därefter.
Jag känner även till andra fall, då Sverige planenligt skulle bryta mot Genéve-bestämmelserna i händelse av krig. Och jag tror absolut inte att det var unikt för just Sverige. Jag vet precis var, i en stor svensk stad, som det fanns
en försvarscentral, ett militärt mål, i källaren till ett hyreshus. Mer avslöjar jag inte, trots att det har gått nästan 50 år.
Hur sjuka är Dagen-reportrarna?
Nu tror jag att inte bara Elisabeth Sandlund, utan hela Dagen-gänget har drabbats av stora sektsjukan. Att de är sjuka märks ju på nyhetsurvalet, som mest handlar om petitesser. Frikyrkopastor glömde kalsongerna i tvättmaskinen. Fastnade i grannfruns behå. Det är lätt hänt att något plagg blir kvar i maskinen. Och det kan bli pinsamt när flera lägenheter delar på samma maskin i hyreshusets källare. Kombinationen sex och religion är ju säljande nyheter.
Nu toppas Dagen av nyheten att Åsa blev rätt citerad - av Dagen! Men blev hon det?
"När Åsa Waldau i torsdags blev intervjuad i "Aschberg" i TV8 citerade programledaren Robert Aschberg Dagens artikel om Åsa Waldau (13/10) och återgav citatet "Det ska bli skönt att släppa ansvaret för andras andliga väl. Det som jag var tvungen att göra, att rädda en hel församling", och frågade om citatet var rätt återgivet.
- Jag har aldrig sagt att jag skulle ha räddat församlingen, det tror jag inte, svarade Åsa Waldau då.
Nu kommenterar Åsa Waldaus presskontakt Kristina Kuling uttalandet.
- Åsas uttalande i "Aschberg" blev olyckligt. Åsa har räddat sin församling och det är något hon är stolt över.
Kristina Kuling förklarar Åsa Waldaus agerande med att programledaren Robert Aschberg var påstridig och ville framställa Åsa Waldau som dominant."
Att säga "Det som jag var tvungen att göra, att rädda en hel församling", är ju inte samma sätt som att säga att man faktiskt har räddat församlingen. Det får andra avgöra, som det så vackert brukar heta. Och nu påstår Kristina Kuling att Åsa faktiskt har räddat församlingen. Om hon säger det på uppdrag av Åsa eller församlingen, eller om det är hennes privata mening, framgår inte.
Personer i Åsas situation, de som borde ha mest stöd, blir ofta de som får stötta andra. Att bära andras medlidande kan ofta vara värre än att bära sin egen sorg. Och nog tror jag att Åsa har förträngt sin egen sorg för att hjälpa andra - och att det kan knäcka henne när /om hon inte längre har ansvar för andra. Det brukar vara så. När andra debattörer, som sett Åsa i TV, har sett ett känslokallt monster, ser jag någon som försöker hålla tillbaka tårarna när hon pratar om sin mördade syster och är nära att bryta ihop av obearbetad sorg. De som hetsar mot Knutby-församlingen har stor skuld i detta. Räcker det inte för Rigmor Robert och Eva Lundgren med de offer som redan har varit?
Robert, som har något samröre med den ockulta Jungsekten, har varit terapeut för Helge, och fått honom att ta av sig "Knutbyglasögonen". Det är alltför likt CG Jungs artefarktteori och läran om "pålagringarna". Är det så hon har botat Helge? Och Lundgren har under tre år intervjuat honom.
Fastän Robert och Lundgren är rörande överens i stora drag, har en dispyt uppstått mellan dem om Saras skuld. "Justitiemord", utropar Robert, trots att Sara dömdes till lindigaste möjliga påföljd. Medan Lundgren inledningsvis låter riktigt vettig, när hon skriver att Sara är ansvarig för sina egna handlingar. Dock inte för att hon hållit i mordvapnet, utan för att hon öht sökt sig till Knutby:
"Det måste finnas utrymme för att se Sara Svensson inte enbart som offer, utan också som en aktör. Människor har ansvar för vilka idéer de söker sig till, och vilka människor de vill "bli" genom att vara i dessa miljöer. Att Sara Svensson också deltagit i det spel med renhet och orenhet, närhet till Gud och överhöghet över andra människor, död och dödande som försiggick i Knutby ska inte försvinna bakom det fall att den lära hon sökte sig till och omfamnade också blev hennes egen tragedi. Helge Fossmo bär ett tungt ansvar, det är otvivelaktigt, liksom att Åsa Waldau undsluppit- bland annat genom Sara Svenssons vittnesmål."
För Eva Lundgren är det som om Sara hade sökt sig till en knarkarkvart, som experimenterar med psykedeliska droger i fullt medvetande om vad sådana droger kan göra med människor. Den som drogar sig kan ha ett ansvar för vad han gör i påverkat tillstånd, när han inte längre kan kontrollera sina egna handlingar. För det första finns inget bevis för att Knutby skulle vara en sådan miljö ( bortsett från Helge), och för det andra finns inga bevis för att Sara borde ha insett detta. Det kan hon inte lastas för. Däremot för att ha hållit i mordvapnet.
I boken "Jung-kulten - en modern mysteriereligions födelse" beskriver författaren, psykologen Richard Noll, den schweiziske kyrikoherdesonen CG Jungs karriär, först som läkare vid det berömda mentasjukhuset Burghölzi och sedan som religionsgrundare under psykoterapins täckmantel. Enligt Jung beror psykiska sjukdomar på kristna pålagringar på den ursprungliga religionen, som lever kvar som genetiskt ärftliga minnen, artefakter, hos alla människor. Detta är kvalificerat nonsens, men det visste man inte under Jungs tjänstgöring på Burghölzi. Detta var hans forskningsområde, och han hamnade själv i en djup psykisk kris, när hans teorier vederlades av den moderna genetiken (neodarwinismen). Människans psyke, enligt Jung, är att likna vid en arkeologisk utgrävningsplats, där man i t.ex. Sverige överst finner minnen från frikyrkoperioden, därunder från reformationen, och därunder från katolicismen, och längst ner från asatron och ännu äldre hednareligioner. Att ta av sig "knutbyglasögonen" är alltså detsamma som att gräva bort ytskiktet, om man fått sin teologiska skolning i Knutby.
Jag hade skrivit flera inlägg om Jungkulten på Dagens internetforum, Forum Debatt, när Dagen började publicera Roberts teorier om Knutby. Så jag skrev ett kritiskt inlägg om Roberts samröre med jungsekten, och frågade hur pingströrelsen kunde se detta som trovärdigt, använda henne som en trovärdig källa till Knutby-tragedin. Följden blev att Dagen omedelbart stängde sitt internetforum! För tenisk översyn, sa man. En teknisk översyn som nu har pågått under flera år. Det kallar jag censur. Hur sjuka är Dagen-reportrarna?
Och hur sjuk är egentigen den svenska kriminalvården, med en terapi som får en dömd anstiftare av mord att se sig själv som offer för brottsoffrets anhöriga?
